Medvetenhet

Som en del i att kartlägga hushållskundernas aktuella medvetande i energi och miljöfrågor, tillfrågades hushållskunderna hur medvetna de ansåg sig vara om hushållets elkonsumtion. Där var det möjligt att ge ett svar på en 1–5 skala där en lägre siffra visar på att påståendet inte stämmer in och en högre siffra på att det stämmer in, vilket resulterade i ett genomsnitt på 3.45 där 25 % ansåg sig ha låg medvetenhet och 56% ansåg sig ha hög medvetenhet. Hushållskunderna tillfrågades dessutom hur bra koll de anser att de har på sin elräkning, där det var möjligt att ge ett svar på samma 1–5 skala. Genomsnittet blev något högre på 3.50. Där 27 % ansåg sig ha dålig koll (1–2) och 56% ansåg sig ha bra (4) eller mycket bra (5) koll på elräkningen. Detta samt svaren och ett medelvärde på andra frågor illustreras i tabell 3. Tabell 3: Svarsgenomsnitt från enkätundersökning fördelat på bostadstyper, på skalan 1–5

Frågeområde Studentbostad Villa Bostadsrätt Hyresrätt Medel

Medveten om sin

elkonsumtion 1,9 3,8 3,3 3,2 3,45

Koll på elräkningen till

bostaden 1,8 3,7 3,7 3,3 3,50

Reagerar på pris-

förändringar enligt spotpris 1,8 2,8 2,4 2,7 2,65

Engagerar sig för att minska

belastningen på elnätet 2,8 3,3 3,1 3,4 3,26

Känner ett ansvar gentemot

samhället 3,6 3,9 3,7 3,9 3,82

Känner av ett samhällstryck

gällande sin elkonsumtion 2,6 2,1 2,1 2,1 2,19

Jämför sin elkonsumtion

med andra 1,9 2,0 1,9 2,2 2,05

Tabell 4: Svarsgenomsnitt från enkätundersökning fördelat på elavtal, på skalan 1–5

Frågeområde Rörligt elpris Fast elpris Ingår i hyran Medel

Medveten om sin

elkonsumtion 3,6 3,6 2,6 3,45

Koll på elräkningen till

bostaden 3,8 3,7 2,4 3,50

Reagerar på pris-förändringar

enligt spotpris 2,7 2,8 2,0 2,65

Engagerar sig för att minska

belastningen på elnätet 3,4 3,1 3,3 3,26

Känner ett ansvar gentemot

samhället 3,8 3,7 4,0 3,82

Känner av ett samhällstryck

gällande sin elkonsumtion 2,0 2,2 2,6 2,19

Jämför sin elkonsumtion med

andra 2,0 2,2 1,8 2,05

Medelvärde alla frågor 3,04 3,04 2,67 2,99

Medvetenheten om vad flexibilitet innebär och hur hushåll kan vara flexibla är enligt

experten M. Lahti (personlig kommunikation, 6 april 2021) låg, vilket också enkätresultaten visade. Där endast 23% visste vad som menas med efterfrågeflexibilitet och 77 % svarade att de inte vet vad detta är eller att de är osäkra. Enligt doktoranden inom industriell ekonomi och organisation, T. Kovala (personlig kommunikation, 24 mars 2021) har många av

hushållen kunskap om de stora energislukarna i hemmet och hävdar att det nog är viljan som saknas. Dessutom menar hushållskund 2 (personlig kommunikation, 9 april 2021) att det endast är en person i hushållet som betalar elräkningen.

