Pregnant kritik riktats mot enkätens utformande och remissfrågeformuleringarna.264 Kritiken betonas även funnits i föregående remissenkät (KHF 2012).265 Bl.a. påtalas brist på
258 KS 2015/1245:246/c 259 KS 2015/1245:43 260 KS 2015/1245:199 261 KS 2015/1245:63 262 KS 2015/1245:63 263 KS 2015/1245:63 264 KS 2015/1245:30, KS 2015/1245:32, KS 2015/1245:63, KS 2015/1245:89, KS 2015/1245:91, KS 2015/1245:99, KS 2015/1245:105, KS 2015/1245:107, KS 2015/1245:111/216, KS 2015/1245:125, KS 2015/1245:130, KS 2015/1245:136, KS 2015/1245:138, KS 2015/1245:141, KS 2015/1245:150, KS 2015/1245:165, KS 2015/1245:178, KS 2015/1245:183, KS 2015/1245:192, KS 2015/1245:194, KS 2015/1245:197, KS 2015/1245:201, KS 2015/1245:209, KS 2015/1245:210/250, KS 2015/1245:213, KS 2015/1245:221, KS 2015/1245:228, KS 2015/1245:229, KS 2015/1245:230, KS 2015/1245:231, KS 2015/1245:233, KS 2015/1245:235, KS 2015/1245:246/c, KS 2015/1245:256, KS 2015/1245:263, KS 2015/1245:264
66
frisvarsmöjlighet.266 De max 8000 tecken som tilläts påtalas ej varit tillräckligt. Inte heller kan
webformuläret ansetts fungera tillfredsställande.267 Några av textrutorna för fritext var för små och möjlighet att bifoga notexempel ej möjlig. Därtill påpekas avsaknad av fält lämpade för allmänna synpunkter. Frisvarsmöjlighet borde funnits under varje delfråga.268 En stiftsstyrelse och tillika domkapitel skriver i sina respektive spontanremisser att den utskickade svarsmallen lämnade alldeles för lite utrymme för kvalitativa bedömningar.269
Svarsmallens huvudpoäng är frågan om förslagets alternativ lämnar tillräckligt utrymme för lokala anpassningar i församlingarna. Förslaget har haft som ambition dels att ge just ett sådant utrymme, dels att hålla ihop gudstjänsten och göra den igenkännbar i hela Svenska kyrkan. Vi anser att den andra ambitionen i viss mån fått ge vika för den första på ett sätt att variationsrikedomen blivit alltför stor.270
En spontanremiss motsätter sig hur man hänvisar till församlingar istället för remissförsamlingar vid presenterandet av remissutfallet.271 Här påpekas att knappt 40% av
landets alla församlingar varit remissförsamlingar och av dessa har 81% svarat. Genom den felaktiga hänvisning till församlingar, och inte remissförsamlingar, ges sken av något som inte överensstämmer med verkligheten. Istället för att skriva att ”De flesta församlingarna bejakade…” borde det stå ”De flesta remissförsamlingar bejakade…[…]...”.
Vidare upplevs det som ett problem när några få fått besluta vad som anses bra och vad som fungerar ute i landets församlingar och ställt remissfrågor därefter. Istället hade vassare enkäter kunnat öppna för fler nyanser och oväntade perspektiv.272 Men detta förutsätter att man vågar ta kritik, går att utläsa i en spontanremiss.
Vad är det då som varit så skarpt kritiserat gällande remissfrågeställningarna?
