Demografisk utveckling

Generellt sett är det två trender som har styrt befolkningsutveck-lingen i de flesta OECD-länder under de senaste decennierna, näm-ligen dels att befolkningen föder färre antal barn, dels att medellivs-längden ökar till följd av bättre levnadsförhållanden och medicinska

28 a.a.

framsteg.²⁹ En allt äldre befolkning innebär att allt färre personer i yrkesverksam ålder ska försörja allt fler som är äldre och som gått i pension. Det innebär också stora konsekvenser för sjukvård, pen-sionssystem och sociala tjänster. Befolkningens åldrande innebär dessutom att ålderssammansättningen bland dem som arbetar kommer att förändras så att arbetskraften blir allt äldre.

Figur 5.3 illustrerar den ökade andelen äldre i befolkningen ge-nom att visa antalet människor i Sverige som blir över 100 år.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Antalet som fyllt 100 år har mer än 15-faldigats sedan 1970. Det är den åldersklass som har ökat mest procentuellt sett och ökningen förväntas fortsätta, särskilt med den stora gruppen av fyrtiotalister.

År 2060 beräknas det finnas nästan 9 000 personer som fyllt 100 år eller mer.³⁰ Figur 5.4 visar hur befolkningspyramiden ser ut i Sverige i dag.

29 Framtidskommissionen. Svenska framtidsutmaningar (Ds 2013:19).

30 Uppgifter från Statistiska centralbyrån.

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000

1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060

Prognos

SOU 2018:23 Viktiga samhällsförändringar

Källa: Statistiska centralbyrån.

Befolkningspyramiden i figur 5.4 ser snarare ut som ett torn än som en pyramid. Vid vissa ställen är staplarna särskilt långa. Det beror på att det finns många i åldersgrupperna 20–24 år, 45–49 samt 65–69 år i Sveriges befolkning just nu. Och det i sin tur beror fram-för allt på att det föddes många barn på 1940- och 1960-talen, samt i början av 1990-talet. Mot bakgrund av figur 5.3 kommer troligtvis också de övre staplarna i pyramiden bli allt längre i framtiden. Sam-tidigt har tidigare sjunkande födelsetal återhämtat sig något, vilket kan förbättra försörjningskvoten på sikt.

Trenden är inte bara att vi lever längre utan att vi får allt fler friska år efter pensionering. De äldres syn på sig själva och sam-hällets uppfattning om dem påverkas av detta. En bild är att de äldre genom sin erfarenhet och förmåga att hitta sammanhang har viktiga erfarenheter att bidra med till samhället. Här finns en kopp-ling till såväl eget skapande som viljan att ta del av och vara delaktig

i kulturlivet.³¹ Ökad livslängd gör också att vi blir beroende av att leva på pension under flera år.

5.7 Digitalisering

Av alla omvärldsförändringar är digitaliseringen den som på det mest grundläggande sättet omformat och fortsätter att omforma vårt samhälle. Det som i början i stor utsträckning handlade om automatisering har i dag nya fokus, exempelvis på artificiell intelligens. Digitaliseringen påverkar i allt snabbare takt i stort sett alla typer av verksamheter. Det gäller allt ifrån styrning av offentlig verksamhet till privat kommunikation. Sociala medier påverkar våra relationer, nya förutsättningar för handeln skapar nya slags tjänster och möjligheter att bearbeta stora mängder av information på individnivå ger nya svar till både företag och forskare.

En bild av digitaliseringens genomslag kan man få via konsu-menternas medieutgifter. Utgifterna tar en allt större plats i hus-hållsbudgeten och de har i Sverige ökat med 20 procent på tre år.

Ökningen för strömmade abonnemang för film, TV och musik beskrivs som explosionsartad. Strömningen har ökat med 40 pro-cent de senaste tre åren och bedöms att fortsätta öka framöver.³²

Digitaliseringen har också lett till förändringar i hur och var människor arbetar. Ett avgörande och nytt steg i digitaliseringen var introduktionen av den smarta mobilen som kombinerar telefo-nen med datorn, kameran, GPS-tekniken, mediaspelaren, trådlöst nätverk och Bluetooth. Genom de ”appar” (applikationer, mjuk-varuprogram) som utvecklas för denna plattform kan numera ett närmast oändligt antal funktioner hanteras inom samma apparat i fickformat. Spel, böcker, film, musik, möjligheten att producera egen text, ljud och bild till publicerbart format, tidningsläsning, kostnadsfri global interaktiv kommunikation är bara en del av de möjligheter som delas av den tredjedel av världens befolkning som i dag beräknas äga en smart mobil.³³

Tekniken möjliggör möten och sammankopplingar globalt, inom landet och mellan stad och landsbygd. Samtidigt som

31 Bodil Jönsson (2012). Tid för det meningsfulla.

32 Undersökning från Institutet för reklam och mediestatistik IRM.

33 Statista, www.statista.com.

SOU 2018:23 Viktiga samhällsförändringar

seringen utvecklar produktion och konkurrenskraft ligger den också till grund för den ökade automatiseringen och robotiseringen i arbetslivet. Vetenskapliga rapporter gör gällande att detta kan leda till att så mycket som hälften av nuvarande arbetstillfällen kan för-svinna i denna process. Detta kan i sin tur leda till arbetslöshet, minskade skatteintäkter och sociala spänningar.³⁴

