Att det inklusiva språket fått konsekvens för gudsbilden är en återkommande synpunkt i spontanremisserna. Bl.a. påtalas att KHF 2016 riskerar utarma förståelsen av treenigheten utifrån Fader, Son och helig Ande.703 Detta då det inklusiva språket resulterat i oklarheter i treenighetsläran.704 I KHF 2016 anses teologin kring treenigheten bli missvisande, försvagad, förändrad och/eller osynliggjord.705
693 KS 2015/1245:254 694 KS 2015/1245:227 695 KS 2015/1245:231 696 KS 2015/1245:66, KS 2015/1245:165 697 KS 2015/1245:231 698 KS 2015/1245:254 699 KS 2015/1245:105 700 KS 2015/1245:128 701 KS 2015/1245:186, KS 2015/1245:214 702 KS 2015/1245:172 703 KS 2015/1245:107 704 KS 2015/1245:28, KS 2015/1245:35, KS 2015/1245:36, KS 2015/1245:46, KS 2015/1245:49, KS 2015/1245:60, KS 2015/1245:61, KS 2015/1245:66, KS 2015/1245:100, KS 2015/1245:102, KS 2015/1245:106, KS 2015/1245:107, KS 2015/1245:112, KS 2015/1245:138, KS 2015/1245:144, KS 2015/1245:145, KS 2015/1245:150, KS 2015/1245:152, KS 2015/1245:155, KS 2015/1245:165, KS 2015/1245:179, KS 2015/1245:181, KS 2015/1245:186, KS 2015/1245:187, KS 2015/1245:193, KS 2015/1245:194, KS 2015/1245:201, KS 2015/1245:203, KS 2015/1245:206, KS 2015/1245:218, 2015/1245:221, KS 2015/1245:224, KS 2015/1245:246/b, KS 2015/1245:246/c, KS 2015/1245:254, KS 2015/1245:260, KS 2015/1245:269 705 KS 2015/1245:60, KS 2015/1245:66, KS 2015/1245:194, KS 2015/1245:218, KS 2015/1245:221, KS 2015/1245:254, KS 2015/1245:269
107
Fader, Son och helig Ande är kyrkans grundläggande bekännelse. Därför påpekas att ändring av treenigheten inte enbart kan anses en Svensk kyrklig angelägenhet utan måste även ses ur ett större perspektiv, något sammanbindande med den världsvida kyrkan.706 Ett pastorat skriver att ”experimenterande med” treenigheten är deras allvarligaste invändning mot KHF 2016.707 Att konstant försöka undvika termer som kan uppfattas hierarkiska eller könsneutrala
riskerar leda till en opersonlig och avlägsen Gud som dessutom blir människans jämlike. Genom ändringar i treenigheten förändras synen på vem Gud är och hur denne traditionellt framställs.708 En beskriver förskjutningen som förrädisk.709 Det är Fader, Son och helig Ande, och ingenting annat, som bildar treenigheten.710 Majoriteten av de spontanremisser som berör
treenigheten gör det utifrån önskan om en större betoning av denna.711 Inte heller skall Fader, Son och Helig Ande kunna ersättas av ”den treeniges namn” eller andra otydliga alternativ.712
KHF 2016 lägger för stort fokus på vad Gud gör eller Guds egenskaper.713 Dit hör t ex egenskapsbeskrivningar såsom ”livgivare”, ”befriare”, ”skapare”, ”räddare”, ”hjälpare” och ”tröstare”.714 Dessa håller inte som substitut. Modalism är något kyrkan tagit avstånd ifrån.715
Det skall inte vara möjligt att skriva om något så essentiellt som treenigheten enbart för att man själv inte tycker om den. Inte heller kan ändringen ses bibelförankrad.716 Däremot påpekas att treenigheten kan kompletteras för ökad förståelse.717 Men det finns en pedagogisk och undervisande aspekt av ett tydligt förkunnande. Frågan som ställs i en av spontanremisserna är om alla verkligen vet vad treenigheten är? Skall kyrkan verkligen sanktionera; ”upp till var och en?”. Frånvaron av en tydlig proklamering kan exkludera dem som är mindre teologiskt bevandrade.718
Treenigheten utifrån uttalande av Fader, Son och Helig Ande skall bör obligatoriskt vid dop, gudstjänster mm.719 Särskilt betydelse får detta i inledningsorden. Det är där teologi skapas
för den gudstjänstfirande församlingen. Utan detta riskeras hemlöshet i den egna församlingen. I dopet påpekas även ekumenisk konsekvens.
Enbart en spontanremiss ger uttryck för att det är fullgott med ”Den treeniges namn” vid t ex vigsel och dop.720
706 KS 2015/1245:203 707 KS 2015/1245:221 708 KS 2015/1245:107, KS 2015/1245:260 709 KS 2015/1245:246/c 710 KS 2015/1245:60, KS 2015/1245:254 711 KS 2015/1245:28, KS 2015/1245:61, KS 2015/1245:152, KS 2015/1245:181, KS 2015/1245:186, KS 2015/1245:193, KS 2015/1245:201 712 KS 2015/1245:152, KS 2015/1245:203, KS 2015/1245:224, KS 2015/1245:246/b 713 KS 2015/1245:136, KS 2015/1245:152, KS 2015/1245:179 714 KS 2015/1245:107, KS 2015/1245:136, KS 2015/1245:194, KS 2015/1245:203, KS 2015/1245:221, KS 2015/1245:246/c
715 Modalism: Guds handlande och inte varande. KS 2015/1245:107 716 KS 2015/1245:203 717 KS 2015/1245:107, KS 2015/1245:203, KS 2015/1245:221 718 KS 2015/1245:106 719 KS 2015/1245:60, KS 2015/1245:106, KS 2015/1245:188, KS 2015/1245:233, KS 2015/1245:246/c 720 KS 2015/1245:207
108
Fader, Son och Ande har en mycket speciell inbördes relation till varandra.721 Denna relation, eller relationella perspektiv, inbjuder även oss till att ha en relation till Gud.722 En spontanremiss påpekar i sammanhanget att relationen är djupt bibelförankrad i Jesus egen beskrivning av relationen till Fadern.723 Att denne Fader, Son och Ande är just vår far, vår broder och vår hjälpare. KHF 2016 överger däremot den traditionella och världsvida kyrkliga förståelsen av treenigheten och att vår bön är riktad mot Fadern, genom Sonen i den heliga Ande.
