Drivkraft – Näringslivet

Trots att mycket av den empiri vi samlat in handlar om de hinder som våra respondenter påtalar i form av bristande samsyn, brist på ekonomisk styrning med mera, går det att finna en tydlig vilja och drivkraft hos samtliga respondenter. Samtliga har påbörjat vissa arbeten vad gäller kris- och kontinuitetsplanering som även innefattar områden utöver de vanliga planer som redan fanns. För näringslivet framträder det grundläggande incitamentet ekonomisk avkastning tydligt, både direkt genom att generera avkastning men också indirekt genom att undvika produktionsstopp eller straffavgifter.

3.7.3.1 Vilja och initiativ – Näringslivet

Vilja och initiativ inom näringslivet kan till del beskrivas med att företagen vill skydda sitt varumärke då oförutsedda händelser kan ha en negativ effekt för företagets värde. Även om viljan och initiativet har sin grund i ekonomi påverkar det även totalförsvarskontexten på ett positivt sätt. En respondent tar ett exempel där Stockholmsområdet drabbades av en snöstorm och där företagets krisberedskap sattes igång. Detta hade företaget planerat för och drivmedel levererades enligt en förberedd plan för att snöröjning skulle kunna ske så effektivt som möjligt vilket resulterade i att:

”Mjölken kom inte fram men drivmedel kom fram.” Som en respondent utrycker det.

Vidare finns det en tydlighet att företagen hellre vill förekomma än förekommas. Oförutsedda händelser resulterar ofta i oförutsedda kostnader vilket vill undvikas så långt som möjligt. Därför arbetar företagen med planeringar:

”men det är oftast beroende av drivna individer som tänker lite mer strategiskt

som vill inleda någonting innan det drabbat dom själva”.

Denna planering har inte ett totalförsvarssyfte, utan genomförs inom ramen för de enskilda företagen. Dock får kontinuitetsplaneringen positiva effekter i en totalförsvarskontext. Ett annat exempel som kan nämnas under denna kategori är ett ärende där en kommun ville avveckla och riva två oljedepåer tillhörande ett oljebolag. Tanken var att riva de befintliga depåerna och istället bygga bostäder. Att ta bort möjligheten till olje- och drivmedelslagring nära det geografiska området som ska försörjas kommer att vara negativt för bolaget, eller som en respondent menar:

”Och det innebär ju en ganska så svår situation när det gäller

drivmedelsförsörjningen för det här området.”

Detta ärende överklagades av oljebolaget och en rättsprocess startades. Under denna rättsprocess påpekades också olämpligheten ur ett försvars- och beredskapsperspektiv:

”Och där tryckte man också på egentligen just höjd beredskapsaspekten för första

Resultatet av denna process blev att en depå kommer att läggas ner och den andra depån kommer att vara kvar ett antal år ytterligare.

3.7.3.2 Incitament – Näringslivet

I kategorin incitament inom näringslivet handlar som tidigare nämnt de möjligheter och de hinder som kan identifieras från våra respondenter. Denna kategori har en stark koppling till kategorin kontextacceptans då rådande läge inom näringslivet idag är viktigt att förstå. Ett grundläggande incitament inom näringslivet är att företagen är vinstdrivande:

”vi är ju ett vinstdrivande företag såklart” som en respondent påminner om under intervjun.

En gemensam faktor i denna kategori är ekonomi. Om påtvingande incitament eller högre krav ställs till de företag som kommer att vara viktiga delar inom totalförsvaret kommer de ökade kostnaderna att behöva finansieras av någon, eller som en respondent uttrycker det:

Den kommer att trilla ut antingen mot försvarsmakten vid upphandlingar – att saker blir dyrare. Alternativt kommer den att trilla ut på medborgarna.

Någonstans kommer den här kostnaden att hamna. Den kommer inte att bäras upp av företagen. Så den frågan behöver liksom redas ut om man ska få riktigt effekt kopplat till det här.

Samtidigt säger en av respondenterna att det är förvånande att inte större krav ställs på de aktörer som finns inom totalförsvarsområdet:

”För min egen del är jag ju – förvånad över att inte fler av dom här

samhällskritiska områdena – att det finns krav på alla offentliga privata aktörer inom området att göra kontinuitetsplaner”

vilket är ett incitament på att den offentliga sektorn är beredd på att viss reglering kommer att ske i framtiden.

