Osäkerhet – Näringslivet

Osäkerheten inom näringslivet består i huvudsak av externa förhållanden. De företag vi kontaktat för denna undersökning är osäkra på vilka krav som kommer att ställas på dem i framtiden. Dessutom råder det en osäkerhet kopplat mot vad staten har för behov eller krav.

3.5.3.1 Otydlighet – Näringslivet

Den osäkerhet som identifieras inom näringslivet har en tydlig koppling till mandat eftersom det inte är fastställt vem det egentligen är som bestämmer eller vad näringslivet förväntas leverera till totalförsvaret.

Att regeringen gett direktiv om att ett totalförsvar återigen är aktuellt att skapa är känt av samtliga respondenter. Dock råder det oklarheter om vem det egentligen är som bestämmer och vem det är som ska ge ut direktiv som gör det möjligt för de delar i näringslivet som är berörda att börja vidta reella åtgärder. En respondent uttrycker det:

”det svåra är ju liksom, vem från statlig sida - vem skulle ha ansvar för det här?”.

En annan respondent har samma uppfattning efter att ha deltagit i en övning där kris och konflikt diskuterats tillsammans med bland andra bevakningsansvariga myndigheter:

”men man kom inte exakt fram till vem är det som ska trycka på knappar och så vidare”.

En respondent efterlyser en målbild där det finns en tydlig inriktning för vilken målsättning och en definition av det som ska uppnås i de arbeten och planerings som genomförs. Ett exempel på frågeställningar som finns är:

”hur länge ska vi försvara oss?”

”Ja – och vad är robusthet? Har vi inte ens klarat ut vilken uthållighet vi ska ha?”

Bristen på samsyn av dessa grundläggande planeringsförutsättningar gör det svårt för

näringslivet att på allvar börja agera. Det finns flera exempel från respondenter som efterlyser krav och definition på vad som ska uppnås inom totalförsvaret vad gäller

drivmedelsförsörjning. Detta skulle exempelvis kunna kopplas mot en ännu icke

kommunicerad behovsinventering vilken leder till att näringslivet inte känner till vilken drivmedelsmängd utöver det EU-reglerande beredskapslager Sverige vill planera efter:

”…vilka krav ställs på Sverige när det gäller försvaret och vad ska vi kunna försvara , alltså längd och så vidare…”

3.5.3.2 Mandat – Näringslivet

Kategorin mandat och styrning i näringslivskontexten handlar främst om hur staten och myndigheterna ska påverka näringslivet för att möjliggöra det totalförsvar som är tänkt. Ett sätt att reglera och styra näringslivet är att lagstifta för att uppnå de krav och mål regeringen har.

En respondent gör en jämförelse med att till exempel verksamheter inom finansbranschen är ålagda att genomföra kontinuitetsplaneringar då någon form av påverkan på en finansiell verksamhet kan få stora konsekvenser för samhället. Samma respondent påpekar att denna typ av planering är lagbunden:

”bankerna gör det ju inte för att de tycker att det är kul - utan för att de måste”.

Samma respondent funderar över varför inte fler aktörer regleras på samma sätt som finansbranschen:

”förvånad över att inte fler av dom här samhällskritiska områden – att det finns krav på alla offentliga privata aktörer med området”.

En annan representant framhåller SPBI, Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet, som är en branschorganisation som gäller samtliga företag inom drivmedelsindustrin. Inom denna branschorganisation finns tydliga mandat för de olika drivmedelsaktörerna att förhålla sig till. Detta är en möjlighet att gemensamt inom drivmedelsbranschen få en gemensam bild och gemensamt styra det som behöver regleras:

”bolagen sitter representerade gemensamt och man tar många av de beslut som

ska gälla för hela vår bransch.”

I Karl Lallerstedts artikel finns ytterligare exempel på att styrningar och krav måste ställas av staten för att igångsätta totalförsvarsarbetet:

”kraven som staten kommer att ställa på privata företag handlar inte om normala

säkerhetsåtgärder”,

vilket i detta fall till del kommer att bli en ekonomisk avvägning.

