Ett kritiskt diskursivt perspektiv

Som beskrivits i texten ovan syftar en hermeneutisk tolkningsprocess till att sätta ljus på det tysta och dolda i en text. Den hermeneutiska teoribildningen har dock fått utstå kritik för att den inte i någon nämnvärd grad har lagt vikt vid hur människors tankar och uppfattningar påverkas av den sociala praktik de omges av. Ibland uppkommer konflikter och motsägelser mellan olika tolk-ningar i en text, som kan härledas till praktiker utanför den enskilda männi-skan. Utifrån denna aspekt har den kritiska hermeneutiken utvecklats, där relationen mellan individen och det omgivande samhället är av intresse (Öd-man, 2004). I föreliggande avhandling har ett kritiskt diskursivt perspektiv varit en inspiration i tolkningen av det empiriska materialet.

Barn och unga utvecklar sin förmåga till samspel, sin sociala identitet och sin självkänsla i gemenskap med andra. Genom de erfarenheter som hon tillskan-sar sig i dessa möten, utvecklas hon till någon som kan känna, tänka och

allt vad det innebär av kunskaper, värden och normer (Fairclough, 1992, 1995;

Wodak, 2001). Begreppet ’praktik’ är av central betydelse i dessa samman-hang. En praktik kan förklaras som relationen mellan abstrakta strukturer, deras mekanismer och hur konkreta händelser faller ut. Sociala relationer eller händelser binds samman i nätverk som bildar en praktik. En praktik kan där-för där-förstås som en social händelse som utdär-förs vid en specifik tidpunkt och på ett specifikt ställe. Ett visst sätt att handla framstår som mer rimligt än något annat, vilket får till följd att sociala händelser permanentas i praktiken. På en övergripande nivå kan en praktik även uttryckas som relationen mellan aktör och struktur. Det innebär att förbindelsen mellan mer eller mindre trögrörliga strukturer och människors handlingar är i fokus. Strukturer utövar makt som bidrar till att hålla ordning på praktiken på ett övergripande plan. Makt funge-rar även inom och mellan praktiker. Genom dessa processer positioneras indi-viden i relation till andra (Chouliaraki & Fairclough, 1999).

Sociala och kulturella förändringar skapar både nya möjligheter och begräns-ningar för människor. Dessa omvandlingar är dock sällan transparenta. Genom att inta ett kritiskt diskursivt perspektiv finns en strävan att synliggöra sam-manhang och orsaker bakom människors handlingar. Det innebär ett försök att avslöja inkonsistenser, motsägelser, paradoxer och dilemman i den sociala praktiken. Härigenom kan förändringsbehov komma i dagen som exempelvis berör processer där människor gynnas eller missgynnas (Fairclough, 1995, 2001; Wodak, 2001). Hur språket konstituerar och konstitueras av handlingar har kommit att kallas för den ’diskursiva vändningen’. Genom att både dekon-struera och rekondekon-struera vissa bärande principer i de sociala processerna finns en möjlighet att synliggöra villkor för sociala relationer. Individuella valmöj-ligheter kan inte alltid överträda de maktrelationer som finns inlagrade i den sociala praktiken (Fairclough, 1999).

Lund & Sundberg (2004) uttrycker att ”vi använder språket för att aktivt tolka och värdera vår omvärld och samtidigt blir världen förtolkad för oss genom de diskursiva mönster vi exponeras för” (a.a., s. 18). Språket används på skilda sätt i olika sociala praktiker och det leder till att fenomen eller begrepp får olika innebörder beroende på vem som uttalar sig och från vilken position detta sker (Fairclough, 1992, 1995). Härigenom manifesteras strukturer som syftar till att legitimera ”relations of organized power” (Wodak, 2001 s. 2).

Språket har inte makt i sig, utan det får makt beroende på hur individer utifrån sin maktposition använder det (a.a.).

Diskursernas styrande effekt innebär att människans handlingsutrymme på-verkas. Wreder (2007) framhåller att ”individen är i en specifik diskurs bara möjlig i egenskap av något och givet att det finns en position för detta något”

(a.a., s. 46). Alla subjektspositioner är dock inte tillgängliga för alla individer,

vilket leder till att diskurser både kan vara exkluderande och marginaliserande.

Människor befinner sig i flera sociala praktiker innehållande olika diskurser.

Det medför att det inte kan finnas ett enhetligt centrerat jag, eftersom dessa diskurser ger den enskilda människan olika positioner att tala ifrån (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Därigenom bidrar diskurser till att konstruera sociala identiteter och subjektspositioner, men även till att konstruera sociala relationer mellan människor. Detta resonemang får till följd att diskurser kan ses som villkor dels för att forma subjektets tillblivelse, dels för att strukturera och forma samhället. Fairclough (1992) poängterar hur identiteten kan relat-eras till diskurser:

The identity function relates to the ways in which social identities are set up in discourse, the relational function to how social relationships are set up between discourse partici-pants are enacted and negotiated/…/. (a.a., s. 64)

I en social praktik finns flera diskurser som konkurrerar med varandra. En diskurs kan vara överordnad andra diskurser och på så vis uppstår en diskurs-ordning där ett maktförhållande mellan diskurserna utvecklas som leder till att vissa diskurser får större legitimitet än andra. Även dessa processer villkorar människornas handlingar i den sociala praktiken (a.a.). Därför är det av bety-delse att analysera dels diskursers strukturer och innebörder, dels maktförhål-landen mellan diskurser för att synliggöra diskursernas inbördes relationer.