Det finns även exempel på tvingande incitament som har sin grund i nya lagar och regler som implementeras. En respondent nämner reduktionsplikten som infördes 2018 vilket innebär att drivmedelsbolagen med en procentsats måste främja biodrivmedel för att minska utsläppen av växthusgaser:

”annars så åker man på straffavgift ”

3.7.3.3 Relationer – Näringslivet

I kategorin relationer beskrivs exempel på de olika samarbeten som finns inom branscherna och de forum som existerar för att främja samarbeten mellan olika myndigheter och delar ur näringslivet. Det finns exempel på positiva befintliga affärsmässiga relationer mellan olika oljebolag där raffinerade produkter som inte ianspråktas av det egna företaget säljs till de konkurrerande företagen:

”och den andra hälften går då till andra aktörer på marknaden såsom OKQ8 och

Det finns även en respondent som antyder på behovet av bättre relationer och utökade mötesforum där fler intressenter finns representerade och där det finns en möjlighet att nå samsyn och ensa inriktningen för det kommande totalförsvarsarbete som pågår:

”Det skulle vara fördelaktigt att ha mer – bättre forum så man kan samarbeta

bättre. För många gör samma typer av kartläggningar om och om igen. Det kan bara skilja ett år emellan så vi har redan gjort en kartläggning så ska några göra samma kartläggning igen. Det är lite märkligt.”

Samma respondent framhäver de befintliga branschorganisationer som finns som bra plattformar till vidare samarbeten vad gäller totalförsvarsplanering:

”jag tror att man skulle kunna jobba genom med branschorganisationer – exempelvis säkerhets och försvarsföretagen SOFF.”

Karl Lallerstedt skriver också i sin artikel att framtida behovet av samarbeten inom totalförsvarssektorn kommer att vara omfattande:

”tittar på Sverige idag är det ett offentligt-privat samverkansprojekt som kommer att vara större än alla andra.”

En annan respondent säger:

”Men vi är ju samarbetsvilliga och vi vill hitta lösningar, men det är så när nån vill prata med oss om de här frågorna så är vi absolut.”

3.7.3.4 Kontextacceptans – Näringslivet

Kategorin kontextacceptans handlar som tidigare nämnts att förhålla sig till dagslägets

rådande förhållanden. Under samtliga intervjuer vi genomfört har samtliga respondenter gjort jämförelser med ”hur det var förr” i det gamla totalförsvaret. Dock har inte Sverige samma förutsättningar idag och det är viktigt att komma ihåg. Teknikutvecklingen har gått framåt med stormsteg och effektiviseringar har genomförts inom alla branscher och sektorer vilket innebär att teknikberoendet blivit mycket större. Detta är en verklighet som måste accepteras då det inte finns några incitament att på något sätt återgå till ”hur det var förr”, Karl

Lallerstedt utrycker det som att:

”det är inte realistiskt att förvänta sig att vi skall gå tillbaka till den

verkligheten.”

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att företagsklimatet ser väldigt annorlunda ut idag jämfört mot förr. Ökad privatisering har gjort det möjligt för fler mindre bolag att etablera sig vilket också innebär sårbarheter i ett totalförsvarssammanhang, eller som Lallerstedt skriver:

”säger sig självt att mindre privata aktörer inte har samma förutsättningar som de

statliga giganter de ersatt att mobilisera personal och resurser” och” idag är det privata, konkurrensutsatta, företag som sköter många samhällsviktiga

verksamheter”.

Inom drivmedelsbranschen berättar en respondent om att det tidigare fanns fler minde drivmedelstransportföretag på den svenska marknaden:

”För förut så var det smååkare, mamma skötte bokföringen och pappa ledde

företaget och körde och sönerna och kusinerna körde bilen och så hade man tre fyra stycken.”

Så är inte läget idag då transportföretagen är färre och större och allt som oftast inte ägs eller till huvuddel opererar i Sverige.

Acceptansen för det rådande läget är viktigt då det pekar på att samtliga inblandade måste ha en realistisk syn på verkligheten. Det kommer att ta tid att återta en förmåga som på något sätt kan jämföras med den förmåga Sverige hade tidigare. En respondent säger att:

”så ja tror vi har en lång väg att vandra, om jag säger så då.”

3.7.3.5 Personlig motivation – Näringslivet

Inom näringslivet märks den personliga motivationen dels som en hoppfullhet där det utrycks att Försvarsmakten tycks vara på rätt väg och dels att totalförsvarsfrågan väcker möjligheter till nya lösningar exempelvis på upphandlingsområdet. Respondenter nämnder exempelvis möjligheten att tillämpa lagstöd på ett annat sätt för att bygga tydligare samarbete mellan staten och näringslivet. Likaså märks personlig motivation i positiva ordalag när respondenter kommer in på planeringar som genomförts tillsammans med statliga aktörer, vilket verkar vara något som motiverar dessa.

Det finns också likt de andra undersökningsenheterna en viss uppgivenhet hos respondenterna vi träffat inom näringslivet. De flesta av dom har ett minne av hur det var förr och i den jämförelse som ibland görs framträder en viss besvikelse:

”…förr i tiden så byggde man ju egna lager men det har man ju inte idag. Utan man tänker ju – vi ska köpa det på stan!....och så finns inte det….”