3.5.3.3 Kommunikation och informationsspridning – Näringslivet

Utifrån den empiri som samlats in i denna undersökning framgår att kategorin kommunikation och informationsspridning inom näringslivet innefattar dels möjligheten att sprida information

inom egen bransch och mellan andra aktörer i totalförsvarskontexten. Eftersom det handlar om olika företag inom samma bransch och olika myndigheter kommer givetvis sekretess att vara kopplat även till denna kategori. Det framgår också att det finns en möjlighet att sprida information inom de existerande mötesforum som finns. En respondent påtalar både SPBI som nämns under tema Mandat, men också Näringslivets Transportråd (NTR) som är ett brett forum där många delar inom näringslivet är representerade:

”kan säga alltså, så gott som hela näringslivet sitter där i NTR och det är veckovis

information man blir inbjuden på olika möten så man får gå på olika det man tycker är intressant”

Den brist på kommunikation som finns resulterar i otydligheter som beskrivs ovan. Det finns också exempel på brister vad gäller representation under möten där totalförsvarsfrågor och drivmedelsförsörjning diskuterats.

En av våra respondenter satt tidigare med i MSB energiförsörjningsgrupp och påtalade bristen i att det inte fanns någon representant från Försvarsmakten under mötet:

”…så diskuterade MSB just energiförsörjningen i samband med kriser, då pratade man inte om bensinmackarnas roll, utan det är ju försörjer vi bangården så att ställverket funkar? Försörjer vi sjukhusen? Alltså myndigheter och sånt där va? Den gruppen satt jag med i, som näringslivsrepresentant, det fanns ingen försvarsanknytning i den…”

3.5.3.4 Sekretess - Näringslivet

Kategorin sekretess är inte lika framstående inom näringslivet som jämfört med exempelvis Försvarsmakten. Dock finns det två aspekter som kan uppmärksammas, dels är det den

problematik som uppstår gällande hanteringen av sekretessklassad information och dels är det företagssekretess som gäller interna företeelser inom berörda företag.

En respondent påtalar en viss frustration över att de har en del kunskap och information som de inte kan delge till andra intressenter då kunskapen kanske finns i en upphandling som är säkerhetsklassad och därmed ägs skyddsvärdena av en annan part:

”Vi som rådgivare är i många situationer bundna av sekretess så vi kan ju inte dela med oss, man kan sitta i ett möte och veta att – Jag skulle kunna säga det här så skulle…. –men det får vi inte.”

En annan respondent påtalar att han tidigare suttit med under några planeringsmöten med inriktning på totalförsvarsfrågor och representerat sitt företag, dock har inget resultat från dessa möten redovisats, troligen beroende på resultatets känsliga natur:

”…mötena dom var hösten 2017 fram till våren 2018, ungefär ett år sen… sen har det varit tyst… Man det är onekligen väldigt känsligt, i och med att man, inte har egna lager då är man ju beroende av att vi kan leverera, vi och andra aktörer på marknaden såklart, så att säga branschen, men då blir ju det här som jag var inne på, dom här känsliga punkterna.”

3.5.3.5 Rädsla – Näringslivet

Inom näringslivet finns det en främst två typer av rädsla. Dels att kommande krav kan skapa orättvisor på marknaden eller minskade vinster, dels en annan typ av rädsla som beskriver hur den effektiviserade och komplexa marknaden riskerar att försvåra möjligheterna att praktiskt genomföra försörjning av drivmedel under en kris eller väpnat angrepp.

Ett exempel är hur försvarsindustrin i Sverige är organiserad. En respondent jämför Sverige med andra länder i Europa där dessa länders försvarsindustri ägs av ländernas respektive stater. Detta är inte ägarförhållandet i Sverige vilket vår respondent ser som en utmaning:

”Vi i Sverige har vi liksom inte en statlig försvarsindustri. Vi har den inte

uppbackad på samma sätt. Svenska företag måste konkurrera på hårdare regler än vad till exempel övriga EU-länder behöver göra där liksom staten är ägare.”

En respondent tar ett annat exempel där dagens effektivisering och medvetenhet om att inte binda för mycket kapital i drivmedel som finns lagrad på drivmedelsstationerna runt om i landet:

”ur detta då krisrobusthetsperspektiv så är det katastrof, därför att det finn inte

mer ute på stationerna än vad som går åt dom närmsta två tre dygnen.”

Om näringslivet beläggs med för hårda kravställningar riskerar marknaden att skadas så de aktörer totalförsvarsförmågan är beroende av försvinner:

”Kommer det för höga krav, alltså, då går det snabbt till att dom lämnar Sverige.”