Genom dessa analyser finns en möjlighet att synliggöra på vilket sätt männi-skor skapar, producerar och beskriver världen (Jäger, 2001).

Omsatt till föreliggande avhandling innebär ovanstående kritiska perspektiv en strävan efter att synliggöra argumentationsmönster i det empiriska materialet.

Argumentationsmönstren ses som diskursiva, vilket innebär att dessa på olika sätt villkorar samspelet i sociala medier. Det handlar om att tränga bakom de förgivettaganden som vid en första anblick framträder i det empirin. I delstu-die 2 handlar det om ungdomarnas egen uppfattning om sitt samspel online.

Genom det sätt på vilket de beskriver det som sker online finns möjlighet att visa hur diskursiva strukturer produceras och transformeras. I delstudie 3 an-vänds ett kritiskt perspektiv för att synliggöra diskursiva mönster i Facebooks policydokument. En utgångspunkt i avhandlingen är att tekniken ses som en social konstruktion, i vilken det byggs in kunskaper och värden (Rystedt &

Säljö, 2008). Det betyder att det finns en reversibilitet mellan policydokument och semiotik. Den interna grammatik som utvecklas medierar värden som användarna har att förhålla sig till.

4.3 Forskningsprocessen

I avhandlingen ingår tre delstudier som alla bidrar till en fördjupad förståelse av studieobjektet. Den inledande delstudien ska ses som en första kartläggning där ungas syn på ansvar i online–kommunikationen är i fokus. Den andra delstudien syftar till att synliggöra diskursiva mönster i ungas argumentation om sitt samspel online. Slutligen syftar den tredje delstudien till att sätta ljus på demokratiska värden medierade i en community, genom exemplet Fa-cebook. I tabellen nedan beskrivs de övergripande frågeställningarna, datain-samlingsmetod samt empiriska underlag:

Tabell 1. Avhandlingens frågeställningar, datainsamlingsmetod och empiriska underlag. årskurs 5, 8 och gymnasiets år 2

Parintervjuer i årskurs 7 och 8 Intervjuer med 32 ungdomar Vilka demokratiska

vär-den medieras i beskriv-ningen av en community?

Textanalys av

Facebooks policydokument 30 sidor text

4.3.1 Relation mellan teori och empiri

En aspekt i forskningsprocessen handlar om relationen mellan teori och em-piri. Föreliggande avhandling har vare sig en deduktiv eller induktiv ansats, utan kan mer betraktas som abduktiv. En abduktiv ansats innebär att forsk-ningsprocessen pendlar mellan teori och empiri, där sambandet mellan det enskilda fenomenet och det generella är i fokus. Danemark et al., (2003) ut-trycker att ”abduktion är att gå från en föreställning om något till en an-norlunda, eventuellt mer utvecklad eller mer fördjupad föreställning därom”

(a.a., s. 144). För att få syn på dessa övergripande strukturer och hur de relate-rar till varandra används begrepp, teorier och modeller:

the theory or the theoretical perspectives can be applied as an explicit and directive tool in the selection of data and inter-pretations. (Åsvoll, 2013, s. 290)

Det empiriska underlaget om ungas samspel online har bearbetats, samtidigt som det övergripande teoretiska mönstret justerats och förfinats.

Forsknings-processen kan därför beskrivas som ett alternerande mellan teori och empiri där båda omtolkas i skenet av varandra. De ursprungliga idéerna rekontextua-liseras inom ramen för en ny uppsättning av idéer emanerade både från empiri och teori. Danemark et al (2003) uttrycker:

Att tolka och rekontextualisera enskilda företeelser utifrån ett tänkt sammanhang eller mönster. Att kunna förstå något på ett nytt sätt genom att betrakta detta något i ett nytt idésam-manhang. (a.a., s. 171)

Genom att alternera mellan teori och empiri, delar och helhet samt förförstå-else och förståförförstå-else har forskningsprocessen drivits framåt. Denna process, vilken kan liknas vid en spiral som leder till fördjupad förståelse, låg till grund för utformandet av de tre delstudierna. Delstudierna har en inbördes relation. I analysdelen av delstudie 1, som handlar om vad som karaktäriserar ungas tal om ansvar online, väcktes frågor. Dessa frågor påverkade forskningsfrågorna och utformandet av delstudie 2, vilken behandlar diskursiva mönster i ungas argumentationsmönster. Bearbetningen av empirin i delstudie 2 blev slutligen en utgångspunkt för delstudie 3. Denna studie handlar om demokratiska vär-den medierade i en community. Nedanstående figur visar relationen mellan de tre delstudierna:

Figur 1. Delstudiernas inbördes relation.