Forskningen som berör fotolyrikens intermediala narration i bokform måste betraktas som ytterst marginell. De studier som har bedrivits om dikt och fotografisk bild har främst varit inriktade på läsningar av enstaka poem och deras interaktion med den fotografiska bilden utifrån framförallt estetiska, filosofiska eller idéhistoriska aspekter. Eller så har fokus lagts på den fotografiska bilden som litterär bildtransformation, som i till exempel Jefferson Hunters Image and Word. The Interaction of Twentieth-Century Photographs and Texts (1987) och John Hollanders The Gazer’s Spirit. Poems Speaking to the Silent Works of Art (1995).77
I forskningen om samspelet mellan text och fotografisk bild är det emellertid främst andra genrer som varit i fokus. Hunter behandlar exempelvis fotografiet i egenskap av stillbild i sin analys av interaktionen mellan fotografi och bildtitel. W.J.T. Mitchell tar i Picture Theory (1994) upp den fotografiska essän och Marsha Bryant et al. undersöker i Photo-Textualities. Reading Photographs and Literature (1995) den fotografiska bildens interaktion med texter i en rad olika genrer utifrån olika vetenskapliga diskurser, dock inte interaktionen i lyriken.78 Bryant utgår från termen foto-text, ursprungligen myntad av Hunter men då särskrivet som ”foto text”, för att beteckna den relation som fotografiet och den sidoställda texten har.79 Vad som är intressant och stöder en uppfattning om fotografiets speciella ställning bland bildmedierna är att forskningen finner det motiverat att skilja ut och särstudera texter med sidoställda fotografiska bilder.
Alex Hughes och Andra Noble (red.) radikaliserar begreppet ytterligare när de deklarerar sin syn på fototextualitet i Phototextualities. Intersections of Photography and Narrative (2003). De betraktar foton i sig själva som texter i ett semiotiskt och psykoanalytiskt sammanhang och fototextualitet står för narrativitet i fotografier. Fotografier är speciella, resonerar författarna, i och med att de ingår i ett historiskt och sociokulturellt sammanhang av komplex karaktär har de i den nutida debatten blivit starkt förknippade med spatialitet, plats, minne och identitet. Författarna i antologin har visserligen olika förhållningssätt till den fotografiska bilden men enas kring uppfattningen ”that
77
Jefferson Hunter, Image and Word. The Interaction of Twentieth-Century Photographs and Texts, Harvard: Harvard University Press 1987 och John Hollander, The Gazer’s Spirit. Poems Speaking to
the Silent Works of Art, Chicago: University of Chicago Press 1995.
78 Bryant, s. 11. 79 Ibid, s. 11.
the uniqueness of the photographic textuality resides in the unassailably referential nature of the photographic entity. They acknowledge that what distinguishes the photo-image from any other form of representation is its inextricable, material link to reality”.80 Fotografiets indexikalitet får därmed konsekvenser för hur den sidoställda texten uppfattas. Enligt Bryant et al. innebär närvaron av en fotografisk bild i en skönlitterär genre att det kan uppstå en glidning så att läsaren uppfattar att fiktion närmar sig fakta.81 Även Arne Melberg uppmärksammar i sin artikel ”Photos, Fiction and Literature” hur författare som W. G. Sebald som inkluderar dokumentära foton i sina romaner tänjer på gränsen mellan skönlitteratur och facklitteratur.82 Hur fotografiska bilder används för att skildra barn ur ett vardagsrealistiskt perspektiv som anspelar på verklighetsreferens belyser Elina Druker i sin avhandling Modernismens bilder. Den moderna bilderboken i Norden (2008).83 Analyskapitlet kommer att uppmärksamma de genreglidningar som fotografiska bilder i text kan ge upphov till och dessa kommer att relateras till den verklighetsrefererande pakten.
Den begränsade forskning som finns om lyrik och fotografisk stillbild i samspel har främst bedrivits i Storbritannien under 2000-talet. Forskarna har intresserat sig för den viktorianska epokens fascination för fotografin. Sålunda har Marylu Hill skrivit om den fotografiska bildsättningen av Alfred Tennysons diktcykel ”Idylls of the King” i sin artikel ”’Shadowing sense at war with soul’: Julia Margaret Cameron’s photographic illustrations of Tennyson's Idylls of the King” i Victorian Poetry (2002).84 Alison Chapman har också i samma tidskrift behandlat den fotografiska illustreringen av Tennysons ”Enoch Arden” i ’”A poet Never Sees a Ghost’: Photography and Trance in Tennyson’s Enoch Arden and Julia Margaret Cameron’s Photography” (2003).85 I denna forskning måste också framhållas Helen Groth och hennes kartläggning av den viktorianska epokens fotografiskt bildsatta böcker, inklusive diktböcker, i Victorian Photography and Literary Nostalgia (2003).86 Utmärkande för dessa brittiska arbeten är att de främst är filosofiska och idéhistoriska läsningar. Fokus är inte på de fotografiska böckerna som en
80 Hughes och Noble, s. 4. 81
Bryant, s. 12.
82 Arne Melberg, ”Photos, Fiction and Literature”, Changing Borders. Contemporary Positions in
Intermediality, red. Jens Arvidson, Mikael Askander, Jørgen Bruhn, Heidrun Führer, Lund: Intermedia
Studies Press 2007, s. 179–188.
83
Elina Druker, Modernismens bilder. Den moderna bilderboken i Norden, diss., Stockholm: Makadam 2008, s. 117–151.
84 Marylu Hill, ’”Shadowing sense at war with soul’: Julia Margaret Cameron’s photographic
illustrations of Tennyson’s Idylls of the King”, Victorian Poetry, Vol. 40 2002.
85 Alison Chapman,”’A Poet Never Sees a Ghost’: Photography and Trance in Tennyson’s Enoch
Arden and Julia Margaret Cameron’s Photography”, Victorian Poetry, Vol. 41 2003.
bimedial konstform eller på interaktionen mellan ord och bild ur en semiotisk eller intermedial synvinkel.
Under de senaste åren har emellertid intresset förskjutits mot själva kombinationen lyrik och fotografi i samspel, där företeelsen betraktas utifrån genremässiga och intermediala aspekter. Min forskningsförberedande uppsats ”’två i en och en i tvenne’: Om dikt och fotografisk bild i samspel. En intermedial närläsning av Katarina Frostensons och Rut Hillarps fotolyriska verk utifrån en ny terminologi inom text-bildrelationer” (2004) är ett exempel på detta.87 Det var också där som jag introducerade begreppet fotolyrik. Magnus Bremmers magisteruppsats ”Om fototextpoesi: Läsningar av mötet mellan fotografisk bild och poetisk text” (2007) behandlar också fotografi och dikt som en specifik konstnärlig genre även om uppsatsen framförallt är estetiskt-filosofiskt inriktad mot text- och bildproblemet och fototextrelationens teorihistoria.88 Sedan 2007 undersöker också ett femårigt brittiskt forskningsprojekt, Poetry beyond Text, multimodala fenomen89 vilket även inrymmer genren ”photography and poetry in books”.90 På hemsidan skriver man: ”Books which combine poetry with photography represent a small but distinctive genre, which raises its own particular questions about interpretation and aesthetic effects.”91