7 AVSLUTANDE DISKUSSION
7.2 Diskussion kring studiens kunskapsbidrag
För att på ett kvalitativt sätt utvärdera studiens kvalité och rättfärdigande tillämpas de fyra vetenskapliga kvalitetsmåtten som Blomkvist och Hallin (2014) presenterar är nödvändiga för att genomföra en kvalitetskontroll vid avslutad studie. Följande kriterier presenteras:
• Inomvetenskapligt rättfärdigande: kan studiens problematisering och forskningsinriktning rättfärdigas ur ett vetenskapligt perspektiv?
• Externt rättfärdigande: bidrar studiens problematisering med kunskap och värde till samhället i stort?
• Inomvetenskaplig utvärdering: utvärdering av arbetet utifrån kvalitetsmått som validitet och reliabilitet.
• Extern utvärdering: bidrar studiens resultat med ett samhälleligt värde?
Det kunskapsbidrag som denna studie har bidragit med är en diskussion kring kritiska faktorer som information, medvetenhet, engagemang och ansvar. Dessa faktorer har också diskuterats ur både kund, företag och myndighetsperspektiv för att bidra med en aktuell analys av marknadsläget och eventuella framtidsutsikter för en flexibel elmarknad. Analysen har påvisat argument för att utveckling av dagens sociala tryck kan ha positiva effekter i uppmaningen till efterfrågeflexibilitet. Studien bekräftar även den okunskap bland hushåll som presenteras i litteraturen och argumenterar för eventuella åtgärder. Genom teorier har argument presenterats för behovet av en tydligare ansvarsstruktur på elmarknaden,
framförallt på myndighetsnivå. Argument har framförts för viktiga faktorer vid utveckling av en ny marknadsform, där samarbete mellan olika aktörer ses som en nyckelfaktor. Det som studien har poängterat som inte diskuterats i tidigare forskning i en större utsträckning är ett antal regelverk som idag begränsar utvecklingen av efterfrågeflexibilitet baserat på vad hushållen efterfrågar för att bli mer flexibla samt ansvarsfördelningen för
efterfrågeflexibilitet. Denna diskussion ligger till grunden för arbetets bidrag till samhället vilket berör två av de vetenskapliga kvalitetsmåtten, externt rättfärdigande och extern
utvärdering. Även det vetenskapliga kvalitetsmåttet inomvetenskaplig färdigande har berörts då arbetet har presenterat fakta och slutsatser som inte har diskuterats i tidigare forskning i en större utsträckning.
Den inomvetenskapliga utvärderingen av arbetet utifrån kvalitetsmåtten validitet och
reliabilitet kan följas i detalj i avsnitt 4.5.1 Validitet och reliabilitet. Studiens reliabilitet anses uppfyllas genom de kvalitetsmått som uppföljts under arbetets gång. Kvalitetsmått som särskiljningen mellan kvalitativt och kvantitativt arbetssätt. Genom att i det kvalitativa materialet eliminera fördomar och leta en gemensam riktning. De kvantitativa metoderna försöktes standardiseras i största möjliga mån, genom enkätstudien. Studiens reliabilitet kan hävdas ha försämrats något med tanke på valda riktningen att låta respondenter vara
7.3
Rekommendationer
Tabell 5: Policyrekommendationer till verksamma aktörer
Aktörer Rekommendationer
Hushåll
• Ta initiativ och engagera sig, genom att förstå hur efterfrågeflexibilitet bidrar till miljöfrågan.
• Se sin roll på elmarknaden och se nyttan med sitt bidrag.
Myndigheter och lagstiftare
• Utveckla det existerande bidrag för grön teknik, så det innefattar flexibilitetsfrämjande smart teknik.
• Förtydliga regelverket för aktörerna på marknaden, så investeringar i smarta systemlösningar blir ett lönsamt alternativ till nätutbyggnad. • Stötta aktörer som är drivande i flexibilitetsfrågor
Elbolag
• Se över den fasta nätavgiften, för att kunna skapa bättre ekonomiska incitament för kunderna.
• Utveckla informationskanalerna till kunder.
• Främja samarbeten med aktörer som kunder har stort förtroende för.
7.4
Förslag till fortsatt arbete
I framtida studier skulle det vara möjligt att göra en mer djupgående enkätundersökning för att utreda beteende eller medvetenheten bland olika kundkategorier, exempelvis ålder eller kön. Arbetets riktning har ändrats under arbetets gång vilket har gjorde att några av de frågor som ställdes i enkätundersökningen inte är speciellt relevanta för arbetets resultat.
