Undersökningsenheternas relation till forskningsfrågan

Vad gäller förutsättningar inom Försvarsmakten finns det en osäkerhet som uppstår när information ska färdas från högsta till lägre nivå. Längs vägen uppstår ett antal filter som i olika omfattning värderar och sorterar informationen. Det kan göra att handläggare på lägre nivåer uppfattar högre nivås budskap som abstrakt och otydligt.

Dessutom kämpar organisationen med den påverkan sekretesskrav får på möjligheten att delge information.

Osäkerheten skapas också av ovetskapen om hur politiska beslut kommer påverka

finansiering av totalförsvarsförmågan men också då det framkommer att det i dagsläget inte är tydligt vem som prioriterar mellan olika delar i totalförsvaret under ett väpnat angrepp.

Sättet organisationen förhåller sig till temat regelefterlevnad kännetecknas både av förutsättningar som hämmar men också av de som hjälper organisationen framåt. En organisation kan ha nytta av att styra verksamheten med rutiner som automatiserar arbetet. Det tydliga hierarkiska system och kultur som Försvarsmakten har skapar en tydlighet för medarbetarna. Samtidigt uppstår en risk för att interna mandat inte finns på rätt plats. Det kan bli lång väg mellan den som sitter på mandatet att agera och den som har närhet till

problemets lösning. Individers förhållningssätt till regler, hierarki och byråkrati kan också utgöra ett sätt att hantera rädsla och osäkerhet. Är organisationen osäker på vad de ska uppnå kan en rädsla för att göra fel uppstå som människor hanterar genom att luta sig mot de strukturer organisationen har. För personal i Försvarsmakten kan det bli lätt att resonera att det ligger på någon annans ansvar att ta tag i något som den enskilde själv känner sig osäker att hantera.

Regelefterlevnaden får påverkan på drivkraftens karaktär då långa vägar, organisationens fångenhet under regler, byråkrati och struktur förlänger tiden från beslut till genomförande. Förutom att karaktärisera drivkraften så påverkar det även den personliga motivationen. Viljan i Försvarsmakten präglas av en ambition av att hitta lösningar och bygga relationer även om det råder otydliga kravställningar. Det finns en personlig motivation som stärkts med det ökade intresset för totalförsvarsfrågor, denna har också möjlighet att verka ut då

Försvarsmakten har en djupare organisation än andra undersökningsenheter, vilket gör att en enskild individ lättare kan se resultat inom egen organisation.

4.2.2 Bevakningsansvariga myndigheters förutsättningar och vilja

De bevakningsansvariga myndigheternas förutsättningar påverkas av

kommunikationsmöjligheter och mandatfrågor. Det finns begränsningar på grund av otillräckliga tekniska hjälpmedel för att kunna sprida information.

Den otydlighet som finns avseende mandat för myndigheterna skapar en osäkerhet inom myndigheterna men också en osäkerhet hos andra aktörer som Försvarsmakten och

näringslivet. Respondenterna efterlyser en tydligare viljeinriktning från ”statsmakten” vilket också pekar på en vilja att få möjligheten att agera.

Inom de båda myndigheterna finns det också en intern dissonans då bredden på deras

uppgifter är stor, vilket gör att vissa uppgifter kan stå i motsatsförhållande till varandra. Båda myndigheterna har instruktioner att främja olika områden som i huvudsak fokuserar på fredstida utveckling inom teknik och miljöområdena, i vissa fall är det inte säkert att utvecklingen fokuserar på ett robust totalförsvar. Exempelvis digitalisering av samhället kopplat mot sårbarheter.

Det finns ett tydligt samband mellan regelefterlevnad och osäkerhet. I det samspel som finns mellan olika myndigheter och politiska intressen som de arbetar inom finns det en tydlig byråkrati och ett formellt rollspel som de måste förhålla sig till. När formella mandat saknas uppstår såklart en otydlighet, den otydligheten främjar att aktörerna upprättar relationer och samarbeten. Samtidigt finns det ett annat förhållande som också ger samma effekt, när formella mandatet finns hos någon annan uppstår ett beroende till den aktören som då gynnar informella relationer.

På samma sätt som Försvarsmakten påverkas av en byråkratisk tröghet i det statliga arbetet påverkas även de bevakningsansvariga myndigheterna av detta.

Viljan hos de bevakningsansvariga myndigheterna karaktäriseras av möjligheterna att på ett balanserat sätt nyttja formella sätt att styra näringsliv. Förändring ska tillåtas ta tid och de är måna om att vårda de relationer som finns. Det kan troligen ha sin grund i förståelsen för det informella spelets betydelse när en verksamhet är beroende av flera olika parters mandat och intressen, men också den omvärldsförståelsen som de visar.

Myndigheterna har inte egna genomförandedelar som finns inom Försvarsmakten eller näringslivet vilket också påtalar vikten av goda relationer och förståelse för andra aktörer. Viljan märks också som personlig motivation i den hoppfullhet som finns inför pågående utredningar, kommande regleringar och övningar som kommer ge värdefulla insikter. Samtidigt påverkas förutsättningarna av den oro som finns för att arbetet kommer stagnera eller att totalförsvarsarbetet inte hinner med att hantera de sårbarheter som följer av

utvecklingen i samhället.

4.2.3 Näringslivets förutsättningar och vilja

I grund och botten formas näringslivets vilja av incitamentet att tjäna pengar och det framträder i empirin en vilja att vara delaktiga. Därav framkommer en anledning att kunna leverera drivmedel även under svårare förhållanden, eftersom det i sig är en grund för att kunna finnas kvar på marknaden och vara vinstdrivande. Samtidigt finns det en osäkerhet om vad som förväntas av näringslivet vilket gör att väldigt lite fokus läggs på totalförsvarsfrågan. I dagsläget har ingen lagt någon beställning eller tydliggjort vad kraven är och det finns därmed ingen anledning för näringslivet att vidta reella åtgärder. Incitamentet för att vara vinstdrivande skapar också den rädsla som finns inom osäkerheten, rädslan för att

ogenomtänkt reglering ska skapa orättvisor och minskade vinster. Näringslivet kan ur ett perspektiv ses som en betraktare som står utanför de statliga myndigheterna och undrar över vad staten vill och hur de ska kunna effektuera en gemensam styrning.

Samtidigt som ovanstående osäkerhet och rädsla utrycks framkommer det även att näringslivet löpande anpassar sig utifrån ställda krav och lagstiftning.

Det är därmed rimligt att anta att näringslivet har en inbyggd vilja att anpassa sig efter marknadens krav så länge kostnaderna hanteras. Det framträder en viss motsägelse i vår empiri hos näringslivets respondenter. Å ena sidan påtalas de stora riskerna med krav och lagstiftning, å andra sidan framkommer hur man redan lever efter de krav som ställs ur andra perspektiv. Det visar på att förutsättningarna för att påtvinga en vilja finns men som ovan att det samtidigt måste finnas andra incitament som gagnar näringslivet.

En annan sätt att se viljan hos näringslivet är hur regelöverlevnad kan kopplas mot de förslag på att nyttja befintliga regelverk och verktyg som empirin visar. Exempelvis skulle

säkerhetsskyddade upphandlingar vara ett ekonomiskt incitament för näringslivet och som dessutom skulle medföra ökad totalförsvarsförmåga.

Förutsättningarna för näringslivet påverkas också av den komplexitet empirin visar på, de olika företagsstrukturerna och ägarförhållande riskerar att försvåra situationen.