Delstudie 2

Resultatet i delstudie 1 väckte en mängd frågor som inte kunde besvaras via den genomförda enkätstudien när det gäller stöd, kränkningar och ansvar för varandra. Därför beslöts att ytterligare empiri skulle samlas in och då enbart från ungdomar i 14–15–årsåldern. I denna delstudie användes kvalitativa in-tervjuer som empiri. Följande forskningsfrågor var vägledande för konstrukt-ionen av det empiriska materialet och bearbetningen av empirin:

Tabell 4. Delstudiens frågeställningar, datainsamlingsmetod och empiriska un-derlag. samtal som uppstår mellan forskaren och den som blir intervjuad. Intervjuper-sonerna skiftar och därmed också relationen och samtalet (Widerberg, 2002).

Att en intervju är kvalitativ innebär enligt Lantz (1993) ”en systematisk under-sökning av det subjektiva eller av ett subjektivt uppfattat fenomen” (a.a., s.

16). I intervjusituationen med ungdomarna var strävan att de skulle ge sin egen personliga bild av sitt samspel och att de själva skulle ges stora möjlig-heter att fritt kunna berätta om sina erfarenmöjlig-heter av att kommunicera online.

Intervjuerna var av halvstrukturerad karaktär, vilket kan förstås som att det råder en relativt låg detaljeringsgrad vad gäller förutbestämda frågor. Det var ungdomarna själva som till stor del definierade och avgränsade fenomenet.

Alvesson (2011) uttrycker att ju lägre struktureringsgrad desto större är möj-ligheten att kunna ”ta del av kvalificerade personers insikter, erhålla rika be-skrivningar, få nya oväntade uppslag” (a.a., s. 62). Intervjuerna kan närmast betraktas som ett samtal mellan mig och ungdomarna. Min uppgift blev att ställa följdfrågor till det som ungdomarna fann meningsfullt att diskutera, samt

att leda samtalen till vissa teman, men inte till bestämda uppfattningar om dessa teman. I samtalsmallen fanns ett antal teman med formulerade frågor.

Dessa användes dock bara för att kontrollera om alla aspekter blivit belysta i samtalet. Intervjuerna genomfördes mestadels parvis och syftet var här att ungdomarna skulle känna trygghet i varandra och att samtalet därför skulle flyta på lättare. Samtalen kan betraktas som en förhandling mellan mig som forskare och ungdomarna, samt mellan ungdomarna själva som måste beaktas vid läsningen av resultatet. Det insamlade datamaterialet är en konstruktion, där alla medverkande är medkonstruktörer.

Urval och genomförande

Datainsamlingen genomfördes i två omgångar med start 2012 då ungdomar i årskurs 8 intervjuades. Efter ett drygt år, dvs. 2013, genomfördes nästa empiri-insamling då ungdomar i årskurs 7 deltog. Intervjuerna är genomförda på två 6–9 skolor, här benämnda som Väster– och Norrskolan, vilka båda är centralt belägna i en mellanstor kommun. Anledningen till att just dessa skolor valdes är att jag tidigare haft uppdrag på båda skolorna och är väl känd av både rektor och personalgrupp. Tanken var att det skulle underlätta tillträdet både till lekt-ioner och sedermera även till ungdomarna själva. Viktigt att framhålla är att syftet inte har varit att göra jämförande analyser mellan de båda skolorna, utan mer att få bredd i datamaterialet.

Västerskolan är en kommunal skola som vid intervjuernas genomförande hade ca 400 elever. Upptagningsområdet är blandat, vilket innebär att här finns både villakvarter och områden med hyreshus. Huvuddelen av de ungdomar som går på denna skola har svenska som modersmål. Här intervjuades ung-domar ur en klass i årskurs 8. Norrskolan, där den andra intervjuomgången genomfördes, är en fristående skola med ca 300 elever. Denna skola har också ett blandat upptagningsområde, men även här är andelen elever med annat modersmål än svenska relativt liten. På denna skola intervjuades ungdomar ur en klass i årskurs 7. Min enda önskan kring val av klass sträckte sig endast till att de skulle vara intresserade av att diskutera sina erfarenheter av att kommu-nicera i sociala medier. Utifrån denna önskan fick ansvariga fri hand att välja klass.

I början av januari 2012 kontaktades rektorn för Västerskolan där jag beskrev forskningsintresset, studiens syfte och att jag ville komma i kontakt med ung-domar, framför allt i årskurs 8, för att genomföra parintervjuer. Efter att rek-torn gett sitt godkännande valdes en klass ut i samråd med kurarek-torn på skolan.

