Drivmedelsförsörjning – En
interorganisatorisk möjlighet eller utmaning
”Det är det som är i tanken som räknas”
Handledare: Professor Mike Danilovic och Professor Tomas Müllern Examinator: Professor Mike Danilovic
Huvudområde: Företagsekonomi med inriktning ledarskap, (15 hp) Kurskod: FÖ9014
Stockholm 2019-06-05
KANDIDAT
-uppsats
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för det militära försvaret att kunna försörjas med drivmedel från näringslivet under ett väpnat angrepp. Vi har genomfört undersökningen utifrån dagens totalförsvarsförmåga som är under uppbyggnad sedan ett antal år tillbaka.
Genom en kvalitativ intervjustudie med representanter från Försvarsmakten, utvalda bevakningsansvariga myndigheter och näringslivet undersökte vi om det finns en vilja och förutsättningar hos de aktörer vi identifierat som avgörande.
Vi tillämpade en analysmetod inspirerad av grundad teori och identifierade de förhållanden som råder inom och mellan våra undersökningsenheter. Analysen leder till ett resultat som vi bekräftar med flera befintliga organisatoriska och interorganisatoriska teorier.
Våra slutsatser är att det trots stora skillnader mellan undersökningsenheternas egenskaper, ändå finns goda förutsättningar inom och mellan dem, för att uppnå ett gemensamt mål. Däremot saknas andra yttre förutsättningar främst i form av mandat och regelverk som skulle reglera ansvar och uppgifter inom totalförsvaret.
Nyckelord: civilt försvar, drivmedel, Energimyndigheten, Försvarsmakten, försörjning, interorganisatorisk, militärt försvar, MSB, näringsliv, Preem, totalförsvar
Abstract
The aim of this thesis, is to investigate the conditions for the Swedish Military Defence Force to incorporate support from the Business sector. The study focusses on the provision of fuel from business sector in the event of an armed attack.
Our thesis is conducted from current military and civil defence capabilities, which have been under reconstruction for a couple of years.
By conducting a qualitative interview study with representatives from the Swedish Armed Forces, selected Public Agencies and the Business sector, we investigated if there is a will and identified preconditions and factors that we deem crucial for success.
We applied a method of the analysis inspired by Grounded Theory and search for factors that can affect the different actors in this study. Results lead to different theories that are supported by existing organisational and inter organisational theories.
Our conclusions are that in spite of great differences between the different actors’ properties, there are still good expectations within and between the actors to reach a common goal. However, at present there are limiting factors preventing exploring the position, such as the requirement for mandates and regulations to regulate responsibilities and tasks within, and between the military and the civilian defence.
Keywords: business sector, civil defence, fuel, inter organisational, military defence, Preem, supply, Swedish Armed Forces, Swedish Civil Contingencies Agency, Swedish Energy Agency
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Abstract ... 2
Disposition av uppsatsen ... 5
1. Introduktion ... 6
1.1 Bakgrund och introduktion till uppsatsen ... 6
1.2 Problemområde ... 7
1.3 Syfte och forskningsfråga ... 10