I en spontanremiss går att utläsa följande:
I strävandet efter det inklusiva språket får inte klassiskt kristna sanningar komma på skam. Vi ber till Fadern genom Sonen, i den helige Ande.724
Även synpunkter på felaktig i hopblandning av den traditionella treenigheten i t ex vissa böner återfinns i spontanremisserna.725 Åter ses den starka fokuseringen på genus som grundorsaken till ändringarna, ändringar vilka resulterat i felaktig teologi. T ex är det inte Kristus som är skaparen och i Förlåtelseord 4 riktas bönen till Jesus istället för Fadern ”för Jesu Kristi skull”. Vi bör be till Gud i Jesu namn, särskilt med tanke på viss tackböns utformning. Kyrkans bön skall riktas till Fadern med Sonen som medlare, eller i Sonens namn.
Enbart en spontanremiss ifrågasätter tydligt den traditionella treenigheten bl.a. utifrån könsmaktsordningen i samhället, signalering om hierarki inom Guds kärlek samt undrar hur många som egentligen upplever Fader, Son och heliga Andens namn som trosstärkande?726
Ett resultat av försöket att uppnå ett mer inklusivt språk är teologiska innebördsförändringar. Detta bl.a. genom luddiga och svepande formuleringar som på vissa ställen fördunklar och/eller förminskar gudsbilden istället för att berika.727 I KHF 2016 återspeglas en motsägelsefull spänning mellan kyrkans traditionella bild och förståelse av treenigheten och strävan efter ett könsneutralt språk.728 I spontanremisserna påpekas bl.a. att KHF 2016 inte ger uttryck för Guds helighet, upphöjdhet och transcendens. Guds storhet och majestät har fått ge vilka för dennes mjuka och nära egenskaper.729 I en av spontanremisserna går att läsa att istället för att betona Guds tremendum skall Gud tydligen ses som människans jämlike.730
721 KS 2015/1245:107, KS 2015/1245:145, KS 2015/1245:150, KS 2015/1245:194 722 KS 2015/1245:107 723 KS 2015/1245:107 724 KS 2015/1245:112 725 KS 2015/1245:49, KS 2015/1245:69, KS 2015/1245:136, KS 2015/1245:138, KS 2015/1245:224 726 KS 2015/1245:27 727 KS 2015/1245:36, KS 2015/1245:91, KS 2015/1245:100, KS 2015/1245:136, KS 2015/1245:165, KS 2015/1245:178, KS 2015/1245:187, KS 2015/1245:197, KS 2015/1245:198, KS 2015/1245:201, KS 2015/1245:218, KS 2015/1245:230, KS 2015/1245:260 728 KS 2015/1245:91 729 KS 2015/1245:68, KS 2015/1245:197 730 KS 2015/1245:218, KS 2015/1245:260
109
Att Gud är allsmäktig borde inte vara något som skall diskuteras. Allra minst i en kyrkohandbok.731 När tron på Herrens allmakt sviktar kläs handboken i en slags inomvärldslig språkdräkt som får teologiska konsekvenser. Även att Gud genom inkarnationen blivit människa i Jesus Kristus anses fått en tillbakaskjuten plats.732
Om Gud inte längre har förmågan att gripa in i människans liv som ”räddaren” förvandlas egentligen gudstjänsten till en renodlad terapeutisk handling med politiska inslag.733 Samtidigt är flera av de remissinstanser, vilka poängterar denna brist, noggranna med att understryka att det ena inte utesluter det andra, t ex en kyrka som tar ställning. Men så anses ej utkristalliseras i liggande förslag, utan Gud är den som fått ge vika.
Vidare påtalas att KHF 2016 återspeglar en alldeles för ensidig gudsbild. Nog finns det mer att säga om Gud än att Han bär oss och vi är hans redskap?734 Fler bilder av Gud behövs.735 Dock av god bibelförankring. Att försöka ersätta bl.a. Fader med ”livets Gud, fjällens och de öppna landskapens Gud” är obegripligt, går att utläsa i en spontanremiss som vidare påtalar att omskrivningarna resulterar i en stor missaktning mot en personlig Gud.736
Enbart i en spontanremiss finns en uttrycklig önskan om att kyrkan skall tillmötesgå nutida gudsföreställningar om att Gud finns i alla. Människan är vidare en myndig och ansvarig medskapare.737
Materialet är fortfarande präglat av föreställningen att Gud finns utanför människan och griper in om/när vi ber om det. Vi borde istället tillmötesgå nutida gudsföreställningar där Gud finns inom oss och verkar genom oss dvs. där människan är myndig och ansvarig medskapare.738