Cura Ungdomsboende

I dokument Kvalitetshandboken 0 (sidor 69-88)

2. Verksamheter

2.5 Cura Ungdomsboende

2.5.1. Om Cura Ungdomsboende

Cura Ungdomsboende är Hem för vård eller boende, HVB, för ensamkommande asylsökande barn/ung-domar. Barnen/ungdomarna bor kvar även när de har fått permanent uppehållstillstånd, PUT.

Cura har idag fyra boenden för ungdomar som har fyllt 15 år men inte 18 år när de kommer samt ett boende för barn och ungdomar i åldern 12-15. Ung-domarna kan som längst bor kvar tills de fyller 21 år.

På våra boenden arbetar vi efter samma koncept som bygger på alla ungdomar ska bli självständiga och en del av det svenska samhället på samma vill-kor som andra. Beroende på vilken åldersgrupp vi ar-betar med och vilka förutsättningar som finns på de olika boendena så finns det vissa skillnader i hur vi arbetar. Läs mer under respektive boende.

Boenden för barn/ungdomar 15-18 år: Cura Park i Ronneby, Cura Vik i Valjeviken (eller i Valje), Söl-vesborg, Cura Boda i Jämshög, Olofström samt Cura Gård i Svängsta, Karlshamn.

Boende för barn/ungdomar 12-15 år: Cura Lister i Mjällby, Sölvesborg.

2.5.2. Uppdrag, mål och utvärdering

Uppdrag

Cura Ungdomsboendes övergripande uppdrag är att möta kommunerna Sölvesborg, Olofström, Karls-hamn och Ronnebys behov av HVB-placeringar av en-samkommande asylsökande ungdomar. De ungdo-mar som kommer till oss ska förberedas för livet ef-ter sin HVB-placering, så att de har förutsättningar att leva ett självständigt liv och kunna delta i sam-hällslivet på lika villkor.

Mål

 Varje ungdom ska till minst 90 procent vara nöjd med det bemötande hen fått av personal på Cura Ungdomsboende.

 Varje ungdom ska till minst 90 procent uppleva att personalen bidrar till att ge goda kunskaper om det svenska samhället.

 Varje ungdom ska till minst 90 procent vara nöjd med den läxhjälp och annat stöd i skolarbetet som erbjuds på Cura Ungdomsboende.

 Samtliga våra uppdrag ska utgå från vård- och genomförandeplaner. Minst 90 procent av våra kunder ska tycka att vi genomfört vårt uppdrag enligt vård- och genomförandeplanen.

Utvärdering

 När det gäller mål som är relaterad till ungdo- marna görs en utvärdering i form av en enkät en gång om året. Enkäten följs upp med ett samtal av boendehandledare. Utvärdering görs även, när möjlighet finns, sex månader efter att ungdomen flyttat ut från boendet.

 När det gäller kundens nöjdhet utvärderar vi genom att en gång om året skicka en enkät till respektive handläggare vid socialtjänsten där de får ta ställning till i vilken grad vi fullföljt vårt upp-drag.

2.5.3. Verksamhetsbeskrivning

Våra boenden ser olika ut beroende på lokalernas ut-formning. Principen är att varje ungdom har ett eget rum och i vissa finns det trinettkök, toalett och dusch. Andra boenden har gemensamma kök, toa-letter och dusch. I alla boenden finns gemensamma utrymmen för att umgås.

Cura Ungdomsboende arbetar med att ge ensam-kommande asylsökande ungdomar samt ungdomar med permanent uppehållstillstånd vuxenstöd i en trygg boendemiljö. Målsättningen är att främja ung-domarnas självständighet och ge dem en god start i Sverige.

Självständighet och utveckling

Cura Ungdomsboende har som övergripande mål att hjälpa människor att växa. Det gör vi genom att stödja flyktingungdomar samt främja självständighet och utveckling av ungdomarnas egna resurser.

Boendet ska vara tryggt och gemytligt, en plats där ungdomarna har ett gott studieklimat och får goda kunskaper i svenska språket. De får stöd i att hitta bra fritidsaktiviteter och personalen hjälper

ungdomarna att ingå i positiva nätverk samt för-medla en bra start med goda erfarenheter av Sve-rige.

