Internationella möten och nätverk

Med den nya teknikens alla möjligheter att kommunicera kunde det ligga nära till hands att misstänka att resandet och de fysiska mötena skulle minska i omfattning. Någon sådan trend låter sig dock inte spåras för konstnärerna. Ett nationellt och internationellt utbyte och nätverkande på plats har fortfarande en stor betydelse och dragningskraft. Många av de intressenter utredningen har haft

dialog med pekar på att inte minst det internationella nätverkandet har ökat under de senaste decennierna i både intensitet och omfång och på att de internationella och interkulturella organisationernas betydelse för konstnärerna har ökat.

Konstnärsnämnden pekar på att svenska konstscener inte alls var lika internationaliserade för 20 år sedan som de är i dag. Det var då initiativet om ett konstnärligt residensprogram väcktes och som i dag har växt till en betydelsefull del av myndighetens verksamhet.

Samtidigt är unga konstnärer inte lika beroende av statliga initiativ som tidigare utan det är snarare myndigheten som får följa konst-närerna för att upptäcka var konstnärliga ”hubbar” växer upp. Klas-siska sådana är New York, Berlin och London, men i dag finns de snarare i Indonesien och Sydafrika. Var en ny konstnärligt ”hubb”

ska uppstå vet man inte i förväg, utan det visar sig när den har uppstått.⁹⁹

Från de konstnärliga högskolornas sida betonas vikten av att studenterna får nya influenser, vilket bl.a. sker via internationellt rekryterade professorer som kan bidra med nya intryck och sak-kunskaper under utbildningstiden, men även efter utbildningen då konstnären ska etablera sig på marknaden. Dessa nätverk är för utomstående, inte minst på bildkonstområdet, relativt undflyende och svåra att få grepp på för en utomstående betraktare, men det kan samtidigt vara en poäng med nätverken som gynnar berörda konstnärskap.¹⁰⁰

Allt fler verksamheter inom kultursektorn drivs av nätverk, inte minst i och med den ökade digitaliseringen. Skälen för enskilda konstnärer att ingå i ett nätverk kan vara att utveckla sitt konstnär-skap, utbyte av kunkonstnär-skap, hjälp med kontakter, information och marknadsföring och därigenom hitta nya uppdrag och eventuella anställningar. Nya former av informationsvägar har blivit allt vikti-gare i takt med att rörligheten hos konstnärer ökar och strukturer-na på markstrukturer-naderstrukturer-na förändrar sig. Det är samtidigt exempel på för-hållanden som är viktiga för konstnären utan att de nödvändigtvis kan kopplas till åtgärder inom ramen för den statliga konstnärspoli-tiken.

99 Minnesanteckningar från utredningens möte med Konstnärsnämndens residensprogram i november 2017.

100 Minnesanteckningar från utredningens möte med fyra konstnärliga högskolor i oktober 2017.

SOU 2018:23 Samhällsförändringarna och konstnärerna

Samtidigt finns det också en bild av att svenska konstnärer kan ha svårt att veta vart de ska vända sig när de vill nå ut utanför Sverige. Därför arrangeras möten av svenska ambassader, i samar-bete med lokala partners, där svenska konstnärer får möta in-hemska arrangörer, institutioner med flera. Detta uppfattas som särskilt viktigt för konstnärsgrupper som har en större marknad internationellt än i Sverige, vilket exempelvis gäller inom opera. För att de svenska konstnärerna ska kunna medverka krävs dock enligt Sveriges kulturråd olika typer av resestipendier.¹⁰¹

Konstnärsnämnden ser även en stor potential i utbytet mellan konstnärer verksamma i Sverige och konstnärer i länder med svaga demokratier, begränsad yttrandefrihet och begränsad konstnärlig frihet. Där har de internationella nätverken av konstnärer stor betydelse, då arbetet för demokrati och yttrandefrihet lätt kan spri-das i dessa nätverk.¹⁰² Internationaliseringen påverkar i stort sett alla konstformer, men i några fall handlar det om ett mer institutionaliserat samarbete över nationsgränserna. Det gäller t.ex.

inom dansen, operan och musiken. Dans- och operaföreställningar över hela världen är regelmässigt sammansatta av konstnärer med många olika nationaliteter, medan t.ex. en teaterföreställning i Sverige primärt spelas med skådespelare som har svenska som modersmål.