1.4 Sammanfattning av teoretisk referensram ... 11
1.4.1 Tidigare forskning ... 11
1.5 Centrala begrepp ... 12
1.5.1 Totalförsvar ... 12
1.5.2 Militärt försvar - Militära försvaret - Försvarsmakten ... 12
1.5.3 Civilt försvar - Civila försvaret ... 13
1.5.4 Bevakningsansvariga myndigheter – Sektorsansvariga myndigheter ... 13
1.5.5 Väpnat angrepp ... 14
2. Metod ... 14
2.1 Vetenskapliga forskningsparadigm och ansatser ... 14
2.2 Vårt vetenskapliga forskningsperspektiv ... 15
2.3 Grundad teori - Grounded Theory (GT) ... 16
2.4 Överförbarhet ... 17
2.5 Genomförande och undersökningsdesign ... 17
2.5.1 Insamling av empiri ... 17
2.5.2 Respondenter och urval ... 17
2.5.3 Hantering av insamlad empiri ... 19
2.6 Etiska aspekter och sekretess ... 21
2.7 Metodkritik ... 21
3. – Full tank, tack! - Presentation av insamlad empiri ... 22
3.1 Genomförd datainsamling ... 22
3.2 Respondenter ... 22
3.3 Sammanställning av huvudteman med kategorier. ... 23
3.4 Struktur av empiripresentation ... 24
3.5 Tema Osäkerhet ... 24
3.5.1 Osäkerhet – Försvarsmakten... 25
3.5.1.1 Otydlighet – Försvarsmakten ... 25
3.5.1.2 Kommunikation och informationsspridning – Försvarsmakten ... 25
3.5.1.3 Mandat – Försvarsmakten ... 26
3.5.1.4 Sekretess – Försvarsmakten ... 27
3.5.1.5 Rädsla – Försvarsmakten ... 28
3.5.2 Osäkerhet – Bevakningsansvariga myndigheter ... 28
3.5.2.1 Otydlighet – Bevakningsansvariga myndigheter ... 28
3.5.2.2 Kommunikation och informationsspridning – Bevakningsansvariga myndigheter ... 29
3.5.2.3 Mandat – Bevakningsansvariga myndigheter ... 30
3.5.2.4 Sekretess – Bevakningsansvariga myndigheter ... 30
3.5.2.5 Rädsla – Bevakningsansvariga myndigheter ... 31
3.5.3.1 Otydlighet – Näringslivet... 31
3.5.3.2 Mandat – Näringslivet ... 32
3.5.3.3 Kommunikation och informationsspridning – Näringslivet... 32
3.5.3.4 Sekretess - Näringslivet ... 33
3.5.3.5 Rädsla – Näringslivet ... 34
3.6 Tema Regelefterlevnad ... 34
3.6.1 Regelefterlevnad – Försvarsmakten ... 35
3.6.1.1 Informella spelet – Försvarsmakten ... 35
3.6.1.2 Strukturell trogenhet – Försvarsmakten ... 35
3.6.1.3 Byråkratisk påverkan – Försvarsmakten ... 36
3.6.1.4 Förvänd ledning – Försvarsmakten ... 36
3.6.2 Regelefterlevnad – Bevakningsansvariga myndigheter ... 37
3.6.2.1 Informella spelet – Bevakningsansvariga myndigheter ... 37
3.6.2.2 Strukturell trogenhet – Bevakningsansvariga myndigheter ... 37
3.6.2.3 Byråkratisk påverkan – Bevakningsansvariga myndigheter ... 38
3.6.2.4 Förvänd ledning – Bevakningsansvariga myndigheter ... 38
3.6.3 Regelöverlevnad – Näringslivet ... 39
3.6.3.1 Informella spelet – Näringslivet... 39
3.6.3.2 Strukturell trogenhet – Näringslivet... 39
3.6.3.3 Byråkratisk påverkan – Näringslivet ... 39
3.6.3.4 Förvänd ledning – Näringslivet ... 40
3.7 Tema Drivkraft ... 40
3.7.1 Drivkraft – Försvarsmakten ... 41
3.7.1.1 Vilja och initiativ – Försvarsmakten ... 41
3.7.1.2 Incitamentidentifiering – Försvarsmakten ... 42
3.7.1.3 Relationer – Försvarsmakten ... 43
3.7.1.4 Kontextacceptans – Försvarsmakten ... 44
3.7.1.5 Personlig motivation – Försvarsmakten ... 45
3.7.2 Drivkraft – Bevakningsansvariga myndigheter ... 46
3.7.2.1 Vilja och initiativ – Bevakningsansvariga myndigheter ... 46
3.7.2.2 Incitamentidentifiering – Bevakningsansvariga myndigheter... 46