Uppdraget utförs i enlighet med socialtjänstlagens intentioner, övrig lagstiftning och riktlinjer inom om-rådet samt upprättade avtal. Insatserna ska känne-tecknas av trygghet, kontinuitet, gott bemötande och respekt för den personliga integriteten.

God man/Särskild förordnad vårdnadshavare

Personalen arbetar för att utveckla goda samarbets-former med god man och andra instanser som den unge kommer i kontakt med.

Varje ungdom tilldelas en god man som tillförord-nas av överförmyndaren i kommunen. Den gode mannen träder in i både vårdnadshavarens och för-myndarens ställe och ska därmed ansvara för den unges personliga förhållanden. Framför allt gäller dessa områden som han har med den unges asylpro-cess och ekonomi att göra.

När den unge får permanent uppehållstillstånd ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses för denne. Arbetet inriktas då mer på den dagliga om-sorgen och den långsiktiga planeringen för den unges framtid. Särskild förordnad vårdnadshavare ska tillsättas enligt Föräldrabalken om den unges föräldrar är avlidna eller varaktigt förhindrade att ut-öva vårdnaden om barnet. Socialnämnden tar ansvar för att den unge får en vårdnadshavare.

Ersättningar för ungdomar 15-18 år

Cura Ungdomsboende betalar ut olika ersättningar till ungdomar som är 15-18 år beroende på hur gam-mal hen är eller om hen har asyl eller PUT. Den to-tala summan varje månad ska vara minst 1 050 kro-nor.

 Fyllnadsersättning: bidrag en asylsökande får för att fylla upp dagsersättningen från Migrationsver-ket. Utbetalning sker den 11:e varje månad fram tills en månad efter den unge erhållit PUT.

 Barnbidrag: är den unge under 16 år med PUT betalar Cura Ungdomsboende en summa mot-svarande barnbidraget fram till 16-årsdagen eller beroende på vilket kvartal ungdomen fyller år.

 Matpengar: Cura Ungdomsboende betalar varje vecka ut 600 kronor i matpengar till den unge.

För dessa pengar kan de handla mat och andra nödvändiga hushållsprodukter. De första 2-3 må-naderna handlar den unge tillsammans med per-sonal och betalning sker på faktura. Efter dessa månaderna görs en bedömning tillsammans med den unge om hen är redo för nästa steg; att betala maten själv med kontanta medel samt laga maten på egen hand.

 Ersättning motsvarande CSN-bidraget: Under sommaren uteblir CSN-bidraget under två måna-der. Om man inte har feriearbete/sommarjobb får en unge ersättning från Cura Ungdomsbo-ende.

Ersättningar för ungdomar 12-15 år

När en ungdom kommer till Curas ungdomsboende för åldrarna 12–15 år går boendehandledare tillsam-mans med ungdomen igenom vilka kläder ungdo-men har och vad som behöver kompletteras. Kom-pletterande kläder, hygienartiklar, klippning, läkeme-del ingår i avgiften från kommunerna.

Boendet står för kostnaderna vid gemensamma aktiviteter. Ungdomarna får även ett bidrag för indivi-duella aktiviteter samt veckopeng utifrån Swed-banks riktlinjer.

Efter en tid får ungdomarna resekort (fritidskort) så att de själva har möjlighet att ta sig till och från akti-viteter.

2.5.4. Verksamhetschef för Cura Ungdomsboende

För ansvarsområden som gäller verksamhetschefer generellt inom Cura Individutveckling se punkt 2.1 verksamhetschefer.

Ansvarsområden 1. Verksamhetsansvar 2. Personalansvar 3. Budgetansvar

4. Deltagande och integration 6. Externa kontakter

1.Verksamhetsansvar

Verksamhetschefen har det yttersta ansvaret för ar-betet med ungdomarna och den övriga verksam-heten på Cura Ungdomsboendes respektive enheter Verksamhetschef ansvarar för att den unge skrivs in i Infosoc och placeringsbeslutet förvaras i den unges akt. När den unge skrivs ut från Cura Ungdomsbo-ende ansvarar verksamhetschef att hen skrivs ut ur Infosoc.