En annan observation är att den ökade migrationen bland be-folkningen i världen i stort har gjort den svenska konstscenen mer internationell. Det har under lång tid kommit utlandsfödda konst-närer till Sverige som t.ex. sökt asyl eller som fått arbets- eller uppehållstillstånd men som av olika skäl inte kunnat fortsätta sin konstnärliga yrkesverksamhet. Deras yrke har heller inte uppmärk-sammats av de svenska myndigheter konstnärerna har kommit i kontakt med under processen för att få tillstånd att bo och arbeta i Sverige. På senare tid har flera projekt startat runt om i landet för att dessa konstnärer ska få möjlighet att återuppta sina yrken bl.a.

genom att de får samverka med konstnärer som redan är etablerade i Sverige. Af Kultur Media arbetar nu med att identifiera dessa konstnärer.

101 Minnesanteckningar från utredningens möte med Sveriges kulturråd i oktober 2017.

102 Konstnärsnämndens budgetunderlag 2016–2018.

Vernissage av Konsten att delta på Konstnärshuset i Stockholm.

Foto: Konstnärernas Riksorganisation

Riksteatern, Teaterförbundet för scen och film, Svensk Scenkonst och Arbetsförmedlingen genomförde under 2017 pilotprojektet Kompetensintegration för att ge nyanlända professionella kulturar-betare en ingång i den svenska kulturbranschen samt utveckla breddad rekrytering, bl.a. genom praktik på Dramaten och Ope-ran.¹⁰³ Under 2017 fortsatte KRO sitt projekt Konsten att delta:

bild och form, som är uppbyggt som ett mentorskapsprogram och drivs i samarbete med Svenska Tecknare, Illustratörcentrum, Svenska Fotografers Förbund och KLYS. Syftet är att underlätta för utlandsfödda konstnärer, nyanlända likväl som personer som varit i Sverige under en längre tid, att komma in i den svenska kul-tursektorn.

I rapporten Kultur med olika bakgrund har Kulturanalys bl.a.

undersökt representationen av personer med utländsk bakgrund bland de anställda med konstnärliga yrken vid statligt finansierade

103 Budgetpropositionen 2018 (prop. 2017/18:1, utg.omr. 17), s. 57.

SOU 2018:23 Samhällsförändringarna och konstnärerna

kulturinstitutioner mellan 2001 och 2015. I slutet av under-sökningsperioden, dvs. år 2015, är personer med utländsk bakgrund mycket väl representerade bland anställda med ett konstnärligt yrke och detta hänger tydligt samman med den höga andelen anställda med utländsk bakgrund vid orkestrar och sceninstitutioner. I början av perioden var andelen anställda med konst-närligt yrke vid orkestrar och nationella scenkonstinstitutioner strax under 20 procent men ökade till 25 procent 2015, med en lite snabbare ökningstakt från och med 2011.

Enligt rapporten har andelen personer med utländsk bakgrund som har ett konstnärligt yrke inom området orkestrar ökat från 23,6 procent år 2000 till 43,4 procent år 2015. Eftersom orkester-området framstår som ett område som tydligt har en stor andel med utländsk bakgrund bland anställda med konstnärliga yrken kan det kanske här finnas särskilda förutsättningar som skiljer sig från andra konstområden. Till exempel kan det finnas särskilda skatte-regler (så kallad expertskatt) som gynnar anställning av utlands-födda framför anställda med inhemsk bakgrund, men snarare är den hårda internationella konkurrensen den främsta anledningen till den höga representationen av personer med utländsk bakgrund inom orkesterområdet. Mycket tyder på att en internationell arbetsmarknad för musiker, med stor rörlighet mellan olika länder, spelar större roll för utfallet av utländsk bakgrund än invandring och integration i det svenska kulturlivet av personer med utländsk bakgrund med uppväxt i Sverige.¹⁰⁴