Enkätundersökningen skulle även kunna inkludera fler respondenter för att öka
trovärdigheten i svaren. Framtida studier skulle även kunna inkludera intervjuer med fler respondenter. I detta arbete har intervjuer gjorts med respondenter från 8 centrala aktörer. I ett fortsatt arbete skulle det kunna inkludera dels flera verksamma aktörer som exempelvis hustillverkare, lagstiftare och företag som besitter teknik för efterfrågeflexibilitet. Det skulle även vara intressant att undersöka i vilken grad smart teknik skulle kunna implementeras i redan existerande processer, exempelvis hos fastighetsägare. Ett framtida arbete skulle även kunna inkludera intervjuer med flera respondenter från samma sorts aktör för att undersöka om synen på efterfrågeflexibilitet skiljer sig.
Det kan vara av intresse att följa upp detta arbete inom några år för att undersöka vad som gjorts inom området. Exempelvis om det har tillkommit lagar som underlättar och möjliggör för efterfrågeflexibilitet, om aggregatorollen har utvecklats och används i högre utsträckning än i dagsläget samt hur hushållens medvetenhet och engagemang har utvecklats utifrån den information som de får möjlighet att ta del av från när detta arbete gjordes.
En marknadsmodell behöver utformas för att möta dessa utmaningar och svårigheter som har presenterats kring efterfrågeflexibilitet. Utifrån vad som har presenterats i detta arbete går det endast att konstatera några grundläggande faktorer för en framtida marknadsmodell. Hur en sådan marknadsmodell bör utformas behöver därför undersökas vidare. Några viktiga faktorer att tänka på vid utformningen av en sådan marknadsmodell är tydliga roller och instruktioner för dessa roller, hur information utformas och distribueras samt uppmuntra till samarbete och engagera hushållen.
REFERENSER
Agazue, C. (2021). Revisiting the gender-relations debate in the violent murder of Kitty Genovese: Another side of gender-bias favoring women in bystander reactions to emergencies. Agression and Violent Behavior Vol. 58.
Ajzen, I. (1991). The Theory of Planned Behavior. Organizational Behavior and Human
Decision Processes.
Alvehag, K., Werther Öhling, L., Östman, K., Broström, E., Strömbäck, E., Klasman, B., . . . Morén, G. (2016). Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet. Energimarknadsinspektionen .
Bartusch, C., Wallin, F., Odlare, M., Vassileva, I., & Wester, L. (2011). Introducing a demand- based electricity distribution tariff in the residential sector: Demand response and customer perception. Energy Policy, 5008-5025.
Bickman, L. (1972). Social influence and diffusion of responsibility in an emergency. Journal
of Experimental Social Psychology, 438-445.
Bischoff, J. (2019). Impacts of vehicle fleet electrification in Sweden – a simulation-based
assessment of long-distance trips. IEEE. Hämtat från
https://ieeexplore.ieee.org/abstract/document/8883384
Blomkvist, P., & Hallin, A. (2014). Metod för teknologer. Studentlitteratur. Blomkvist, P., & Johansson, P. (2016). A Dynamic Mind. Stockholm: KTH. Bray, J. P. (2008). Consumer Behaviour Theory: Approaches and Models .
Broberg, T., Brännlund, R., & Persson, L. (2017). Consumer Preferences and Soft Load Control on the Swedish Electricity Market. CERE Working Paper.
Broberg, T., Brännlund, R., Kazukauskas, A., Persson, L., & Vesterberg, M. (2014). En
Elmarknad i förändring - Är kundens flexibilitet till salu eller en verklig? Centrum
för Miljö- och Naturresursekonomi.
Burke, R. (2002). Technology and the customer interface: what consumers want in the physical and virtual store. Journal of the Academy of Marketing Science, ss. 411-432. Chen, M.-F. (2016). Extending the theory of planned behavior model to explain people's
energy savings and carbon reduction behavioral intentions to mitigate climate change in Taiwan–moral obligation matters. Journal of Cleaner Production, ss. 1746-1753.
Darley J. M., L. B. (1968). Bystander Intervention In Emergencies. Jornal of Personality and
Social Psychology, 377-383.