3.7.2.3 Relationer – Bevakningsansvariga myndigheter ... 47
3.7.2.4 Kontextacceptans – Bevakningsansvariga myndigheter ... 47
3.7.2.5 Personlig motivation – Bevakningsansvariga myndigheter ... 48
3.7.3 Drivkraft – Näringslivet ... 49
3.7.3.1 Vilja och initiativ – Näringslivet... 49
3.7.3.2 Incitament – Näringslivet... 50
3.7.3.3 Relationer – Näringslivet ... 50
3.7.3.4 Kontextacceptans – Näringslivet ... 51
3.7.3.5 Personlig motivation – Näringslivet ... 52
3.8 Sammanfattning ... 52
4. Analys och Diskussion ... 53
4.1 Inledning ... 53
4.2 Undersökningsenheternas relation till forskningsfrågan ... 54
4.2.1 Försvarsmaktens förutsättningar och vilja ... 54
4.2.2 Bevakningsansvariga myndigheters förutsättningar och vilja ... 54
4.2.3 Näringslivets förutsättningar och vilja ... 55
4.3 Samstämmighet och diskrepans mellan undersökningsenheterna ... 56
4.3.1 Vilja, mål och relationer ... 56
4.3.2 Förutsättningar, byråkrati och personlig motivation... 59
4.4.1 En förenklad organisationsprocessmodell ... 63
4.4.2 Jämförelse ... 64
4.4.2.1 Inre logik ... 65
4.4.2.2 Yttre påverkansfaktorer ... 66
4.4.2.3 Förutsättning för interorganisatoriskt samarbete ... 67
5. Diskussion ... 67
6. Slutsatser och rekommendationer ... 69
6.1 Återkoppling till forskningsfrågan ... 69
6.2 Slutsatser ... 69
6.3 Rekommendationer ... 70
7. Avslutning ... 72
7.1 Vidare forskning ... 72
7.2 Styrkor och svagheter med studien ... 72
8. Källförteckning ... 74
Bilaga 1 Generell intervjumall ... 76
Bilaga 2 Sammanställning av respondenter ... 78
Bilaga 3 Sammanställning av Teman, kategorier och exempel på koder ... 80
Disposition av uppsatsen
Uppsatsen följer i huvudsak en klassisk struktur avseende indelning i kapitel. Det som skiljer sig är framförallt att uppsatsen inte har ett avdelat kapitel för teoretisk referensram. Det är en följd av att vi förhållit oss induktiva och genomfört arbetet utan att låta befintliga teorier utgöra inramning för arbetet. Vi har genomfört datainsamling förutsättningslöst och först efter att vi analyserat sammanställd empiri har vi letat befintlig forskning att stödja oss mot. De teoretiska referenserna finns därför löpande i kapitel 4.3 och 4.4. Det andra du som läsare bör vara uppmärksam på är att kapitel 3, empiri, är relativt omfattande. Empirin är mycket
värdefull för arbetet och det är utifrån den vi baserat hela vår ”inspirerad av grundad teori”-analys på. Samtidigt så kan uppsatsen upplevas tung om den läses från pärm till pärm. Vi rekommenderar därför att inledningsvis läsa utvalda delar av empirin för att förstå vår tematisering. När du sedan läser analysen och vill finna empiriskt stöd för våra resonemang kan det vara lämpligt att gå tillbaka och läsa aktuella delar.
Förslaget är alltså att efter att tagit del av kapitel 1 och 2 bör huvudrubrik och första nivån på underrubrik läsas i kapitel 3. Exempelvis 3.5 och 3.5.1. Sedan är det lämpligt att fortsätta med kapitel 4 och 5. Samtliga fyrställiga underunderrubriker, (3.5.1.1-4 osv.) är lämpliga att bläddra tillbaka till när fördjupningar behövs.
1. Introduktion
1.1 Bakgrund och introduktion till uppsatsen
I dagens Sverige är de flesta samhälls- och militära funktioner beroende av fungerande teknik. Denna uppsats undersöker tillgången till en av de mest viktiga beståndsdelarna för att få tekniken att fungera i krig, drivmedel.