2. Personalansvar 2.1. Teamkonferens

Varje vecka träffas hela personalstyrkan för team-konferens. Verksamhetschef förbereder konferensen i form av en dagordning. Protokollet justeras av verk-samhetschef och läggs sedan ut på servern. Verk-samhetschef följer upp besluten och ser till att de verkställs.

2.2. Schemaläggning boendehandledare

Cura Ungdomsboende strävar efter att alla tjänster bland boendehandledarna ska vara heltidstjänster. I schemat ingår även jour samt beredskap eller vaken natt. Personaltätheten ska anpassas efter verksam-hetens behov vid schemaläggning. Schema över-sänds till lokala fackförbund för kännedom.

3. Budgetansvar 3.1. Maestrokort

Verksamhetschef ansvarar för att de förladdade Maestrokorten delas ut till den unge, fylls på och re-dovisar till ekonomiansvarig på kansliet.

4. Deltagande och integration

Verksamhetschef ansvarar, tillsammans med even-tuell biträdande verksamhetschef och personalen, för att medverka till en god integration för ungdo-marna och att i största mån få dem att delta i vad samhället erbjuder i form av idrottsaktiviteter, stu-diecirklar, svenska traditioner, närings- och före-ningsliv med mera.

5. Externa kontakter

Verksamhetschef är, tillsammans med eventuellt bi-trädande verksamhetschef, Cura Ungdomsboendes ansikte utåt mot de fyra avtalskommunerna: Ron-neby, Olofström, Sölvesborg och Karlshamn. Verk-samhetschefen har ett tätt samarbete med skola, socialtjänst och gode män. Verksamhetschef och bi-trädande verksamhetschef har även kontakt med öv-riga samarbetsparters såsom vårdcentraler, gymna-sieskola och högstadiet, överförmyndaren, polisen, flyktingmottagningen, barn- och ungdomspsykiatrin med flera. Verksamhetschefen tar även emot studie-besök från ovan nämnda samarbetsparters.

2.5.5. Biträdande Verksamhetschef

Beroende på verksamhetens storlek finns det för närvarande biträdande verksamhetschef på två av boendena.

Ansvarsområden

1. Ersättare för verksamhetschefen 2. Personalansvar

3. Handledning av kontaktmannaskap 4. Administration

5. Externa kontakter 6. Ledningsgrupp

7. Deltagande och integration 8. Nycklar

1. Ersättare för verksamhetschefen

Biträdande verksamhetschef ersätter verksamhets-chef vid semester samt längre sjukfrånvaro och har då verksamhetschefs ansvarsområden (Se 2.1 Verk-samhetschefer samt 2.5.4 Verksamhetschef för Cura Ungdomsboende). Vid behov samråder biträ-dande verksamhetschef med förbundschef.

2. Personalansvar 2.1. Vikarier

Biträdande verksamhetschef planerar och dispone-rar personalens arbetstider efter verksamhetens be-hov och i samråd med verksamhetschef. Vid sjuk-frånvaro och övrig ledighet samråder biträdande verksamhetschef med personalgruppen och med verksamhetschef om vikarietillsättning. Biträdande verksamhetschef ser över vikariebehovet och rekry-terar vid behov vikarier. Tilltänkt vikarie kontaktas via telefon efter referensförfrågan samt utdrag från belastnings- och misstankeregistret. Biträdande

verksamhetschef anmäler vikariernas personuppgif-ter till personal- och lönehandläggaren. Introdukt-ionen görs tillsammans med vikarien och tystnads-plikt skrivs under. Vikarier börjar med att gå tillsam-mans med ordinarie personal två arbetspass. Verk-samhetschef anställer vikarier.

2.2. Sjukskrivning

Vid sjukskrivning meddelas detta muntligt eller per telefon till biträdande verksamhetschef och/eller ar-betsplatsen. Verksamhetschef ansvarar för rehabut-redning vid längre sjukfrånvaro.

3. Handledning för kontaktmannaskap

Biträdande verksamhetschef träffar varje kontakt-mannapar två gånger om året för att följa upp arbe-tet och samtala kring hur samarbearbe-tet fungerar mel-lan kontaktpersonerna samt kontakten med ungdo-marna.