Det återkommande är upplevelsen av att enkätfrågorna varit utformade så att negativ kritik inte riktigt kunnat ges och/eller att remissfrågorna och svarsalternativen varit utformade så att svaret kunnat tolkas som bejakande eller instämmande.273 Det finns även spontanremisser som påtalar att deras tidigare svar just felaktigt tolkats bejakande och andra redogör att de medvetet valt att avstå från att svara på vissa frågor p.g.a. av hur frågorna ställts.274 Detta resulterar i att allvarlig kritik kan osynliggöras.275 En församlingsremiss skriver att de, med
hänvisning till erfarenheterna av hanteringen med remissvaren från 2013 helt valt bort att svara via remissenkäten. Detta då kritiken mot föregående remissenkätfrågeformuleringar
265 KS 2015/1245:99, KS 2015/1245:150 266 KS 2015/1245:63, KS 2015/1245:105, KS 2015/1245:139, KS 2015/1245:221 267 KS 2015/1245:111/216 268 KS 2015/1245: 209 269 KS 2015/1245: 229, KS 2015/1245:210/250 270 KS 2015/1245:210/250 271 KS 2015/1245:246/c 272 KS 2015/1245:178 273 KS 2015/1245:63, KS 2015/1245:178, KS 2015/1245:209, KS 2015/1245:256, KS 2015/1245:263 274 KS 2015/1245:178, KS 2015/1245:209 275 KS 2015/1245:32, KS 2015/1245:130, KS 2015/1245:183, KS 2015/1245:197
67
(KHF 2012) kvarstår. En annan spontanremiss påpekar att svarsalternativet ”avstår” kan tolkas som ett tyst bejakande då man ju inte svarat nekande.276
Möjligheterna att helt uteslutande säga nej, uttrycka tveksamhet, markera när texter ej är teologiskt eller språkligt acceptabla har saknats.277 Inte heller har utrymme lämnats för diskussion om kvalité och/eller stringens. Ett pastorat skriver att man haft ambitionen att skicka in ett så genomarbetat och nyanserat remissvar som möjligt men detta har visat sig bli mycket svårt i praktiken.278 Motiveringen är följande:
Enkätfrågorna är styrande och ger inte möjlighet till nyansering eller kommentering i någon större omfattning. Som pastorat förväntas vi avge ett yttranden trots att pastoratet består av fem församlingar som i många frågor har helt olika uppfattningar, på remisstid som är för kort för att det skall vara möjligt att genomföra några meningsfulla gemensamma reflektioner inom pastoratet.279
Även det nationella gudstjänstperspektivet ansetts fått en undanskjuten plats.280 Detta begränsar, på ett negativt sätt, exaktheten och relevansen i svaren.281
Det är i princip omöjligt att lämna rättvisande svar på frågor som så summariskt tar upp olika moment, som inbördes är helt olika och om vilka man har helt olika åsikt. Vi har av den anledningen valt att avstå från att besvara frågorna i formuläret och väljer istället att framföra våra synpunkter på följande sätt.282
En församling skriver:
Det är vår mening att den angivna formen, med 71 frågor med femgradig svars-skala, och några få frågor med annan utformning på ett negativt sätt begränsar exaktheten och relevansen i svaret. Som exempel kan fråga 2 ges:
”Ger kyrkohandboksförslaget utrymme för att Inledningsordet kan utformas som ni skulle vilja fira gudstjänst?” I förslaget anges att föreslagna ord eller andra kan användas.283
I sig kan ovanstående fråga tes relevant men spontanremissremitanten påtalar att då det samtidigt i instruktionerna delges att förslagna ord, eller andra, kan användas blir det i praktiken nästintill omöjligt att svara nekande på frågan. Allting ryms ju i ”föreslagna eller andra ord.”284 Liknande kommentarer återfinns i andra spontanremisser.