Denholm, P., & Hand, M. (2011). Grid flexibility and storage required to achieve very high penetration of variable renewable electricity. Energy Policy, ss. 1817–1830. Department of Energy. (2020). Demand Response. Hämtat från
https://www.energy.gov/oe/activities/technology-development/grid-modernization- and-smart-grid/demand-response
Ellag. (1997:857). Infrastrukturdepartementet. Hämtat från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/ellag-1997857_sfs-1997-857
Energimarknadsinspektionen. (2021). EFFEKT-dialogen en dialog om energi och effekt. Hämtat från ei.se: https://ei.se/om-oss/projekt/pagaende/effekt-dialogen-en-dialog- om-energi-och-effekt#query/*
Energimarknadsinspektionen. (2021a). Nätavgifter - elnät. Hämtat från ei.se: https://www.ei.se/om-oss/statistik-och-oppna-data/natavgifter---elnat Energimarknadsinspektionen. (2021b, Maj 26). Avtalstyp, ursprungsmärkning och
elområde. Retrieved from ei.se: https://www.ei.se/konsument/el/elavtal/jamfor-
elavtal---elpriskollen/avtalstyp-och-elomrade
Energimyndigheten. (2019). Energi- och klimatrådgivning. Hämtat från
Energimyndigheten: http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/jag- vill-energieffektivisera-hemma/energi--och-klimatradgivning/
Energimyndigheten. (2020a). 2019 rekordår för svensk elproduktion. Hämtat från Energimyndigheten: https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2020/2019- rekordar-for-svensk-elproduktion/
Energimyndigheten. (2020b). Energiläget 2020 - en samlad bild på energiområdet i
Sverige. Hämtat från Energimyndigheten:
https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2020/energilaget-2020---en- samlad-bild-pa-energiomradet-i-sverige/
Europaparlamentet. (2012). om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG.
Europeiska unionens officiella tidning, ss. 1-56. Hämtat från https://eur-
lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:32012L0027
Europaparlamentet. (2019). Om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv. Europeiska unionens officiella tidning. Hämtat från https://eur- lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32019L0944&from=EN Foxall, G. R. (1990). Consumer Psychology in Behavioural Perspective. London and New
Foxall, G., Oliveira-Castro, J., James, V., & Schrezenmaier, T. (2011). Consumer behaviour
analysis and the behavioural perspective model. Management Online Review.
Gåverud, H. (2008). Effektfrågan. Eskilstuna: Energimarknadsinspektionen. Hämtat från https://ei.se/Documents/Publikationer/rapporter_och_pm/Rapporter%202008/EI _R2008_15.pdf
Gåverud, H., Lundgren, J., & Rudholm, N. (2010). Ökad efterfrågeflexibilitet nödvändig för en fullständigt avreglerad elproduktionsmarknad. Nationalekonomiska Föreningen, Vol.38 (1), s.5.
GDPR. (2016; 679). Europaparlamentet.
Geels, F. W. (2002a). Understanding the dynamics of technological transitions. A co- evolutionary and socio-technical analysis. Twente University Press.
Geels, F. W. (2002b). Technological transitions as evolutionary reconfigurationprocesses: a multi-level perspective and a case-study. Research Policy, 1257–1274.
Geels, F. W. (2005). Technological Transitions and System Innovations:. Cheltenham: Edward Elgar.
Geels, F. W. (2006). The dynamics of transitions in socio-technical systems: A multi-level analysis of the transition pathway from horse-drawn carriages to automobiles (1860– 1930). Technology Analysis & Strategic Management, 445-476.
Geels, F. W. (2012). A socio-technical analysis of low-carbon transitions: introducing the multi-level perspective into transport studies. Journal of Transport Geography, 471- 482.
Gkatzikis, L., Koutsopoulos, I., & Salonidis, T. (2013). The Role of Aggregators in Smart Grid Demand Response Markets. IEEE Journal on Selected Areas in Communications, 1247 - 1257.
Golafshani, N. (2003). Understanding Reliability and Validity in Qualitative Research. The
Qualitative Report, 597-607 .
Granberg, A. (1976). Om begreppet tvärvetenskaplig forskning. Sociologisk Forskning, 26-41. Groves, R. (2004). Survey methodology. Wiley.
Groves, R., Fowler, F., Couper, M., Lepkowski, J., Singer, E., & Tourangeau, R. (2004).
Survey Methodology. New Jersey: Wiley.
