Drivkraft – Bevakningsansvariga myndigheter

Drivkraften inom de bevakningsansvariga myndigheterna kännetecknas av den uttalade förståelsen för hur situationen ser ut i dagsläget och att våra respondenter återkommande förklarar de beslut som inväntas för att kunna påbörja totalförsvarsarbetet på en större bredd. Den syns också i det sätt som incitamentidentifiering går till för att finna möjligheter att motivera näringslivet till att bli en del i totalförsvarsförmågan.

3.7.2.1 Vilja och initiativ – Bevakningsansvariga myndigheter

Ett sätt där vilja och initiativ visar sig är hur båda myndigheterna utvecklat de typfall53 som FOI tagit fram. För att komma ett steg längre i planeringen har dessa utvecklats med specifika förutsättningar inom olika områden:

”Ja, och vi har låtit FOI göra, tagit typfallen och specifikt vad de innebär för energiförsörjningen”

Huvuddelen av de initiativ som går att återfinna är kopplade mot de uppdrag som myndigheterna är ställda. På en direkt fråga om respondenten tror att deras myndighet kommer få tydliga prioriteringar från riksdag och regering i uppdragen till myndigheten svarar han:

”Nej, jag tror inte vi får några direkta svar därifrån utan det är nog vi själva som måste titta på det”

Det nämns också initiativ som näringslivet tagit. Exempelvis har SPBI54 organiserat ett samarbetsorgan med representanter för de flesta stora drivmedelsbolag där även

energimyndigheten är representerade

3.7.2.2 Incitamentidentifiering – Bevakningsansvariga myndigheter

Hos de bevakningsansvariga myndigheterna framträder kategorin incitamentidentifiering både ur perspektivet att försöka finna morötter och tvång för att få näringslivet till en part i

totalförsvarsförmågan.

Det finns en klar förståelse för att det kommer vara kostnadsdrivande i de fall näringslivet ska leverera förmåga till totalförsvaret. Att finansiering är klar nämns som viktiga punkter och det nämns också att det är när ekonomin finns som arbetet verkligen kan sätta fart:

”det är då man sätter fart på riktigt, om man då tillför pengar också”

Bland tvingande incitament som kan få näringslivet delaktiga i totalförsvarsarbetet

framkommer både sådana som redan existerar och andra framtida möjligheter. En respondent nämner den lagstiftning som redan idag ställer krav att näringslivet ska vara delaktiga i

53 _{FOI, Scenariobaserad planering för civilt försvar inom energiområdet: Inledande studier med fokus på}

konceptuell beskrivning, hotbild och scenariometodik, 2017, Rapportnr FOI-R--4356--SE

planeringen av totalförsvaret. Den andra respondenten nämner andra områden som jämförelse där staten funnit tvingande incitament gentemot näringslivet:

”…efter stormen Gudrun så gick man in i ellagen och ändrade att det ska vara dyrt om man får elavbrott, man ska betala skadestånd…”

Samtidigt så uppvisar båda respondenterna en försiktighet och påtalar riskerna med att sätta för hårda krav som skulle kunna skrämma bort företag eller skapa en marknad i obalans:

”..men det ska vara samma spelregler så man inte får konkurrensfördelar eller nackdelar i det, och lyckas man få det och tydlighet och regelverk och

långsiktighet i frågorna, då är min bedömning att det finns ett intresse där ute att vara med.”

I resonemangen nämns att det gäller att hitta den gemensamma nämnaren så båda parter har ett intresse av att vara en del av totalförsvarsförmågan samtidigt som företagens drivkraft även får en koppling gentemot extraordinära situationer:

”..ibland kanske man måste betala för vissa saker, ibland kanske man säger att det här vinner vi också på så vi är beredda…..företagens drivkraft är ju ändå att kunna sälja, att producera och sälja, att helt försvinna från marknaden är inte heller bra man vill ju liksom….kunna göra det även i svåra situationer liksom.”