276 KS 2015/1245:197 277 KS 2015/1245:63, KS 2015/1245:130 278 KS 2015/1245:141 279 KS 2015/1245:141 280 KS 2015/1245:44, KS 2015/1245:82, KS 2015/1245:183, KS 2015/1245:194, KS 2015/1245:197, KS 2015/1245:209, KS 2015/1245:229 281 KS 2015/1245:165 282 KS 2015/1245:213 283 KS 2015/1245:165 284 KS 2015/1245:165
68
Församlingen konstaterar att den enkät som sänts till remissinstanserna är undermålig, eftersom resultatet kommer bli svårtolkat. Om församlingen svarar, att det exempelvis är möjligt att i hög grad fira gudstjänst med de föreslagna inledningsorden och samtidigt inte vill använda dem eftersom de är möjligt att utforma själva, blir detta missvisande. Församlingen är kritisk till hur frågorna ställts och anser att grundfrågan bör var huruvida de förslag till ny musik och nya formuleringar och ny gudstjänstordning på ett tillfredställande sätt möter ambitionen att uppfylla de målsättningar som uppställts – i första hand ett inkluderande språk och förstärkning av igenkännandefaktor i gudstjänstlivet i Svenska kyrkan.285
Ytterligare en spontanremiss påpekar att olika alternativ mycket väl kan rymmas i ett förslag utan att det blir tydligt att församlingen bedömer t.ex. textförslaget som undermåttligt i sig.286
En domkyrkoförsamling skriver:
Frågorna i remissformuläret handlar i hög grad om ifall (och om hur väl) församlingen kan fira gudstjänst som församlingen önskar med handboksförlagets moment/alternativ. Det torde i de flesta frågor gå att finna ett alternativ (men kanske inte fler) som är tänkbart i vår församling och vårt svar skulle därför kunna tolkas som att ”allt är väl” eftersom formulärets svarsalternativ inte ger utrymme för den kritik och nyansering som behövs för utvärderingen. Formuläret fokuserar dessutom på detaljer som skymmer helheten medan viktiga frågor saknas. Vi har därför valt att svara ”Avstår” på dessa frågor och ger kommentarer som frisvar. Även andra frågor besvaras med ”Avstår” pga. den korta remisstiden.287
Vidare återfinns synpunkter på att enkätfrågorna fokuserat för starkt på undersökandet av den lokala förankringens möjlighet när det borde vara bibel, bekännelse mm som bör vara utgångspunkten.288 Frågorna befäster att KHF 2016 rymmer något ”för allt och alla” på bekostnad av hur kyrkans tro och bibliska språket kommer till uttryck.289 Vidare påtalas att remissfrågorna förstärker den problematik som kan komma att uppkomma när gudstjänster riskerar utformas efter t.ex. tjänstgörande präst eget tycke och smak.
Detsamma gäller frågor kring musikliturgi. Frågor huruvida något kan användas undersöker ej hur väl något fungerar. Frågor om funktion, situation, kvalité, tradition, textanpassning, hantverk mm lyser med sin totala frånvaro.290 Det kan inte ses som tillräckligt att Svenska kyrkans kommande handbok anses okej eller att den duger. 291
En annan domkyrkoförsamling skriver följande:
285 KS 2015/1245:264 286 KS 2015/1245:125 287 KS 2015/1245:228 288 KS 2015/1245:125, KS 2015/1245:250 289 KS 2015/1245:107 290 KS 2015/1245:183 291 KS 2015/1245:263
69
Vi saknar i enkäten alternativet att föreslå att någon del inte bör vara med. Nu ges endast möjlighet att bejaka förslag, men inte att uttrycka tveksamhet, eller markera att texter inte är teologiskt eller språkligt acceptabla.292
Denna typ av frågor ger ej några direktiv om hur den eventuellt kommande kyrkohandboken kommer tas emot eller brukas.293 Risken med frågeställningar av denna art är att de riskerar ge en mindre rättvis bild av upplevelsen av förslaget.294
Svarsenkäten är förrädisk då det saknas kontrollfrågor för att verkligen förstå att vi fattat frågan som ni avsett den och att ni förstått vad vi menar. T ex fråga 2 om khbf ger utrymme för att inledningsordet kan utformas som vi skulle vilja, Svara man ja för att det ju går att utforma den som man själv önskar med egna ord kan det ge intrycket av att man anser att de tryckta inledningsorden är bra, vilket det inte alls behöver betyda.295
För lite utrymme gavs åt kvalitativa bedömningsfrågor i remissenkäten.296 Istället hamnade fokus på utrymme för lokala anpassningsmöjligheter. Huvudfrågan borde istället varit om detta förslag är bättre än nuvarande HB 86.297
Den vanligaste frågan som ställs i remisformuläret är om församlingens önskan om utformning av Gudstjänsten ryms i förslaget. Vi tycker att den viktigaste frågan istället är, om det nya förslaget är bättre än nu gällande handbok. Med undantag för Påsknattsmässa med dopförnyelse menar vi att nu gällande handbok i allt väsentligt är bättre än förslaget.298
Frågorna som ställts till remissinstanserna är mycket illa utformade. Det finns alltför stora möjligheter att tolka svaren som positiva. Detta känns närmast manipulativt…. [..]… Det fortsatta arbetet skulle behöva nya statistiska underlag om synpunkterna på förslaget utifrån mera entydig ställda frågor…[…]… Jag har ofta saknat öppet ställda frågor och utrymme för oväntade och oönskade svar.299
Och ord som manipulativt återfinns i andra spontanremisser.