Hennig-Thurau, T., Malthouse, E., Friege, C., Gensler, S., Lobschat, L., Rangaswamy, A., & Skiera, B. (2010). The Impact of New Media on Customer Relationships. Journal of
Service Research , 13(3) 311-330.
Hoffman, D. L., & Novak, T. P. (1996). Marketing in hypermedia computer-mediated environments: conceptual foundations. Journal of Marketing, 60(3), 50–68. Huang, Y., & Grahn, E. (2018). Tjänster för efterfrågeflexibilitet 2018.
Energimarknadsinspektionen .
Hughes, T. (1987). The Evolution of Large Technical Systems. Cambridge: MIT Press. Hughes, T. P. (1992). The dynamics of technological change: Salients, critical problems, and
industrial revolutions. Technology and Enterprise in a Historical Perspective. Hume, D. (2000). THE NATURAL HISTORY OF RELIGION. The Infomotions Inc.
Immonen, A., Kiljander, J., & Aro, M. (2020). Consumer viewpoint on a new kind of energy market. Electric Power Systems Research, p. Artikel 106153.
International Energy Agency. (2020). Demand Response. Hämtat från iea.org: https://www.iea.org/reports/demand-response
Joppe, M. (2000). The Research Process.
Karau, S. J., & Williams, K. D. (1993). Social loafing: A meta-analytic review and theoretical integration. Journal of Personality and Social Psychology, pp. 681-706.
Kim, J., Eys, M., Robertson-Wilson, J., Dunn, E., & Rellinger, K. (2019). Subjective norms matter for physical activity intentions more than previously thought: Reconsidering measurement and analytical approaches. Psychology of Sport and Exercise, ss. 359- 367.
Kozlenkova, I., Palmatier, R. W., Fang, E., & Xiao, B. (2017). Online relationship formation.
Journal of Marketing, 81(3), 21–40.
Leutgöb, K., Amann, C., Tzovaras, D., & Ioannidis, D. (2019). New business models enabling higher flexibility on energy markets. ECEEE Summer Study Proceedings, 235-245. Lie, T., Liang, X., & Haque, M. (2015). A Cost-Effective Electric Vehicle Charging Method
Designed For Residential Homes with Renewable Energy. De Gruyter, 166-178. Liu, C., Chau, K. T., Wu, D., & Gao, S. (2013). Opportunities and Challenges of Vehicle-to-
Home, Vehicle-to-Vehicle, and Vehicle-to-Grid Technologies. Proceedings of the
IEEE, 2409 - 2427.
Malhorta, N. (2006). Questionnaire Design And Scale Development. In R. Grover, & M. Vriens, The Handbook of Marketing Research: Uses, Misuses, and Future Advances (pp. 83-93). London: Sage Publications.
Mlecnik, E., Parker, J., Ma, Z., Corchero, C., Knotzer, A., & Pernetti, R. (2020). Policy challenges for the development of energy flexibility services. Energy Policy. Moestedt, C. (2021, April 29). Lokaltidningen Stenugnsund. Retrieved from Boende på
västra Orust uppmanas hushålla med elen:
https://www.lokaltidningensto.se/nyheter/orust/boende-p%C3%A5-v%C3%A4stra- orust-uppmanas-hush%C3%A5lla-med-elen-1.45852005
Mynatt, C., & Sherman, S. J. (1975). Responsibility attribution in groups and individuals: A direct test of the diffusion of responsibility hypothesis. Journal of Personality and
Social Psychology, pp. 1111-1118.
Naturskyddsföreningen. (u.d.). Låt föregångskommuner ta täten för det hållbara
byggandet. Hämtat från Naturskyddsföreningen:
https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/lat-foregangskommuner-ta-taten- det-hallbara-byggandet
Naturvårdsverket. (2005). Ekonomiska styrmedel för miljöns skull. Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2012). Styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen. Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2020). Fakta om klimat. Hämtat från Naturvårdsverket: http://naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/
Newell, R. G., & Siikamäki, J. (2014). Nudging Energy Efficiency Behavior: The Role of Information Labels. Journal of the Association of Environmental and Resource
Economists, ss. 555-598.
Nilsson, A., & Öhling, L. (2015). Incitament för effektivt utnyttjande av elnätet. Eskilstuna: Energimarknadsinspektionen.
Nilsson, A., Lazarevic, D., Brandt, N., & Kordas, O. (2018). Household responsiveness to residential demand response strategies: Results and policy implications from a Swedish field study. Energy Policy, 273-286.