Skälet till att denna klass valdes var att det hade varit en del turbulens i klas-sen under höstterminen, bland annat när det gällde kommunikationen i sociala medier och att det fanns stora möjligheter att få ta del av ungdomarnas egna erfarenheter. Ett inledande möte med klassens arbetslag genomfördes, där

forskningsintresse och önskemål kring insamlingen av empirin presenterades.

Därefter träffade jag klassen för att presentera mig och min önskan att få ta del av deras erfarenheter och tankar om sin onlinekommunikation. Vid detta till-fälle delades även ett missivbrev ut (Bilaga II). För att kunna delta i studien var ungdomarna tvungna att lämna tillbaka en talong där både ungdomar och vårdnadshavare hade skrivit på. Talongen lämnades till klassföreståndarna som vidarebefordrade till mig.

Kontakt med rektor på Norrskolan togs i början av 2013 och processen liknade den som på Västerskolan, men här var skolsköterskan behjälplig att hitta en lämplig klass. Förutom sitt medicinska uppdrag har hon även kurativa uppgif-ter och känner därför klasserna väl. Valet föll på en klass i årskurs 7. Här träf-fade jag endast klassens båda mentorer för att diskutera hur empirin på bästa sätt skulle kunna samlas in. Jag var även på ett föräldramöte i klassen för att presentera mig och min forskning och för att svara på eventuella frågor. I samband med detta möte fick vårdnadshavarna missivbrevet. I tabellen nedan visas fördelningen av antalet respondenter som ingått i delstudien samt hur dessa fördelades könsmässigt:

Tabell 5. Antal respondenter på respektive skola.

Skola och

Det är av vikt att poängtera att det totala antalet elever som gick i Norrskolans klass 7 var 23 stycken respektive 24 i åttondeklassen på Västerskolan. Det innebär ett bortfall, speciellt på Västerskolan. Över huvud taget fördes inga diskussioner med ungdomarna kring varför de ville eller inte ville delta i undersökningen. Det går därför inte att diskutera bakomliggande orsaker till deras val, ej heller representativiteten hos de ungdomar som valde att delta i undersökningen.

Genomförandeprocessen var i stora drag liknande vid de båda datainsamling-arna. För vissa ungdomar kan det vara känsligt att diskutera relationer. För att skapa en avslappnad och trygg intervjusituation inleddes empiri–insamlingen med auskultationer. Totalt tillbringades ca 20 timmar i vardera klassen innan

empiriinsamlingen startade. Ungdomarna och jag fick här möjlighet att lära känna varandra och jag som forskare fick även möjlighet att se samspelet i klassen, vilket sedermera kom att underlätta både gruppindelning och tolkning av empirin. Min strävan som forskare var att skapa ett samtalsklimat där ung-domarna fritt kunde uttrycka sig utan att behöva ta hänsyn till begränsande strukturer som utvecklats i klassen. Mentorerna i både årskurs 7 och 8 var därför behjälpliga med att dela in ungdomarna i par som fungerade bra till-sammans. Tanken var att intervjua ungdomarna parvis, men av praktiska skäl genomfördes tre intervjuer där gruppen bestod av 3 ungdomar och i två inter-vjuer var ungdomarna ensamma. Interinter-vjuerna varade mellan 40 och 70 minu-ter och utformades som samtal där ungdomarna själva i stor utsträckning styr-de innehållet. Den samtalsguistyr-de som utformats använstyr-des för att säkerställa att alla frågeområden blev belysta. Varje intervju skedde under lektionstid på en avskild plats där vi i lugn och ro kunde samtala och vi hade inte heller någon tidsbegränsning. Ungdomarna bestämde själva när de ansåg att de inte hade något mer att tillföra.

Alla intervjuer spelades in med hjälp av en mp3–spelare och målet var att transkribera en intervju innan nästa genomfördes i syfte att få svar på eventu-ella frågor som dykt upp vid transkriberingen. Detta lyckades med några få undantag. Intervjuerna transkriberades ordagrant, pauser och tveksamheter har markerats med punkter. Den sammanlagda intervjutiden uppgick till 12 tim-mar och 38 minuter. Ungdotim-marna som ingår i studien har fått fingerade namn för att säkerställa konfidentialiteten. Det är dock viktigt att poängtera att fokus är vad ungdomarna säger i samtalen kring sitt samspel online. Det innebär i sin tur att intresset inte finns hos de enskilda ungdomarna. Liten vikt har där-med lagts vid vem som säger vad. Som tidigare nämnts är syftet inte heller att göra jämförande analyser av de båda skolorna. Av dessa skäl redovisas inte vilken skola respektive respondent går på.