Slutsatser

Arbetets slutsats grundar sig i en empirisk undersökning där data har samlats in genom en enkätundersökning och ett flertal intervjuer med relevanta aktörer. Denna empiriska data har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorier. Syftet med arbetet är att

undersöka vilka utmaningar som finns till en ökad efterfrågeflexibilitet hos hushållen. Detta har gjorts genom att se över hur medvetenheten och engagemanget ser ut hos hushållen. Även den information som finns tillgänglig samt hur ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna på elmarknaden ser ut har analyserats. Slutligen har detta lett fram till svar på de frågeställningar som arbetet grundar sig på.

Vilka är de huvudsakliga faktorerna för att privata elkunder ska kunna bidra med efterfrågeflexibilitet till elsystemet?

Tidigare studier har identifierat att miljöfaktorn är en av de största drivkrafterna som får hushåll att engagera sig i frågor, vilket också bekräftas i undersökningen. Denna studie utvecklar detta argument och föreslår att hushåll idag inte har förstått kopplingen mellan hållbarhet och efterfrågeflexibilitet, vilket kan vara en förklaring till det låga engagemanget. En av de viktigaste faktorerna som identifierats är hur ansvarsfördelningen hos olika aktörer ser ut för en ökad efterfrågeflexibilitet. Huvudansvaret kommer att ligga på hushållen då det är dessa som måste ta initiativ och engagera sig. Men för att de ska kunna engagera sig kommer det krävas att andra aktörer ger hushållen en möjlighet genom att göra det enkelt och lönsamt. En av dessa aktörer är myndigheter och lagstiftare. Deras uppgift är att se till att lagstiftningen kring efterfrågeflexibilitet inte hamnar efter i utvecklingen så att det inte gynnar en ökad efterfrågeflexibilitet. Det är även viktigt att det finns bra ekonomiska

incitament för hushållen som ska bidra till ett ökat engagemang, exempelvis genom att utöka det gröna avdraget. Studien föreslår en utveckling av avdraget ses som en viktig

utgångspunkt för att öka intresset för smart teknik. Det är även viktigt att specificera vad de olika aktörerna har för roll på en elmarknad som ska stödja efterfrågeflexibilitet, vad man som aktör får göra och inte får göra. Elnätsägare bör även se syftet med att erbjuda hushåll flexiblare tariffer. I denna studie har argument presenterats för en förändring av

elnätsavgiften eftersom avgiftens utformning begränsar lönsamheten och där med ett av de viktigaste incitamenten för hushåll till att bli mer efterfrågeflexibla.

En annan viktig faktor är väl utvecklade informationskanaler, både från myndigheters sida och från övriga verksamma aktörer. Detta för att öka kunskapen om hur energimarknaden är uppbyggd och enkelt förklara grundläggande principer om effektproblematiken och

vilket kan möjliggöras genom dagens smarta teknik. Den empiriska undersökningen visar på ett samband mellan hög medvetenhet, som informationen bidrar till, och en effektiv och flexibel elkonsumtion.

Slutligen är det viktigt att marknaden tillåter nya typer av aktörer som exempelvis en aggregator. Denna aggregator bedöms ha i uppgift att samla ihop flexibiliteten från flera hushåll och i större grad matcha förhållandena på elnätet genom att exempelvis styra hushållens värmesystem med hjälp av smart teknik på ett sätt som inte påverkar hushållen negativt. Det är viktigt att det är en aktör som klarar av rollen tekniskt samt att hushållen har ett förtroende för denna typ av aktör.

Vilka utmaningar och möjligheter kan identifieras vid ökad efterfrågeflexibilitet? En av de största utmaningarna till ökad efterfrågeflexibilitet är att engagera hushållen. Studien visar på att de hushåll som redan är engagerade gör mer hållbara val och anser sig vara mer flexibla i sin elkonsumtion. En stor utmaning som presenterats grundas i den låga lönsamheten som hushåll erbjuds för dessa tjänster. De nuvarande ekonomiska incitamenten resulterar inte i tillräckligt stort engagemang hos hushållen. Flera aktörer spår dock ökande och mer volatila elpriser vilket kan förändra situationen. Ett mer volatilt spotpris kan bidra med ökade kostnader för hushållen som inte är flexibla med sin elkonsumtion. Detta talar för en ökad lönsamhet hos hushållen genom laststyrning i framtiden.

Att hushåll idag ser miljöfrågor som mycket motiverande för förändring av ett beteende, kan konstateras som en möjlighet för utvecklingen av efterfrågeflexibilitet. Denna studie tar fram argument för att få hushåll att göra en starkare koppling mellan att vara mer flexibel i

konsumtionen och de miljökonsekvenser som ett icke flexibelt beteende kan leda till. Detta kan vara möjligt genom att utveckla de informationskanaler som utnyttjas idag. Studien visar på att hushåll efterfrågar individualiserad information i större utsträckning och att det anses som en motiverande faktor för beteendeförändring.

Dagens tariffsystem skapar enorma begränsningar i att kunna få hushåll mer flexibla genom prissignaler. På grund av de stora fasta kostnaderna finns det idag en väldigt liten anledning till att vara flexibel i sin elkonsumtion, även för de kunder som sitter på kunskapen och är engagerade. En förändring till mer dynamiska och flexibla elnätstariffer kan ge hushållen en större möjlighet att minska sina kostnader genom efterfrågeflexibilitet. Från elnätsägarnas sida finns en liten lönsamhet i att investera i smarta elnät på grund av den rådande

lagsstiftningen. I dagsläget gör regelverket att elnätsägarna väljer att bygga ut elnätet istället för att göra investeringar som gynnar en ökad efterfrågeflexibilitet.