Regeringen beslutade i september 2011 om en bred och sam-manhållen strategi för it-politiken. Det it-politiska målet var att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möj-ligheter. Ett syfte med strategin var att samordna regeringens insat-ser och åtgärder på it-området. För kulturområdet formulerades att samlingar och arkiv i ökad utsträckning ska bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. Alla statliga institu-tioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation ska ha en plan för digitalisering och tillgänglighet.³⁵

Sex år senare, i september 2017, beslutade regeringen om en di-gitaliseringsstrategi. Målet för politiken på området är fortsatt att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möj-ligheter. Strategin anger inriktningen för hur digitaliseringspoliti-ken ska bidra till konkurrenskraft, full sysselsättning samt ekono-miskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Strategin inne-håller delmål på fem områden – digital kompetens, digital trygghet, digital innovation, digital ledning och digital infrastruktur. Under rubriken Digital innovation nämns bl.a. att digitalisering kan un-derlätta tillgång till kultur och ge möjlighet till egen medverkan i kulturella processer.³⁶

I november 2017 lämnade regeringen skrivelsen Hur Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – en skri-velse om politikens inriktning till riksdagen. Riksdagen behandlar regeringens digitaliserings- och bredbandsstrategier.³⁷ Det fram-hålls att regeringens vision om ett hållbart digitaliserat Sverige står för långsiktighet där mervärdet av digitalisering tillvaratas och

34 Stiftelsen för strategisk forskning (2014). Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utma-ningar för Sverige.

35 Näringsdepartementet. It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige (Dnr N2011/342/ITP).

36 Regeringskansliet (2017). För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi.

37 Regeringens skrivelse 2017/18:47.

risker längs vägen hanteras. Den sociala aspekten lyfts fram eftersom digitalisering har potential att höja livskvaliteten genom tillgång till såväl samhällsservice som medier och kultur. När det gäller att värna demokratin i digitala miljöer nämns att ett fritt kulturliv som grundas på och värnar yttrandefriheten bidrar till en viktig samhällsdebatt. Digitaliseringen bidrar i stor utsträckning till ett skifte från fysiska tillgångar till immaterialrättsliga. Syftet med regeringens satsningar på ett effektivt immaterialrättsligt skydd, stödåtgärder för innovatörer och information till företag, organisa-tioner och allmänhet ska bidra till ett hållbart digitalt skapande.

Uppfinningsrikedom, skaparkraft och digitalisering behöver tas till vara. Regeringen menar att det därför behövs lagliga attraktiva tjänster för att främja användning av kreativt och innovativt innehåll.

Samtidigt lyfts nu också mer problematiska sidor av den expan-derande digitaliseringen och då framför allt utvecklingen av trafi-ken på internet. De stora plattformarna, de flesta med bas i Silicon Valley, innehar i dag i praktiken monopol på sina tjänster och har nu utvecklats till världens högst värderade företag. De är huvudsak-ligen inriktade på att sälja reklam som kan anpassas för individuella användare med hjälp av den omfattande information företagen för-fogar över om personernas tidigare aktiviteter på nätet. ”Safe har-bour”- principen innebär att företagen utan större kostnad kan distribuera upphovsrättsligt skyddat material, vilket hotar att un-derminera upphovsmännens inkomstmöjligheter via till exempel strömningstjänster. Vidare kritiseras de, i synnerhet efter miss-tankar om den ryska inblandningen i det amerikanska president-valet, för att agera publicistiskt utan att ta publicistiskt ansvar.³⁸ I korthet beskrivs förhållandet till plattformsföretagen som att ”an-vändaren är inte en kund, utan produkten”, dvs. an”an-vändaren är den produkt som säljs av plattformsföretagen till aktörer som vill förmedla reklam till kunden.

Tillgång till bredband håller på att bli en förutsättning för att kunna ta del av grundläggande samhällsservice och att fullt ut vara delaktig i samhället. I framtiden kommer många av våra välfärdstjänster att bäras av den digitala infrastrukturen. Visionen i regeringens

38 Se Jonathan Taplin (2017). De ansvarslösa. Hur Google, Facebook och Amazon kapade nätet och tog kontroll över våra liv, eller Al Franken (2017). We must not let big tech threaten our security, freedoms and democracy, i The Guardian.

SOU 2018:23 Viktiga samhällsförändringar

strategi från december 2016 är ett helt uppkopplat Sverige. Det ska skapa förutsättningar för att bo och verka i hela landet, driva tillväxt och innovativ produktion. På kort sikt höjs målsättningen till att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s redan år 2020. På längre sikt bedömer regeringen att det behövs mål på två områden; tillgång till snabbt bredband i hela Sverige samt till stabila mobila tjänster av god kvalitet – där ledordet är

”användning utan upplevd begränsning”.³⁹