Nilsson, J. (2014). Uppföljning av timmätningsreformen R2014:05. Eskilstuna: Energimarknadsinspektionen.
NordREG. (2020). Nordic Regulatory Framework for Independent Aggregation. Nordic Energy Regulators.
Przepiorka, W., & Horne, C. (2020). How Can Consumer Trust in Energy Utilities be Increased? The Effectiveness of Prosocial, Proenvironmental, and Service-Oriented Investments as Signals of Trustworthiness. Organization & Environment, 262-284. Rosenlind, J. (2019). Kundens bidrag till efterfrågeflexibilitet. Hämtat från Ei.se:
https://www.ei.se/sv/for-energiforetag/el/Flexibilitet/kundens-bidrag-till- efterfrageflexibilitet/#hanchor4
Rosenthal, A. (1964). Thirty-Eight Witnesses: The Kitty Genovese Case. New York: Open Road Integrated Media.
Skatteverket. (2021). Grön teknik. Hämtat från Skatteverket.se:
https://www.skatteverket.se/privat/fastigheterochbostad/gronteknik.4.676f4884175 c97df4192860.html
Skinner, B. (1953). Science and Human Behaviour. New York: The Macmillan Company. Skinner, B. (1977). THE EXPERIMENTAL ANALYSIS OF OPERANT BEHAVIOR.
Department of Psychology and Social Relations Harvard University.
Smith, A., Stirling, A., & Berkhout, F. (2005). The governance of sustainable socio-technical transitions. Research Policy, 1491–1510.
Steinhoff, L., Arli, D., Weaven, S., & Kozlenkova, I. (2019). Online relationship marketing.
Journal of the Academy of Marketing Science, 369–393.
Svenska Kraftnät. (2021). Elmarknadsdirektivet. Hämtat från SVK.se: https://www.svk.se/aktorsportalen/elmarknad/eu-s-inre- elmarknad/elmarknadsdirektivet/
Thorsnes, P., Williams, J., & Lawson, R. (2012). Consumer responses to time varying prices for electricity. Energy Policy, 552-561.
Ton, D. T., & Smith, M. A. (2012). The U.S. Department of Energy’s Microgrid Initiative. The
Electricity Journal, 84-94.
Torriti, J. (2012). Price-based demand side management: Assessing the impacts of time-of- use tariffs on residential electricity demand and peak shifting in Northern Italy.
Energy, 576-583.
Trotta, G. (2020). Electricity awareness and consumer demand for information.
International Journal of Consumer Studies, ss. 65-79.
Tvingsjö, K. (2020). Ei arbetar med att ta fram förslag till hur en oberoende
aggregatormodell kan genomföras i Sverige. Hämtat från Ei.se:
https://www.ei.se/sv/nyhetsrum/nyheter/nyheter-2020/ei-arbetar-med-att-ta-fram- forslag-till-hur-en-oberoende-aggregatormodell-kan-genomforas-i-sverige/
United Nations Development Programme. (u.d.). Hämtat från Om globala målen: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/
Vedung, E. (1995). Informativa styrmedel. Nordisk Administrativ Tidsskrift, ss. 325-345. Vedung, E. (2002). Styrmedel. Effektivare energi i bostäder: En antologi om framtidens
styrmedel, 94-113.
Verbong, G., & Geels, F. W. (2007). The ongoing energy transition: Lessons from a socio- technical, multi-level analysis of the Dutch electricity system. Energy Policy, 1025- 1037.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Winberg, J. (den 8 Februari 2021). Därför kan det vara smart att inte dammsuga de
närmaste dagarna. Hämtat från svt.se: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/pausa-
dammsugaren-i-ett-par-dagar-for-klimatets-skull
Wolford, B. (2021). What is GDPR, the EU’s new data protection law? Hämtat från GDPR.EU: https://gdpr.eu/what-is-gdpr/
Åsvoll, H. (2013). Abduction, deduction and induction: can these concepts be used for an understanding of methodological processes in interpretative case studies?