4. Administration 4.1. Semesterplanering

I februari lämnas listor ut till personalen som fyller i önskemål om ledighet. Semestern är indelad i två semesterperioder. Under mars månad gör biträ-dande verksamhetschef en inventering av hur riesituationen ser ut och rekryterar och tillsätter vika-rier efter behov. Semesterplanering bör vara klar till sista maj. Minst en ordinarie personal bör vara i tjänst i varje kontaktlag under sommarmånaderna.

Biträdande verksamhetschef och verksamhetschef bör inte ha semester samtidigt. Biträdande verksam-hetschef skriver personalens veckoschema för se-mesterperioden och presenterar detta på personal-konferensen eller via mejl.

5. Externa kontakter Se Verksamhetschef 6. Chefsgrupp

Biträdande verksamhetschef deltar i Curas chefsgrupp.

7. Deltagande och integration Se Verksamhetschef

8. Nycklar

All personal som tilldelas nycklar ska fylla i en nyck-elkvittens. Kvittensen förvaras i personakten. När en nyckel lämnas tillbaka kvitteras detta på den nyckel-blankett som tidigare fyllts i. Biträdande verksam-hetschef ansvarar även för ungdomarnas nycklar och kvittens. När en ungdom tappar bort sin nyckel skall den ersättas med faktisk kostnad.

2.5.6. Boendehandledare

Vi strävar efter att alla boendehandledare ska ha minst tvåårig eftergymnasial utbildning och erfaren-het av socialt arbete.

En boendehandledare på Cura Ungdomsboende ar-betar med följande arbetsområden:

1. Struktur runt placeringen 2. Kontaktperson

3. Det praktiska arbetet (boendehandledning) 4. Personalfrågor

5. Dokumentation 6. Akutsituationer

1. Struktur runt placeringen

Boendet tar emot e-post/telefonsamtal/fax från so-cialtjänsten i Ronneby, Olofström, Sölvesborg eller Karlshamns kommun angående placering av ny ung-dom. Boendet tar emot placeringsbeslut från anvis-ningskommunen. Personal tillsammans med tolk hämtar eller möter upp den unge enligt överenskom-melse med socialtjänsten. Överförmyndaren i an-komstkommunen tilldelar en god man till den unge snarast möjligt.

1.1. Inflyttning/inskrivning

Varje ungdom får kontaktpersoner på Cura Ung-domsboende. Vid inflyttning tar någon av dessa, al-ternativt tjänstgörande personal, emot den unge och visar lägenheten/rum samt övriga lokaler. Kontakt-personen planerar in ett informationssamtal med den unge under de tre första dagarna. Den unge blir informerad om boenderegler, får brandskyddsin-formation samt får skriva under inventarielista, da-torförbindelse, nyckelkvittens och i förekommande fall lån av mobiltelefon. Informationen förvaras i den unges akt. All medicin hanteras av personal och för-varas inlåst i medicinskåpet i personalrummet.

Alla ungdomar som kommer till Cura Ungdomsbo-ende får tid på vårdcentralen för hälsokontroll/-er.

Kallelse skickas från vårdcentral till den unge. Upp-gifter skickas även till Curas kansli för att diariefö-ras. När den unge kommer till Cura Ungdomsboende erhåller hen hygienkit, livsmedelskit samt ett klädkit.

1.2. Uppdraget

Uppdraget regleras i avtal mellan Cura Individut-veckling och medlemskommunerna. Socialtjänsten ansvarar för att en utredning genomförs, enligt BBIC (Barns behov i centrum). Detta resulterar i en vård-plan och i ett senare skede, en genomförandevård-plan.

Den unge, god man, kontaktperson på Cura Ung-domsboende och socialtjänsten går tillsammans ige-nom geige-nomförandeplanen. Cura Ungdomsboende är sammankallande till mötet och skriver genomföran-deplanen som skickas till socialtjänsthandläggare samt god man för godkännande. Personal går till-sammans med tolk igenom genomförandeplanen med ungdomen.

Alla dokument/kopior på dokument som rör ung-domen ska förvaras i dennes akt.

1.3. Veckoschema

Kontaktpersonerna gör varje vecka ett veckoschema för den unge. Schemat innehåller planerade och fasta aktiviteter, till exempel skola, städning, besök och aktiviteter. Även egen tid med sin kontaktperson planeras och dokumenteras på veckoschemat.

