Hittills har alltså litteraturkritiken framförallt betraktat Endura, liksom övrig fotolyrisk produktion inklusive Hillarps, som ett litterärt verk och bilderna har implicit betraktats som illustrationer som man kan välja bort i läsningen. Här utgör dock recensionerna i dagspressen ett undantag.48 I en del av dem kommenteras och diskuteras bildernas såväl konstnärliga som dokumenterande kvaliteter. Per Erik Ljung inriktar sig visserligen på det intermediala i en artikel om Hillarps Strand för Isolde – men hans fokus ligger
48 Se Ingrid Elam, ”Höga berg och djupa dalar”, Expressen-GT, 18 april 2002, Eva Ström, ”Ekon av
historiska röster”, Sydsvenska Dagbladet, 8 maj 2002 och Michel Ekman, ” En fråga riktad till det förflutna”, Svenska Dagbladet, 18 april 2002.
främst på musikaliska och bildmässiga aspekter i stället för på samspelet mellan text och bild.49
I stället för den enögda läsningen väljer jag att inlemma Frostensons och Arnaults fotolyriska texter i bilderbokens begreppsliga och idémässiga teorikomplex. En sådan tolkningsram kan bidra till en fördjupad förståelse för det text- och bildkonstverk som Endura är. Bilderboken uppfattas inom denna tolkningsram som ett syntetiskt medium. De rön som gjorts inom barnboksforskningen måste betraktas som vägledande när det gäller analys av text- och bildrelationer i bokform. Nuförtiden skulle ingen barnboksforskare få för sig att analysera bilderböcker utan att erkänna bildens instrumentella betydelse för den samlade utsagan. Såväl Endura som Spegel under jorden i egenskap av fotografiskt bildsatta diktsamlingar kan, menar jag, sorteras in under begreppet bilderbok, även om det finns något skiftande uppfattningar om vad en bilderbok är.
Inom barnlitteraturforskningen föreslår Kristin Hallberg det strängaste kriteriet: En bilderbok ska vara av skönlitterär karaktär, innehålla text- och bildrelationer och ha minst en bild per uppslag. Det är en uppfattning som också delas av Ulla Rhedin och Boel Westin.50 Med en sådan definition exkluderas böcker såsom livre d’artiste, bildberättelser helt utan ord (pantominiska) eller med ytterst få ord, liksom pekböcker. Ytterligare en indelningsgrund är också den kvantitativ. Den föreskriver att det ska råda jämvikt mellan de olika medierna utan att det behöver finnas minst en bild per uppslag.
Nikolajeva å sin sida lutar sig mot Torben Gregersen som anser att en bilderbok kort och gott utmärks av att ”ord och bild är lika viktiga”.51 Nikolajevas typologi är kvalitativt inriktad och hon nöjer sig med att konstatera: ”Det är inte bildtätheten, utan förhållandet mellan bild och text, som bör vara avgörande”.52 Min egen uppfattning är att både bildtätheten och det kvalitativa förhållandet mellan ord och bild bör vara avgörande. Därför betraktar jag en fotolyrisk bilderbok utifrån principer som styr definitionen av bilderboken. Det innebär att det finns fotolyriska verk som på grund av för låg bildtäthet inte kan betraktas som bilderböcker. Jag anser inte att det behöver finnas bilder på varje uppslag i en fotolyrisk bilderbok men väl på tillräckligt många för att det ska uppstå en balans mellan sidor med bilder och sidor med texter. Det är förekomsten av två parallella medier som föder ett intresse för
49
Per Erik Ljung, ”Frammanat, inte påstått. Kring Rut Hillarps Strand för Isolde”, I musernas sällskap.
Konstarter och deras relationer. En vänbok till Ulla-Britta Lagerroth 19.10.1992, red. Bernt Olsson,
Jan Olsson, Hans Lund, Höganäs: Wiken 1992, s. 235–268.
50 Kristin Hallberg, ”Litteraturvetenskapen och bilderboksforskningen”, Tidskrift för
Litteraturvetenskap, 1982:3–4, s. 164. Rhedin, s. 17. Se också Kristin Hallberg och Boel Westin,
”Förord”, red. Kristin Hallberg, Boel Westin, I bilderbokens värld 1880-1980, Stockholm: Liber förlag 1985, s. 8.
51 Nikolajeva, 2000, s. 16. 52 Ibid, s. 16.
både text och bild så att de båda upplevs bidra till narration och meningsskapande.
Både ett kvalitativt och ett kvantitativt jämbördigt förhållande mellan text och bild är alltså viktigt för att kunna betrakta den fotolyriska bilderboken som en syntes, där text och bild samspelar på ett sådant sätt att de kan analyseras enligt en intermedialt och semiotiskt förankrad metodologi. De kriterier som jag anser ska uppfyllas för att vi ska kunna undersöka intermedial narration både punktvis (enskilt uppslag) och sekventiellt inom bilderbokens teorikomplex är att bokens layout har:
1) en kvantitativ och/eller kvalitativ jämvikt mellan sidor med bilder och sidor med texter och
2) ord- och bildrelationer på minst två uppslag i följd
Det sista kriteriet anser jag är ett minimikrav och är mitt bidrag till debatten. Det har tillkommit för att jag hävdar att en intermedial narrativ läsning utifrån den metonymiska respektive den metaforiska länkningsprincipen förutsätter en sekventiell representation av text och bild. För att vi då ska kunna tala om text och bild i sekvens bör medierna finnas representerade på åtminstone två uppslag i följd. Dessa två kriterier bör borga för att hänsyn tas till både bildens och textens interaktion för att åstadkomma en narrativ mening.
Vad motiverar att skilja ut fotolyriken från bilderboksforskningen inom barnlitteraturen eller annan forskning kring ord- och bildrelationer respektive illustrerad poesi? 53 Enligt mitt sätt att se avviker den fotolyriska bilderboken alltför mycket från barnbokens såväl episkt berättande bilderböcker som dess illustrerade poesi där bilderna endast anses ha en dekorativ funktion.54 Den senare kategorin är också föga undersökt och alltså saknas forskning därifrån som detta arbete skulle kunna dra nytta av.55 Det är orsaken till att lyrik och fotografisk bild i juxtaposition kräver delvis andra analysinstrument än de som redan finns utvecklade. Detta hindrar dock inte att mitt arbete med fördel kan använda rön som gjorts inom barnlitteraturforskningen.
53 Jag vill här förtydliga att jag skiljer på fotolyrik och fotolyriska bilderböcker. Fotolyrik är all lyrik
som innehåller dikter och fotografiska bilder. För en fotolyrisk bilderbok gäller däremot att ord och bild står i ett kvantitativt eller kvalitativt jämbördigt förhållande. Dessutom ska minst två uppslag i följd ha text- och bildrelationer, en förutsättning som bör skapa en impuls hos läsaren att samläsa text och bild.
54 Nikolajeva, 2000, s. 51. 55 Ibid, s. 51.