6 Samhällsförändringarna och konstnärerna konstnärerna
6.4.1 Konstnärerna i den digitala ekonomin
Att den digitala ekonomin har en stark utveckling och att omsätt-ningen i de kulturella och kreativa näringarna är hög innebär inte att konstnärerna alltid gynnas ekonomiskt.27 En viktig del av konstnärernas inkomstmöjligheter bygger på den lagstadgade upp-hovsrätten, som ger upphovsmannen rätt att bestämma över det som skapats och genom avtal bestämma vilka nyttjanden och till vilken ersättning verket får användas. I och med digitaliseringen ökar möjligheterna att kopiera och på olika sätt sprida upphovs-rättsligt skyddat innehåll. Problemen för konstnären gäller möjlig-heten att behålla kontrollen över verken när digitaliseringen kan leda till oöverblickbara konsekvenser efter att verket tillgänglig-gjorts för allmänheten.
27 På Musikerförbundets webbplats kommenterar ordförande Jan Granvik i november 2017 Musiksveriges statistikrapport om musikbranschens ökande omsättning under föregående år. Trots framgången får de flesta inom musikområdet små ersättningar.
SOU 2018:23 Samhällsförändringarna och konstnärerna
I syfte att kunna anpassa sig till nya möjligheter och nya affärs-modeller är i regel de branschaktörer som önskar förvärva rättig-heterna måna om att förvärva så breda rättigheter som möjligt av upphovsmannen, för att kunna ha en stor flexibilitet om så krävs i framtiden.28 Dessa ersättningsstrukturer kan bli till nackdel för konstnärerna som vill ingå avtal, samtidigt som de vill ha rimlig kompensation och kunna överblicka konsekvenserna av ett avtal.
Det har också inneburit ökade inkomstskillnader inom de olika konstområdena.29 På exempelvis musikområdet har affärsmodeller som tillgodosett efterfrågan skapats, men diskussion om fördel-ningen av ersättfördel-ningen mellan tillhandahållare av tjänsten och ut-övare och skivbolag uppstått. Avtalen om rättigheterna har blivit alltmer komplicerade och kräver kunskaper som många konstnärer inte besitter i dag.30
Etablerade och nuvarande ersättningsformer har inte heller per automatik följt med när verk sprids alltmer digitalt vilket kan illu-streras av ett exempel gällande biblioteksutlåningen av e-böcker.
Allt fler konsumenter väljer t.ex. digitala läsupplevelser i smarta telefoner, surf- och läsplattor. Utlåning av digitala format som exempelvis e-böcker regleras genom avtal mellan bokförlagen, för-fattare och bibliotek och den statliga biblioteksersättningen omfat-tar inte utlåning av e-böcker. Biblioteken betalar i stället ersättning för sina utlån till förlag och upphovsmän. Enligt aktörer inom området innebär detta att de digitala lånen är så kostsamma för biblioteken att deras utrymme för inköp av tryckta böcker har minskat.31
En väsentlig iakttagelse från den konsultrapport som tagits fram på utredningens uppdrag och från aktörer inom området är att av-saknaden av klargörande ersättningsmodeller till upphovsmän vid digital spridning bromsar utvecklingen inom området. Andra ut-maningar är att illegal streaming och illegal fildelning fortfarande är ett problem för aktörer inom exempelvis film-, bok- och dataspels-området. Inom bildkonsten efterlevs inte den lagstadgade följerät-ten fullt ut trots att redovisning till följd av digitaliseringens
28 Pratik Vithlani. Digitaliseringens konsekvenser för konstnärligt yrkesutövande – en kartlägg-ning för den konstnärspolitiska utredkartlägg-ningen.
29 a.a.
30 Underlag från Teateralliansen i september 2017.
31 Underlag från Författarcentrum i april 2017.
ligheter borde kunna underlätta ett redovisningsförfarande.32 En annan utmaning är att digitala plattformar såsom exempelvis Youtube genom stora mängder användargenererat material tillgo-doser konsumenternas efterfrågan. Om inte rättigheterna är klare-rade till materialet på plattformen utgår heller ingen ersättning till upphovsmännen för den användningen även om den kan vara omfattande.
Plattformarna uppger sig arbeta för att smidigt kunna klarera material och utge ersättning, men på grund av den stora omfatt-ningen av uppladdat material är de beroende av att rättighets-havarna bevakar sina rättigheter och påtalar oklarerat material till plattformen som då kan avlösas genom upphovsrättslig ersättning.
Den pågående EU-översynen på upphovsrättsområdet vittnar dock om att kommissionen uppfattar att det råder en obalans mellan aktörerna på marknaden och att det finns oklarheter kring vissa regler inom upphovsrätten. Det är därför möjligt att vissa anpass-ningar av upphovsrättslagen är att vänta.
De organisationer som företräder upphovsmännen i dessa frågor (exempelvis Bildupphovsrätt, Stim och Copyswede) har också tagit strid på olika sätt för att upprätthålla upphovsrätten i den digitala miljön. Ett uppmärksammat exempel i närtid som avgjordes i dom-stol är det beslut i Högsta domdom-stolen 2016 och den dom i Patent- och marknadsdomstolen 2017 som i ett mål mot Wikimedia Sverige slår fast att bildkonstnärernas upphovsrätt gäller på samma sätt för bilder på offentlig konst som för bilder på en konstsamling när de läggs ut på nätet i en databas. Domen innebär att konstnärer ska tillfrågas innan publicering i databasen sker och att de har rätt att få betalt när deras verk används (bildlicens). Bildupphovsrätt menar att det enligt domen även är klarlagt att inte heller privatpersoner lagligt kan lägga upp bilder i sociala medier på offentlig konst utomhus utan att betala en avgift. Bildupphovsrätt har till utred-ningen framfört att upphovsrättslagen bör ses över för att tydlig-göra att privatpersoner ska ha möjlighet att lägga upp foton på offentlig konst i sina sociala medier. Enligt Bildupphovsrätts förslag skulle detta kombineras med att de sociala mediekanalerna/platt-formarna betalar ersättning för användningen till upphovsmännen
32 Regeringen har lämnat proposition 2017/18:92 om förstärkt följerätt, som beskrivs när-mare i kapitel 8 och 9.
SOU 2018:23 Samhällsförändringarna och konstnärerna
via en särskild avtalsordning som löser av denna användning kollektivt. Bildupphovsrätt kan sedan fördela ersättningen till konstnärerna.33