Det är möjligt att öka ersättningen för ett vårdtillfälle genom att kombinera diagnoser och åtgärder som man vet hamnar i en hög DRG-grupp. Det är även möjligt att addera irrelevanta diagnoser till patientens vårdtillfälle för att på så vi få en högre ersättning. Detta äventyrar dock patientsäkerheten då denna typ av kodning kan påverka patientens senare besök då läkaren tror att patienten har en annan sjukdom än vad den egentligen har.
För att på ett “mildare” sätt fuska till sig en högre ersättning är det möjligt att ange patientens tidigare diagnoser som huvuddiagnos om den diagnosen resulterar i en högre DRG-grupp. Genom att använda DRG som ersättningssystem finns det flera sätt att manipulera systemet för att kliniken ska få högre ersättning. Genom att inte följa socialstyrelsens riktlinjer och regler för kodning så riskerar kliniken inte bara patientsäkerheten utan detta påverkar också socialstyrelsens patientregister. Socialstyrelsens (2017) förklaring av patientregistret:
Syftet med patientregistret är att följa hälsoutvecklingen i befolkningen, förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar samt bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling. Registret tillhandahåller data för bland annat statistik, forskning och utvärdering.
Självklart är det viktigt när det kommer till patientsäkerheten att det står rätt diagnoser i journalen så att det inte kan komma och påverka senare läkarbesök. Detta är något som är ett problem på kort sikt men kan ha en stor inverkan på patienten. Skillnaden från den information som registreras fel in i registret kan ha en påverkan längre fram om innehållet inte stämmer med hur det verkligen ser ut i Sverige. Detta kan påverka sjukvården längre fram då man kanske inte forskar inom rätt fällt.
Rekommendation
Hur DRG-processen kan bedrivas för att bli en “riktig” process
För att de aktivitetsflöden som vi i dagsläget kallar för DRG-processen enligt definition ska vara en process krävs en förändring av hur processen bedrivs, DRG-processens kund måste definieras. DRG-processen bedrivs på grund av två anledningar. Det huvudsakliga syftet är att bidra med statistik över den svenska befolkningens sjukdomar samtidigt som DRG-systemet på senare tid även används för ersättning och budgetering. Vi anser att både patientregistret som vill samla statistik och kliniken som vill få ersättning och sätta budget är DRG-processens kunder. Den externa kunden anser vi vara socialstyrelsen som bedriver patientregistret. Den interna kunden för DRG-processen anser vi är kliniken själv. Genom att definiera DRG-processens kunder tror vi att förståelsen för vissa arbetsmoment kommer att öka.
DRG-processen behöver även tydliga och definierade mål för att veta vad processen ska åstadkomma. Utan att ha några mål för vad processen ska åstadkomma är det svårt att se om förändringarna faktisk leder till ökad effektivitet och förbättring av processen. Det bör finnas både långsiktiga- och kortsiktiga mål för processens prestanda. Inom teorin offensiv kvalitetsutveckling används ofta så kallade S.M.A.R.T:a mål vilket är ett bra hjälpmedel för
58 att identifiera mål för processen. Exempel på mål för DRG-processen skulle kunna vara “År 2020 ska antalet registreringar av ospecificerade diagnoser minskat med 20 %” eller “Tiden från att läkaren dikterat tills att journalanteckningen är signerad ska vara max sju dagar”. När målen formuleras är det viktigt att tänka på att målet ska vara möjligt att uppnå. Om sju dagarn är för kort eller för lång tid går det att ändra. Uppnås målet “Tiden från att läkaren dikterat tills att journalanteckningen är signerad ska vara max sju dagar” kan nästa mål vara att komma ner till fem dagar. Att sträva efter ständiga förbättringar är viktigt att aldrig känna sig helt nöjd, det finns alltid någonting som kan bli bättre. DRG-processens mål skulle kunna behandla patientsäkerhet, finansiella mål, följa regelverk, samverkan mellan avdelningarna samt skapa förståelse och delaktighet.
För att DRG-processen ska kunna ha möjligheten att förbättras, effektiviseras och integreras mellan avdelningarna behövs det en person med en övergripande ansvar och helhetsbild över processen, även kallad processägare. Processägaren ska arbeta för utveckling och effektivisering av hela processen samt integrering av de båda avdelningarna. Processägaren ansvarar även för de övergripande beslut som påverkar DRG-processen. Alla större beslut som diskuteras och kommer att påverka processen måste gå genom processägaren som måste godkänna besluten. Detta för att undvika att skapa osäkerhet för vems direktiv som gäller. Det är viktigt att de beslut som tas eller godkänns ska främja hela processen. Om ett förslag till förbättring eller utveckling inte kommer förbättra hela processen så ska förslaget inte accepteras. Vi menar att det är viktigt att en person har ansvar för beslutsfattandet då det idag kan tas beslut på olika håll, utan att vet hur det kan påverka andra delar av processen. Samtidigt som det skapas trygghet och tydlighet om alla i processen vet vem som bär det övergripande ansvaret och då vet alla vem som ska kontaktas om frågor uppstår.
