7. Medierade värden i beskrivningen av en community
7.4 Konkurrens mellan diskursiva mönster
Den här delstudien syftar till att synliggöra hur den interna grammatiken i en community implicit har värden inbäddade i konstruktionen (se Brey, 2000;
Introna, 2005, 2007; Gee, 2005). Den växelverkan som finns mellan människa och teknik och hur dessa konstituerar varandra behöver ständigt diskuteras och problematiseras. Utvecklingen av sociala medier är ett exempel på hur helt nya villkor för integrationsprocessen har utvecklats. Genom att interagera i sociala medier blir användaren en del av en social praktik i vilken hon kan ta till sig ett visst kunskapsinnehåll, men också utveckla en demokratisk och
hon förstår världen genom dessa medier. Genom att inta ett konstruktivistiskt förhållningssätt synliggörs människans möjligheter att kunna påverka den tekniska utvecklingen och i sin förlängning även samhällsutvecklingen (se Williams & Edge, 1996; Bijker, 1995; Introna, 2005, 2007).
7.4.1 Motstridighet i värdemedieringen
Analysen visar att Facebook inte är en neutral artefakt. I den retorik som syn-liggörs i dokumenten framkommer intentioner och argument kring konstruk-tionen av den semiotiska strukturen i communityn. Här uppenbaras ett antal motstridiga värden, där varje användare själv måste bestämma sig för hur hon vill använda alla funktioner som erbjuds. Omsatt till ungas användning av Facebook (eller andra sociala medier) blir uppgiften att agera utifrån egna övertygelser och kunskaper om den interna grammatik som utvecklas (se Gee, 2005). Å ena sidan tillskrivs dessa interaktioner olika mening beroende på den enskilda användarens egen förståelse och kunskap. Å andra villkoras in-teraktionerna av den interna grammatiken.
I dokumenttexten framkommer ett diskursivt mönster innehållande värden som utgår från gemenskap och kommunikation där tron både på sig själv och den Andra betonas. Facebook kan ses som en arena där demokratin har möj-lighet att utvecklas och fördjupas. Communityn bidrar med en mängd funkt-ioner för att understödja att ömsesidighet, respekt och förståelse kan utvecklas.
Användarnas interaktioner i sociala medier ses som en möjlighet att bli aktiva och deltagande medborgare med fulla sociala, kulturella och politiska rättig-heter. Språket och samtalet får en grundläggande funktion för samhällets upp-byggnad i sig (se Dewey, 1916/2002; Habermas, 1990). Ytterligare ett diskur-sivt mönster synliggjordes, dock med andra förtecken än den tidigare be-skrivna. Individen och hennes egna behov får en framskjuten plats. Här beto-nas användarens rätt att interagera med andra användare, utan att behöva ta ansvar för mottagarens reaktion i någon större utsträckning. Facebooks uppgift blir att försöka tillgodose denna rättighet genom att visa på ett oändligt antal möjligheter och funktioner (se Dewey 1916/2002; Habermas, 1990; Carlehe-den, 2003).
Samhällsutvecklingen har medfört att den moraliska överbyggnad som tidi-gare upprätthöll den sociala ordningen i samhället, alltmer har suddats ut.
Istället ställs krav på den enskilda individen att kunna hantera samhällets plur-alism. Den mångfald av värden som signaleras i Facebooks policydokument är ett exempel på det spänningsfält som omger användaren av sociala medier.
Hur relationen mellan individ och kollektiv ska uppfattas är en central fråga för hur vi ska uppfatta moraliska handlingar. Moral får helt olika betydelser beroende på vilka värden som ligger till grund för handlingarna (se Dewey 1916/2002; Dimova–Cookson, 2003).
En kritisk diskursanalys av Facebooks policydokument synliggör hur spän-ningen mellan individ och kollektiv kommer till uttryck. Vilka värden och ideal som är eftersträvansvärda blir en fråga där olika samhälls-, människo- och moraluppfattningar ställs mot varandra (se Dewey 1916/2002, Benhabib, 1992; Räftegård, 1998). Till syvende og sidst blir detta även en politisk fråga och Mouffe (2000) framhåller konfliktaspekten i den politiska retoriken då hon uttrycker att politik är:
the ensembles of practices, discourses and institutions which seek to establish a certain order and organize human coexist-ence in conditions that are always potentially conflictual.
(a.a., s. 15)
Politiska processer gällande relationen mellan kollektiv och individ kan å ena sidan uttryckas som en kampfylld fördelningsprocess där självrealisering av egenintresse är i fokus. Å andra sidan kan processen även ses som en samver-kan, en gemenskapsaktivitet med ömsesidiga intressen i centrum likt ett janu-sansikte22 (se Habermas 1990; Mouffe, 2000).