BILAGA 1: TABELL ÖVER INTERVJURESPONDENTER
Nr Företag/Organisation Yrkestitel Namn Datum 1 Västerås kommun Miljö- & Klimatrådgivning Zandra Camber
& Per Eriksson 18/3–21 2 Mälardalens högskola Doktorand i industriell
ekonomi och organisation Tommy Kovala 24/3–21
3 Mälarenergi AB Avdelningschef Marknad &
Försäljning Elhandel Björn Lundkvist 25/3–21
4 Hushållskund 1 Privatperson Ulrika Karlsson 29/3–21
5 Eskilstuna kommun Projektledare Linda Werther
Öhling 30/3–21
6 Energimarknads-
inspektionen Expert Marielle Lahti 6/4–21
7 Bostads AB Mimer Sakkunnig energi Eric Johansson 9/4–21
8 Hushållskund 2 Privatperson Anonym 9/4–21
9 Sala-Heby Energi
BILAGA 2: INTERVJUGUIDE
Intervjufrågorna och dess svar från de olika respondenterna (se Bilaga 1) är sparade i ett separat dokument. Frågorna utgick från en frågebas bestående av frågorna:
• Vad arbetar ni/du med?
• Hur arbetar ni/du för ökad efterfrågeflexibilitet och hållbar elkonsumtion?
• Hur stort är intresset och engagemanget hos elkunder till att agera mer hållbart/flexibelt upplever ni/du?
• Vad är elkundernas attityd till att agera mer hållbart/flexibelt och finns det något tryck från samhället till att man som kund ska anpassa sig?
• Vad har ni/du för åsikt om den information som finns tillgänglig om hållbarhet och flexibilitet för kunder? Och märker ni/du av att kunderna efterfrågar annan information än den som finns tillgänglig? Vad för typ av information?
• Hur ser ni/du på ansvaret hos olika aktörer för att få kunden att agera mer hållbart och flexibelt gällande sin elkonsumtion?
• Vad är eran/din syn på smart teknologi och aggregatorer kopplat till flexibilitet?
Frågorna har anpassats efter respektive respondent och frågorna har lett till olika följdfrågor på ämnet. Utöver dessa frågor fick respondenterna frågorna:
• Är det okej om vi spelar in intervjun i syfte att transkribera den? • Är det okej om vi använder ditt namn eller vill du vara anonym? • Är det något du vill tillägga?
BILAGA 3: SVAR ENKÄTUNDERSÖKNING
Svar:
- Valt fossilfri el
- Jag har valt fossilfri el
- Kopplat ur tv mm när jag inte är hemma. Försökt att dra ut sladdar för att inte slösa på el och inte ha lampor och tv på i onödan
- Bytt till LED-lampor, har timer på många ställen i huset, kör tvättmaskinen nattetid Säkert nåt mer, min man är mycket intresserad kring detta
- Sätter på diskmaskin och tvättmaskin när det är billigare pris. - Sänkt inomhustemperatur
- Grön elkraft. Bytt dusch och vattenblandare. Sänkt innetemperatur. Tilläggsisolering. Nya packningar på fönstret. Bergvärme
- Solpaneler på båda sidor om huset, timer på de flesta lampor, luftvärmepump - Välja bolag m omsorg minska elanvändning blanda olika värmekällor byta element - Installerat värmepump. Haft miljövänlig el.
- Installerat solceller
- Jag har alltid säkrat upp ett fast pris samt bytt leverantör om den aktuella är för dyr. - Släcka lampor, bergvärme. Dra ner värmen. Aldrig tvätta eller diska halvtomt - Bytt elleverantör
- Valt leverantör med större andel grön el - Har gjort val av el så miljövänligt som möjligt! - Vi bor i ett energisnålt hus.
- Valt vindkraftsel
- Har solceller ha koll på olika elavtal.
- Köper el av leverantör som bara har förnybar el (krav från barnen) - Solceller
- Bara ledlampor, alla vitvaror är miljöklassade. Eldar med egen ved från gallring. Håller 19 grader inne.
- 1. Släcka lampor i rum som man inte befinner sig i. 2. Kokar vattnet i vattenkokaren istället för på en platta 3. Har en modern ”eco” tvättmaskin
- El på taket
- Installerat värmepump med ytjordkollektor
- Bytt ut direktverkande el-element till luftvärmepump. Isolerat tak, golv och nya fönster. - Välja elleverantör. Tänka på att inte ha för mycke el på i hemmet.
- Tänka på att inte ha alla lampor tända
- Avtal med 100% Kärnkraft, det mest hållbara i produktion och stabil elförsörjning tillsammans med vattenkraft
- Har valt Bixia som levererar förnybar el
- Återvinning av inomhusluft, bergvärme, solpaneler, vattenburen golvvärme