Valt leverantör med större andel grön el – Respondent enkät

En majoritet av respondenterna på enkäten svarade att de inte har någon tidigare erfarenhet av att agera hållbart. Resultatet visade att 38% har tidigare erfarenhet av hållbarhet, 49% har inte tidigare erfarenhet och 13% vet inte. Den motivering som de flesta respondenter gav till detta var att man valt ett elavtal eller leverantör som handlar med grön eller icke-fossil el. Det visade sig också att 90% av de 38% som ansåg att de tidigare agerat hållbart svarat att de var mycket medvetna (4–5) om hushållets elkonsumtion. Kunderna tillfrågades också om de tror att priset på el påverkar deras konsumtion. Genomsnittet blev då 2.7 över alla bostadsformer utifrån skalan 1–5 där 47% svarade att priset påverkar konsumtionen lite (1–2) och cirka 25% svarade att priset har en stor påverkan (4–5), se tabell 3. Enligt T. Kovala (personlig

kommunikation, 24 mars 2021) som arbetar som doktorand inom industriell ekonomi och organisation skapas det istället en irritation kring höga elpriser. Samtidigt hävdar

avdelningschefen på marknad & försäljning elhandel, B. Lundkvist (personlig kommunikation, 25 mars 2021) och projektledaren L. Werther Öhling (personlig

förstår ofta inte skillnaden mellan en taxa som är schablonmätt utifrån fastpris eller mätt per timme. Även hos de hushåll med elbilar, där möjligheten finns att göra större besparingar är medvetenheten kring timprisavtal låg

Enligt enkätundersökningen känner ett genomsnitt av respondenterna att människor i sin omgivning har låga förväntningar i på hushållets elkonsumtion med ett genomsnitt på 2.19 utifrån skalan 1–5. Där 60% svarade att de i låg grad upplever förväntningar från

utomstående aktörer. Kunderna anser dessutom att de i låg grad jämför sig med andra gällande sin elkonsumtion. Enkätundersökningen visade ett genomsnitt på 2.05 utifrån skalan 1–5. Där 66% svarade att de i låg grad (1–2) jämför sig med andra.

Det finns generellt sett i samhället ett stort intresse och en medvetenhet för klimat och hållbarhetsfrågor, det existerar dessutom ett stort socialt tryck kring dessa frågor enligt Z. Camber och P. Eriksson (personlig kommunikation, 18 mars 2021) som arbetar på den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Dock menar Camber och Eriksson att det finns en grupp människor som inte vill kännas vid klimatfrågan och att det är en enorm svårighet att nå ut till denna grupp. Detta ser B. Lundkvist (personlig kommunikation, 25 mars 2021) inom marknad & försäljning elhandel också, att kunderna har hög medvetenhet när det gäller hållbarhet och många förstår vitsen med att betala mer för att få ett elavtal med hållbar elproduktion. L. Werther Öhling (personlig kommunikation, 30 mars 2021) som arbetar som projektledare kopplar denna medvetenhet till varför hushåll sopsorterar, där det inte erbjuds några ekonomiska incitament och menar att orsaken kan vara att den miljömässiga vinning som samhället gör på detta är lättare för hushållen att förstå än att vara efterfrågeflexibel för klimatet. Samtidigt hävdar hushållskund 2(personlig kommunikation, 9 april 2021) att sopsortering kräver en minimal insats från dem.

Enligt T. Kovala (personlig kommunikation, 24 mars 2021) som är doktorand inom industriell ekonomi och organisation syns ett ökat socialt tryck kring elproduktionen, produktion med stora marginaler där alla behov skulle tillfredsställas. Kovala menar att den typen av överproduktion ogillas generellt mer idag, istället rekommenderas en mer hållbar elproduktion som är mer intermittent, ett tryck från flera plan i samhället. Den svenska kärnkraften är i en sådan situation idag att både socialt tryck och politiskt tryck påverkar eventuella investeringar. Ökad intermittent produktion av el kan leda till en ökad

prisvariation enligt Kovala. Enligt Lahti (personlig kommunikation, 6 april 2021) som arbetar som expert på ei ser energimyndigheten ett stort tryck från samhället och att detta har lett till skapandet av Effektdialogen som drivs av energimyndigheten. Effektdialogen har i uppgift att underlätta informationsutbytet mellan verksamma aktörer och hitta lösningar som bidrar till ökade efterfrågeflexibilitet (Energimarknadsinspektionen, 2021).