Sedan ett antal år tillbaka har fokus för Sverige och Försvarsmakten förskjutits från en bild av att det råder en evig fred i Sverige och dess närhet till en mer dyster sådan. Omvärldsläget har förändrats med en pågående förändring av de tidigare rådande (eller bristen på)
maktbalanserna1. Detta har föranlett att frågan om att kunna skydda och försvara Sverige i såväl kris som krig på eget territorium, eller i dess direkta anslutning återigen aktualiserats. Det är dock inte bara hotbilden som har förändrats, sättet vi lever på och vårt beroende av teknik, andra parter och länder har förändrats enormt under de senaste 10-20 åren2. Utifrån dessa två olika utvecklingslinjer befinner vi oss i ett helt annat läge än vad vi gjorde tidigare. Under kalla kriget och den princip om neutralitet som Sverige anammade byggdes en stark nationalstat upp med inhemsk produktion och uthållighetslager som väl täckte både
totalförsvarets och det övriga samhällets behov under en lång tid. Det gav Sverige en hög uthållighet och ett oberoende av andra. Hotbilden som utgick från ett Sovjetiskt anfall mot Sverige var tydlig och väl definierad i den då rådande maktbalansen mellan öst och väst. Under denna tidsepok byggdes en rigid struktur mellan samhällets olika delar som medförde en fungerande totalförsvarsfunktion. I vissa avseenden lutade sig denna också på den breda folkförankringen med stöd av exempelvis näringslivsråd, allmän värnplikt och minnet av tidigare krig.3
Till del påminner dagens framväxande hotbild om kalla krigets, men med en större förmågebredd då samhället är mer komplext och nya arenor vuxit fram. Samtidigt ska vi försöka möta det nya hotet med en mycket mindre Försvarsmakt som visserligen har en bredare teknisk förmåga, men också mer omfattande behov av försörjning.
Till detta kommer även att varken Försvarsmakten eller övriga samhället sitter på samma egna produktion, lagermängd eller möjlighet att lagerhålla som förr. För att tillsammans stå bättre rustade har sedan 2014 återigen tanken om ett totalförsvar väckts, där det militära- och det civila försvaret beroende på rådande läge ska kunna stödja varandra i olika avseenden.4 För
1 Regeringskansliet, Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret,
2021–2025, DS2019:8, Stockholm, 2019, s31
2 Regeringskansliet, Värnkraft – s27
3 Försvarshögskolan, Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige, 930/2011, Stockholm, 2019 4 Regeringskansliet , Prop., 2014/15:109, Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2015-2020, Stockholm , Försvarsdepartementet, 2015
Försvarsmakten och den militära förmågan kommer ett antal försörjningsfrågor vara kritiska och dessutom bara till delar vara inom Försvarsmaktens kontroll5.
1.2 Problemområde
Uppsatsens fokus ligger inom tillgängligheten till drivmedel Försvarsmakten under ett väpnat angrepp. För att säkerställa drivmedelstillgången är Försvarsmakten beroende av en händelse- och beslutskedja som innefattar flera aktörer varav flertalet ligger utanför Försvarsmaktens rådighet. Sveriges försvarsförmåga utgår ifrån att skapa en tröskeleffekt där ett angrepp på Sverige ska förefalla för kostsamt för en eventuell angripare och därmed göra att denna in i det längsta avstår. För att uppnå detta ska vi samarbeta nationellt och internationellt, producera tillgängliga förband med uthållighet samt vidta nödvändiga förberedelser som behövs för att verka trovärdiga och professionella.6 Figur 1 ovan påvisar det problemområde
som uppsatsen tar sikte mot. De olika aktörerna beskrivs närmare nedan, men i samspelet som finns ovan uppstår en komplexitet då Försvarsmakten har ett behov som kan tillgodoses av näringslivet. Näringslivet har en komplex uppbyggnad med kopplingar till både svenska och utländska ägare, dessutom regleras näringslivets verksamhet av olika myndigheters
styrningar7. I totalförsvars- och drivmedelsfallet blir framförallt två myndigheter särskilt
5 Regeringskansliet, Motståndskraft, Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret
2021–2025 DS2017:66, Stockholm, 2017, s46-47
6 FM2015-1597:7, Försvarsmaktens Strategiska Inriktning 2015 ändringsutgåva (FMSI 2015 Ä1), Försvarsmakten, Stockholm, 2016
7 Försvarsdepartementet, Kommittédirektiv – Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i
fråga om försvarsmateriel, 2018:64, Stockholm 2018, s7
framträdande. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) som dels har en samordnande roll mellan andra myndigheter avseende totalförsvarsfrågor, men också då de utformar vissa regelverk som påverkar drivmedelskedjan, exempelvis transport av farligt gods. Energimyndigheten är också en nyckelspelare i vår undersökning då de utövar förvaltningsansvar för energiområdet. Därmed reglerar de stor del av energibolagens, inkluderat drivmedelssektorn, verksamhet på ett sådant sätt att energitillgången i Sverige säkerställs i alla omvärldslägen.
