Delstudie 1

Denna delstudie ska ses som en kartläggning där syftet var att få en första inblick i hur ungdomar själva ser på sitt samspel i digitala medier. Ambitionen

Vad karaktäriserar ungas tal om samspel i sociala medier med avseende på ansvar?

Delstudie 1

Vilka diskursiva mönster framträder i ungas argumentation om samspel i sociala

me-dier?

Delstudie 2

Vilka demokratiska värden medieras i beskrivningen av en community?

Delstudie 3

Nå kunskap om ungas samspel i sociala medier

var att inte enbart fokusera ett riskperspektiv. Även möjligheter med online–

kommunikationen undersöktes. Bärande begrepp i delstudien är stöd och kränkning. Av ytterligare intresse var att undersöka ungdomarnas syn på om ansvaret för varandra påverkades när interaktionerna sker via digitala medier.

För att få tillgång till många ungdomars synpunkter användes enkät som data-insamlingsmetod. Följande forskningsfrågor var vägledande för enkätkon-struktionen och bearbetningen av empirin:

Tabell 2. Delstudiens frågeställningar, datainsamlingsmetod och empiriska un-derlag. ställning till¹⁷. I syfte att studera relationsskapande genom digitala medier formulerades påståenden om stöd och kränkningar relaterat till frekvens. En-käten avslutades med påståenden som syftade till att kartlägga ungdomarnas uppfattning om hur tillgången till digitala medier påverkar deras syn på an-svarstagande avseende stöd och kränkningar. En viktig aspekt var att ge ung-domarna möjlighet att själva berätta och beskriva hur de tänker kring

tandet av varandra på den digitala arenan, därför avslutades varje frågeområde med att en öppen fråga. För att undvika olika tolkningar av enkätens bärande begrepp, uppmuntran/stöd respektive kränkning, inleddes frågeområdena med en förklaring av begreppen. Definitionen av begreppet stöd var, med hänvis-ning till Noddings (1999) resonemang om ansvar och omsorg om varandra:

/.../ om att få positiva meddelanden av andra via Internet och mobil. Det kan t ex handla om att någon visar att de tänker på dig och bryr sig om dig på ett bra sätt.

I kartläggningen var fokus inte att granska ungdomarnas erfarenheter av s.k.

nätmobbning, utan studien var av mer övergripande karaktär. Av det skälet användes begreppet kränkning istället för mobbning. Enligt SFS (2008:567) är kränkning ett överordnat begrepp som kan innehålla många former av nega-tiva handlingar, där mobbning är ett exempel. Följande definition på begreppet kränkning gavs:

/…/ om att bli illa behandlad av andra via Internet och mobil.

Det kan t ex handla om att någon retar, hotar eller uttrycker sig på ett otrevligt sätt.

Urval och genomförande

Enkäten lämnades ut till alla elever i år 5, år 8 i grundskolan samt år 2 i gym-nasiet i en medelstor kommun i Sverige. Inledningsvis kontaktades barn- och ungdomsförvaltningen och gymnasieförbundet som ansvarar för grundskolan respektive gymnasiet. Via möten på båda förvaltningarna diskuterades både enkätens innehåll och lämplig distribution. Ytterligare information om inten-tionen med datainsamlingen gavs på ett förvaltningsmöte där alla rektorer för grundskolan var närvarande. Rektorerna på gymnasieskolorna kontaktades via mail eller telefon. Både rektorer och förvaltning visade sig välvilligt inställda och därför kunde nästa steg i processen tas, vilket var att kontakta alla klassfö-reståndare/mentorer för att informera och be om hjälp. Ett önskemål var att eleverna skulle få tid att fylla i enkäten i skolan. I ett mail till alla klassföre-ståndare/mentorer beskrevs syftet med datainsamlingen samt en önskan om att de skulle vara behjälpliga med att ge eleverna både tid och information.

Med hjälp av förvaltning och gymnasieförbund erhölls möjligheten att få till-gång till de e–postadresser som eleverna tillhandahåller genom skolan och via dessa skickades enkäten därefter ut. Enkäten mailades till alla ungdomar i grundskolan och gymnasiet i den utvalda kommunen. Det visade sig dock att ungdomarna inte besvarade enkäten i den utsträckning som önskades. Flera åtgärder vidtogs därför. Dels skickades ett antal påminnelser till ungdomarna om vikten av att enkäten besvarades, dels kontaktades rektorerna på varje skola för att få hjälp med påminnelser. Även klassföreståndarna/mentorerna

kontaktades återigen, där värdet av att ungdomarna besvarade enkäten fram-hölls. I nedanstående tabell visas svarsfrekvensen som erhållits när datain-samlingen avslutades:

Tabell 3. Antal utskickade enkäter och erhållna svar.

Skolform Utskickade

enkäter Erhållna

svar Könsfördelning Svarsfrekvens Grundskola år 5

och 8 1380 464 år 5

406 år 8

794 flickor 892 pojkar

63 procent

Gymnasieskola

år 2 1528 816 53,4 procent

Summa 2908 1686 1686 57,9procent

Analys av det empiriska materialet

Dessa kvantitativa data kodades och matades in i programmet Social Package for the Social Sciences (SPSS) för statistisk bearbetning. I syfte att undersöka skillnader mellan grupper av ungdomar, användes kön och årskurs som bak-grundsvariabler.

Flera olika analyser genomfördes, bland annat frekvensanalyser för att visa andelen ungdomar som upplever att de ger/får stöd samt kränker/blir kränkta av kamrater via digitala medier. I syfte att studera mönster som uppstår i ungas kommunikation genomfördes även bivariata korrelationsanalyser mel-lan variabler i enkäten. Variablerna är på ordinalnivå och därför användes korrelationskoefficienten Spearman’s rho. Analysen avsåg att mäta samstäm-migheten mellan respondenternas rangordningar av de olika variablerna. Även chi²–tester genomfördes i syfte att analysera skillnader mellan de olika ålders-grupperna.

Slutligen genomfördes faktoranalyser, med hjälp av Principle Component Analysis (PCA) för att identifiera eventuella bakomliggande mönster eller underliggande strukturer mellan de olika variablerna, gällande stöd och kränk-ningar. Analysen syftade till att visa om och i så fall hur variablerna binder till varandra, dvs. i vilken utsträckning varje variabel bidrar till att bilda ett klus-ter. I denna studie uttrycks klustren som stödjande respektive kränkande kul-turer. Ju högre faktorladdning desto större inre homogenitet (Mayers, 2013).

Ungdomarnas egna beskrivningar och berättelser som svar på de öppna frå-gorna tematiserades utifrån delstudiens forskningsfrågor. Dessa teman använ-des som underlag för att ge ytterligare förståelse av det statistiska resultatet.

Representativa textutsnitt som speglar det erhållna resultat användes fortlö-pande.