I dagsläget är enkäten så dålig att den måste sägas vara i det närmaste manipulerande och den skadar allvarligt förtroendet för hela arbetet med att ta fram en ny kyrkohandbok.300
292 KS 2015/1245:233 293 KS 2015/1245:165, KS 2015/1245:184 294 KS 2015/1245:130, KS 2015/1245:183 295 KS 2015/1245:130 296 KS 2015/1245:229 297 KS 2015/1245:230 298 KS 2015/1245:230 299 KS 2015/1245:178 300 KS 2015/1245:194
70
Det finns även spontanremisser som skriver att de upplever att frågorna varit avsiktligt vinklade.301 I en spontanremiss går att utläsa att det borde vara förbjudet att ställa orimliga frågor av detta slag.302 Detta särskilt då det finns experthjälp att tillgå vid
remissfrågeutformande.303
I en annan spontanremiss uttrycker besvikelse på Svenska kyrkans remisser.304
… […] .. förtryckta remissformulär, som ofta varit så formulerade att det är näst intill omöjligt för kritiska synpunkter att slå igenom. Poängen med remissformulären har brukat vara att söka statistisk legitimitet, inte lyssna till reaktioner. De flesta remissinstanser kommer ju nästan alltid på något sätt vilja uttrycka sin goda vilja genom att välja något av de ”i huvudsak positiva” svarsalternativen – och endast när en majoritet av remissinstanserna är direkt avståndstagande brukar det kunna ha någon form av påverkan på besluten.305
Enkätfrågorna påtalas vidare ej fungera i stora pastorat där det ofta ser väldigt olika ut mellan olika församlingar.306 Remissfrågeformuleringarna anses lägga ett alltför stort fokus på lokalförsamlingen. Detta är mycket uppseendeväckande då Svenska kyrkan trots allt är en rikskyrka. Mångfalden måste rymmas i den svenskkyrkliga gudstjänsten och därför är även frågor berörande enheten essentiella.307
När frågorna varit utformande så att svaren möjliggjort för alldeles för stort tolkningsutrymme, riskerar svarsanalysen kunna bli alltför skiftande.308 Inte heller framgår i
OR vad: ”En majoritet av remissvaren bejakade alltså kyrkohandboksförslaget, men föreslog samtidigt specifika förändringar med bearbetningar eller omskrivningar” egentligen innebär.
Bejakade majoriteten av remissvaren KHF men föreslog
omskrivningar/förändringar/bearbetningar eller bejakade majoriteten av remissvaren KHF under förutsättningen att omskrivningar/förändringar/bearbetningar skedde?309
Därtill kommer en annan synpunkt som betonar att det faktiskt inte enbart är relevant att bedöma hur produkten, KHF 2016, ser ut utan även pålysa det som borde funnits med, det som saknas.310