1.4. Samtal

Kontaktpersonen för regelbundna samtal med sin ungdom som rör skolgång, mående, trivsel på bo-ende, samtal runt aktiviteter, uppförande med mera.

Samtalet kan även ske på den unges begäran. Så länge den unge inte kan förstå och prata svenska ska samtalen alltid föras med tolk. Samtalen doku-menteras i journalanteckningar.

1.5. Skola

Det är viktigt att skolundervisningen kommer igång så fort som möjligt för den unge. Den unge och god man blir kallad för inskrivningssamtal på skolan några veckor efter ankomst till boendet. På mötet medverkar även inbjuden boendepersonal. Personal närvarar också vid det årliga utvecklingssamtalet.

Då ungdomarna ännu inte fått börja skolan bedriver personalen egen anpassad skolundervisning för ung-domarna.

1.6. Utflyttning/utskrivning

När det är dags att flytta från Cura Ungdomsboende görs en planering tillsammans med ansvarig hand-läggare, kontaktperson och ungdom, samt i före-kommande fall, god man. Ungdomen tillsammans med personal gör en flyttstädning och lämnar ifrån sig nyckeln till rum/lägenhet samt i förekommande fall lånad mobiltelefon.

1.7. Boenderegler

När den unge anländer till Cura Ungdomsboende går personalen igenom förhållningsregler som denne ska följa. Detta sker under ett tolksamtal inom tre dagar och den unge får även skriva under att hen har tagit del av informationen. Inom en månad sker ett uppföljningssamtal då man gör en utvärdering och friskar upp minnet av regler och rutiner.

2. Kontaktperson

Kontaktpersonerna arbetar olika helger. Att vara kontaktperson åt en ungdom innebär att man tar ett större ansvar för den ungdomen än vad övrig perso-nal gör. Kontaktpersonen ska ha bra och regelbun-den kontakt med god man till regelbun-den unge och stödja den unge i skolarbetet och i att hitta en meningsfull fritid.

Ett viktigt ansvarsområde som kontaktpersonen har är att upprätta och arbeta med genomförande-plan tillsammans med den unge, handläggare och god man. Delegering till annan personal för utfö-rande kan bli nödvändig. Kontaktpersonen ansvarar för att samtal med ungdomen blir genomförda i en-lighet med genomförandeplanen, planerar och utför tillsammans med ungdomen individuella aktiviteter, stödjer ungdomens deltagande i samhället, dennes personliga utveckling och välbefinnande.

Kontaktpersonen ansvarar för kontakten med olika instanser i samhället, i det som rör den unge. Det är kontaktpersonernas ansvar att vidarebefordra in-formation om ungdomen till övrig personal. På team-konferenserna bör det alltid finnas tid för informat-ionsutbyte.

3. Det praktiska arbetet (boendehandledning) 3.1. Dagstruktur

På Cura Ungdomsboende finns det en dagstruktur som fungerar lika från dag till dag med fasta tider för aktiviteter såsom läxläsning och inköp av matva-ror, måltider på helgerna och städning med mera.

Varje söndag skrivs en veckoöversikt över kom-mande vecka. Personal/ungdom anmäler frånvaro till skolan.

Under dagen följer vid behov personal med den unge på bokade besök på vårdcentral, tandläkare och liknande. På eftermiddagen erbjuds det läxläs-ning tillsammans med personal. Personalen motive-rar även alla ungdomar till fritidsaktiviteter. Det finns bestämda tider på våra boende när datorer, tv och kök ska vara avstängda.

3.2. Aktiviteter

Helgens aktiviteter med ungdomarna planeras av kommande helgteam och skall förankras med verk-samhetschef. Vid aktiviteter under lov och ledighet ska dessa planeras i förväg.

3.3. Matprogram

På Cura Ungdomsboenden jobbar personal med olika steg i matprogram som syftar till att den unge lär sig om matlagning, handling och hushåll. Målet är att ungdomen själv handlar och lagar sin mat utan personalens hjälp.

Ungdomar 12-15 år lagar mat tillsammans med personal.

3.4. Turansvar/turstyrning

Vissa arbetsuppgifter är kopplade till olika schema-lagda arbetspass. Det finns en ”turpärm” i personal-rummet där personal kan läsa om de olika arbets-uppgifterna som är kopplade till sitt pass.