För att stötta processägaren föreslår vi att kliniken inför en tvärfunktionell processgrupp. För att gruppen ska gå smidigt tillväga är det viktigt att någon har ansvar för att kalla till möten samt hålla i möten. Det kan vara olika personer som kallar till mötet men det är viktigt att en har huvudansvaret att se till att möten äger rum. Vi vill rekommendera att det är en eller två läkare som sitter i gruppen och tre till fyra sekreterare, där en sekreterare har huvudansvaret för hela gruppen. Det är viktigt att det finns avsatt tid för arbetet med den tvärfunktionella processgruppen. Gruppen ska främja arbetet mellan avdelningarna och skapa en bättre förståelse kring varandras arbete. Både när det kommer till områden som påverkar varandra men också för att få en större förståelse på hur hela processen ser ut. Genom en bättre förståelse så kan förbättringar göras som kommer att gynna alla.
Gruppen syftar till att diskutera frågor och förbättringsförslag som uppkommer. Det är meningen att denna grupp tillsammans ska hitta områden som måste förbättras och förslag till hur förbättringen skulle se ut. Det är processägaren som ska godkänna större beslut men gruppen får ta beslut som inte har någon stor inverkan på processen. Det kan vara beslut som att läkarna ska säga diagnoserna och åtgärderna istället för dess koder, standardisera hur läkarna ska diktera parenteser samt vad som är viktigt att tänka på när dikteringen sker. De som sitter med i gruppen har ansvar för att viktig information förmedlas till övrig personal på kliniken. Gruppen ska representera alla läkare och sekreterare inte bara de som sitter med i
59 gruppen. En uppgift som sekreterarna måste ta ansvar för är att ha ansvaret på hur kodningen ska ske. Självklart ska de samråda med läkarna men det är ändå sekreterarna som har kunskapen hur man ska koda. De måste också ha en kommunikation med socialstyrelsen och vårdguiden då det är de som sätter reglerna för hur kodningen ska utföras. Den tvärfunktionella gruppen ska vara hjälpmedlet för processägaren och förbättringsarbete som ska ske inom processen.
Röststyrd diktering
Ett övergripande problem i DRG-processen är det ofta är ont om tid att hinna med arbetet eller att slippa stressa igenom det. En bidragande orsak till detta är allt det administrativa arbete som måste utföras. Vilket inte är något utmärkande för sjukvården utan något som finns på nästan alla arbetsplatser nu för tiden. Det är något som alltid kommer att finnas så det gäller att komma på förbättringar som underlättar arbetet. Vi anser att införande av röststyr diktering eller taligenkänningsprogram som många säger, är något som kan hjälpa sjukvården. Vi tror att detta är något som kommer att utvecklas mer under de kommande åren, där Norge redan ligger före oss i utnyttjandet av systemet. Genom att använda röststyrd diktering skulle tiden från det att diktatet börjar till det är signerat bli kortare. Det skulle också spara tid när det kommer till signeringen och de fall där man måste sätta sig in i fallet på nytt. Genom röststyrd diktering signeras journaltexten direkt innan den skickas till sekreterarna. Journalen blir då tillgänglig direkt, vilket är bra på kvällar, helger eller akutfall (Max Manus).
Vid ett införande av röststyrd diktering kan det vara naturligt att några sekreterare kan bli oroliga att förlora sitt jobb. Det behöver dock inte vara fallet utan ofta finns det andra administrativa uppgifter som de kan fokusera på. Det som däremot brukar bli följden är att anställningen av sekreterare minskar (Vision, 2014).
I Norge och Danmark har man genom att införa röststyrd diktering sett många förbättringar, både de vi redan har nämnt men också att de gjort stora besparingar (Max Manus, 11).
Om kliniken vill införa detta så måste man självklart undersöka det närmare och hur det skulle fungera just på den aktuella kliniken och med sitt journalsystem. Till en början så får man köra ett pilotprojekt för att se hur det funkar i praktiken. Vi tror att detta skulle kunna vara ett bra hjälpmedel för att underlätta det administrativa arbete samt förkorta processtiden.
60
Diskussion
I detta avsnitt kommer studien diskuteras med fokus på hur vi skulle kunnat genomföra studien annorlunda samt diskutera allmänt om New Public Management och dess områden som vi tror påverkar både kliniken, men även hur New Public Management i allmänhet påverkar sjukvården. Slutligen kommer vi att ge förslag till fortsatt forskning på områden som vi tror behöver utforskas mer.