7.4.2 Frihet till och frihet från som ömsesidigt konstituerande
Frihet till och frihet från kan uppfattas som varandras motpoler och att det ena inte kan nås utan att göra avkall på det andra. En förutsättning för en levande demokrati är möjligheter till både ett fritt val och till delaktighet, vilket inne-bär att frihet till förutsätter frihet från och vice versa, dvs. de konstituerar varandra. Om människor vill påverka varandra görs det i form av det goda argumentet. För att detta ska kunna uppnås krävs att alla som önskar har möj-lighet att delta i diskussionen. Ingen ska tvingas till något den inte önskar och lika rättigheter ska råda. Den legitima makten kan följaktligen enbart utveck-las där människor fritt kan utveckla gemensamma övertygelser, s.k. deliberativ demokrati. Verklig autonomi kan enbart uppkomma i det gemensamma. Det går inte att kommunicera utan en motpart, vilket innebär att människan inte kan utveckla sin individuella frihet utan att samarbeta. Det centrala är att ut-veckla formerna för samarbetet (se Dewey 1916/2002; Habermas, 1990). Allas rätt att fritt kunna uttrycka sina åsikter gör det möjligt att föra en kommunikat-ion som syftar till att kunna enas kring det ’bästa argumentet’ (se Habermas, 1990). Carleheden (2003) uttrycker att ”ju fler vi interagerar med, desto friare kan vi bli. Frihet är inte frihet från andra utan tvärtom ju mer socialitet desto större autonomi” (a.a., s. 67). Ur en aspekt konkurrerar de båda diskursiva mönstren med varandra, men ur en annan aspekt legitimerar de varandra.
22 Janus var en romersk gud, vars uppgift var att öppna och stänga himlaljusets portar. Han avbildas
Vad händer på relationsnivån när unga möter dessa motstridigheter som signa-leras i communityn? Å ena sidan finns föreställningen om individen i centrum, å andra sidan ska denna idé balanseras med mer kollektiva aspekter om solida-ritet och förståelse för den Andra. Rätten att få uttrycka sin åsikt ska balanse-ras med andbalanse-ras rätt att få uttrycka sina åsikter. Hur långt sträcker sig indivi-dens frihet? Det flesta ungdomar använder Facebook (eller något annat socialt medium) för att kommunicera och communityn överlämnar mycket ansvar åt den enskilda individen. Att positionera sig och bli positionerad är viktig pro-cess i skapandet av en social identitet. Positioneringen sker bland annat med hjälp av online–kommunikation. Som en konsekvens av ovanstående resone-mang kring relationen mellan individ och kollektiv, väcks frågan om förhål-landet mellan inkludering och exkludering. Facebook hävdar rätten att alla ska ha rätt att fritt kunna uttrycka sin åsikt eller att välja vilka som ska få tillgång till den egna profilsidan. Hur påverkas exempelvis samspelet i skolan när en kamrat dagen innan har blivit exkluderad på nätet? Det motsatta gäller natur-ligtvis också – att få tillträde till en grupp online kan underlätta gemenskapen offline.
Som en röd tråd genom dokumenttexterna finns ett marknadsekonomiskt tän-kande där balansen mellan tillgång och efterfrågan är central. Facebook är beroende av både annonsörer och användare och det gäller då att kunna tillgo-dose behov hos båda parter, vilket kan ses både i relationen mellan användare och annonsör men även mellan användare. Mycket kan väljas eller väljas bort för att ersättas med något som bättre uppfyller användarens behov eller önsk-ningar just nu. För avsändaren behöver det inte upplevas som någon större skillnad att gilla en ’tag’ från någon vän eller att gilla en annons. Detsamma gäller även omvänt, dvs. att det är lika enkelt att låta bli att gilla en ’tag’ eller en annons. Konsekvenserna av handlingen, beroende på om mottagaren är en annonsör eller en annan användare, kan däremot se olika ut. Precis som Light
& McGrath (2010) framhåller i sin analys, uppmanas användarna att göra skillnad på människor genom att värdera och bedöma sina vänner. Här sker en påverkan som får till följd att användarna kan växa in i ett marknadstänkande som påverkar synen på värden, ideal och moral. Handelsplatsen kan här bli en nyckelarena för relationen både till sig själv och andra (se Kreps, 2011). Häri-genom medieras värden som kan leda till att unga användare växer in i ett tänkande där de definierar sig själva och varandra med konsumistiska förteck-en. Att konsumera, byta och sälja blir på så vis utgångspunkterna i de sociala relationerna. Betalningsmedlet som används för att upprätthålla relationen till kamraten är inte pengar, istället värderas ’varan’ utifrån graden av uppmärk-samhet. Här måste ungdomarna besluta om varan (bilden på kamraten, vänför-frågan, produkten etc.) är värd att investera i, dvs. om försöket till interaktion ska uppmärksammas eller inte.
7.5 Sammanfattande reflektion
Delstudien bidrar till att problematisera och visa hur den samhälleliga integrat-ionen har tagit nya former. Onlinekontextens karaktäristiska egenskaper och den semiotiska strukturen i det virtuella rummet gör att det ställs höga krav på dem som använder den här formen av kommunikation. Det är en grannlaga uppgift att kunna balansera mellan individuella rättigheter och de skyldigheter som uppkommer i en kollektiv gemenskap. En balans som både handlar om ansvar för sig själv, och om ansvar för andra. Individens frihet sträcker sig så långt att den inte inkräktar på den andras frihet. Respekt för varandra blir av fundamental betydelse. Oberoende om begreppet frihet betraktas som frihet till eller frihet från följer tvånget att som individ välja ”/…/people are condemned to individualization. Individualization is a compulsion, a compul-sion for the manufacture, self–design and self–staging of not just one´s own biography but also its commitments and networks as preferences and life phases change/…/”(Beck, 1994 s. 14).