3.5. Husmöte

Minst en gång i månaden samlas alla ungdomar och tjänstgörande personal för husmöte. Mötet är ett fo-rum för information mellan ungdomar och personal.

Minnesanteckningar förs av personalen och sparas på servern. Detta läses upp på nästkommande teamkonferens samt på nästkommande husmöte.

3.6. Städning och tvätt

Personal ansvarar för städning av gemensamma utrymmen under veckan och även en dag tillsam-mans med ungdomarna enligt upprättat städ-schema. Ungdomarna ansvarar själva för att städa sina rum/ lägenheter. Ungdomarna ansvarar för sin egen tvätt och personalen finns till hands om det be-hövs. Personalen ansvarar för den gemensamma tvätten.

3.7. Allmän daglig livsföring (ADL)

Personlig omvårdnad omfattar: hygien, kläder, mat, sömn, stimulans och mänsklig kontakt. I första hand ansvarar kontaktpersonerna för att deras ungdomar får dessa behov tillgodosedda. Men all personal har

ett ansvar för att se till att den dagliga omvårdnaden fungerar för alla som bor på Cura Ungdomsboende.

3.8. Sjukvård och medicin

Den unge skrivs in på Cura Ungdomsboende och ef-ter en kort tid får hen tid för en allmän läkarunder-sökning på en vårdcentral. I vissa fall har ungdomen redan besökt läkaren i någon annan svensk stad och är i behov av fortsatt behandling. Övrig kontakt med vårdcentralen/tandläkare sker vid behov. Personal följer med om inte god man kan. God man ansvarar för kostnader i samband med sjukvård och tandlä-kare och liknande.

All medicin förvaras i låst skåp. Medicinlista från ansvarig läkare förvaras i akten. Särskild medicin-lista finns ifylld, med samtliga mediciner som ges till ungdomarna.

3.9. Fritidsaktiviteter

Alla ungdomar som bor på Cura Ungdomsboende har rätt till en meningsfylld fritid. Den unge får hjälp av sina kontaktpersoner att få insyn i föreningslivet och se vilka fritidsaktiviteter som erbjuds i staden och i närliggande kommuner. Boendet stödjer eko-nomiskt en aktivitet, om ungdomen vill ha fler får hen själv stå för detta.

Den unge får en viss summa enligt gällande riktlin-jer till en fritidsaktivitet. Detta innefattat terminsav-gift, resor till och från aktiviteten som det krävs, samt turneringsavgifter eller dylikt. Dock ej utrust-ning eller kläder.

3.10. Transporter

Cura Ungdomsboende disponerar ett flertal bilar och bussar. Bussarna används för att skjutsa ungdo-marna till vårdcentral, tandläkare och liknande samt vid gemensamma utflykter eller besök längre iväg.

Ungdomarna ansvarar själva för att ta sig till skolan, kompisar och fritidsaktiviteter.

När det gäller ungdomar 12-15 år får ungdomarna ett busskort som finansieras av Cura. Boendehandle-dare visar hur kollektivtrafiken fungerar med buss-tidtabeller med mera.

3.11. Utslussningslägenheter 3.11.1. Utslussning

Då ungdomen uppfyller de tre grundläggande kriteri-erna för utflytt kan de flytta till boendets utslussning-slägenhet. Ungdomen ska vara 18 år fyllda, ha PUT och en fungerande skolgång med CSN-bidrag. Ung-domarna har under sin tid i utslussningslägenhet samma möjligheter att följa med på olika aktiviteter som boendet anordnar. Under tiden som den unge bor i utslussningslägenhet förs det en diskussion mellan boendepersonal, socialtjänst och den unge

Då ungdomen uppfyller de tre grundläggande kriteri-erna för utflytt kan de flytta till boendets utslussning-slägenhet. Ungdomen ska vara 18 år fyllda, ha PUT och en fungerande skolgång med CSN-bidrag. Ung-domarna har under sin tid i utslussningslägenhet samma möjligheter att följa med på olika aktiviteter som boendet anordnar. Under tiden som den unge bor i utslussningslägenhet förs det en diskussion mellan boendepersonal, socialtjänst och den unge

I dokument Kvalitetshandboken 0 (sidor 69-88)