3.7.2.3 Relationer – Bevakningsansvariga myndigheter

För bevakningsansvariga myndigheter handlar relationer om att upprätthålla samarbete med andra samt att visa hänsyn för de unika egenskaper näringslivet har och beroenden som föreligger i arbetet. Framförallt MSB upprätthåller även andras relationer genom den roll de har som sammanhållande.

Ett sätt att hantera hänsynen till näringslivet som beskrivs är att de hänvisar till en önskan om att regeringen tar på sig rollen att ställa krav på näringslivet:

”Näringslivet är ju väldigt måna om att det ska va rättvist och

konkurrensneutralt, och dom vill gärna få – Vad är det vi ska göra? Och vi är inte där än.”

Båda myndigheterna nämner det täta samarbete som finns med varandra och även tillsammans med Försvarsmakten.

3.7.2.4 Kontextacceptans – Bevakningsansvariga myndigheter

Båda myndigheterna utrycker tydligt Sveriges beroende till omvärlden och näringslivet. Med det som bakgrund accepterar de att det finns ingen generell lösning på problemen

totalförsvarsplaneringen står inför:

”…energiförsörjningen är ingen nationell företeelse utan vi är fullständigt beroende till infarten av energi.”

I och med det påtalar samma respondent vikten av att hålla god koll på världen runt omkring oss:

”….det är det som är viktigt att vi håller en bra omvärldsbevakning, lägesbild vad som händer runt omkring oss och även att vi solidariskt kan få hjälp utifrån.”

När de betraktar näringslivet så försöker de också finna lösningar på den komplexa ägarstruktur som existerar:

”Först och främst måste man konstatera att näringslivet inte ägs i

Sverige……..skulle det hetta till här vad händer då? Då kanske man måste använda förfogandelagarna ganska snabbt, så att det blir kvar verksamhet.”

Att ha realistiska förväntningar utifrån de omständigheter som råder utgör en del av kontextacceptansen hos de bevakningsansvariga myndigheterna. En respondent belyser exempelvis att det behöver finnas en förståelse för att det är bara den motståndskraft som byggs in i samhället i fred som kommer kunna bidra till stärkt totalförsvarsförmåga:

”..mobiliserar man idag då kommer civilt försvar? Nej det gör det inte, det finns ingenting, det enda som finns är det vi har idag”

3.7.2.5 Personlig motivation – Bevakningsansvariga myndigheter

I den personliga motivationen märks både en förväntansfull hoppfullhet med anledning av den nytändning området fått på senare år men också en viss uppgivenhet.

Exempel på händelser i närtid som motiverar båda respondenterna är den kommande totalförsvarsövningen 2020. Förväntningar finns att den ska leda till värdefulla insikter:

”Totalförsvarsövningen 2020 gör ju att frågorna ändå kommer upp på agendan, och det innebär ju att vi faktiskt kanske kan få draghjälp att göra dom här sakerna lite mer intressanta.”

Dessutom belyser båda respondenterna att det på just energiområdet ändå ser bättre ut än många andra områden och även satsas en del:

”Försvarsberedningen har ju satt ganska stora summor på olika sektorer, så energi 400 miljoner tillexempel, det är väl en start i så fall.”

Även förslaget på ett framtida utökat ansvar för de båda myndigheterna kommer upp som motivatorer för respondenterna, i kontrast till det som i kategorin Mandat framträder som ett bekymmer.

Bland de mer hämmande delarna för personlig motivation märks en tendens till uppgivenhet när inlämnade förslag ”dött gemdöden” eller när respondenterna tittar i backspegeln och minns hur det var förr:

”Jag var med för tio år sedan och gjorde en revidering…..och den har legat på justitie i tio år utan att det har hänt någonting”

”Det här gamla vi jobbade på med under kalla kriget, alltså totalförsvarshänsyn i samhällsplaneringen….det har vi alltså kastat bort.”

Ett område som bekymrar den ena respondenten där en respondent inte heller riktigt ser en lösning framför sig är det framväxande gapet mellan säkerhetsbrister och åtgärder. Han

beskriver hur samhällsutvecklingen framförallt på tekniksidan utvecklas snabbare än skyddsmekanismer på ett sådant sätt att antalet sårbarheter tenderar att bli fler och fler.