Det går därför att konstatera att varken Försvarsmakten eller Sverige kommer kunna lösa en kris eller ett väpnat angrepp som solitärer, vi är beroende av andra länder och såväl svenska som utländska aktörer för att säkerställa både trovärdighet och tillgänglighet till våra
krigsförband.8 Det finns en rad förutsättningar för att våra grundläggande förmågor ska vara tillgängliga förutom det som nämns ovan om att förbanden är fyllda med personal och materiel. En av de gemensamma nämnarna för dessa förutsättningar är tillgången till energi. Av de system som är beroende av energi i form av drivmedel kan bland annat flyg, fartyg, fordon, ingående mindre komponenter i förband samt ledningsstödsystem nämnas. Således är det både verkansdelar och ledningsförmågan som är beroende av drivmedelstillgången. Med den avveckling av Försvarsmaktens förband och Sveriges tidigare förmåga till totalförsvar som skett har viktiga komponenter för att skapa uthållighet försvunnit. Därmed är
Försvarsmakten beroende av hänvisningar inom det civila samhället. Om en kris uppstår eller om Sverige utsätts för ett väpnat angrepp kommer Försvarsmaktens förband gå på högvarv och förbruka resurser som måste fyllas på. I och med det återtagande som pågår inom
totalförsvarsområdet har en rad åtgärder vidtagits för att skapa bättre robusthet och redundans i Sveriges förmåga att bibehålla uthållighet vid yttre påverkan. Försvarsmakten är beroende av denna uthållighet då den utgör vår bakre resurs, därav är det av intresse för Försvarsmakten att den är reell och inte bara en papperstiger. Dessutom är det sannolikt att även övriga samhället står under påverkan och därmed konkurrerar om samma grundläggande resurser som Försvarsmakten. Under en sådan situation kan vi även förutsätta att den normala
eldistribution är påverkad vilket gör att vårt beroende av drivmedel för drift av reservkraft blir ännu större.
Under de senaste fyra till fem åren har en omfattande planeringsverksamhet genomförts och en ambitionsökning har uttalats avseende totalförsvaret i Sverige. Det finns flertalet
propositioner, rapporter, utredningar och andra myndighetsdokument som utrycker relativt tydligt ett antal åtgärder som ska vidtas för att höja uthålligheten.9
Eftersom försörjningskedjan av till exempel drivmedel involverar aktörer i hela totalförsvaret, från främsta militära förband till civila leverantörer är det en komplex kedja som måste hänga samman. Det är sannolikt att det råder och finns olika kulturer, incitament, uppgiftstolkningar och fokus beroende på var i kedjan vi befinner oss. Sådana bakomliggande faktorer kan medföra att det uppstår olika viljor och målbilder hos exempelvis de statliga aktörerna respektive näringslivet, då de drivs av olika typer av incitament. Om viljorna pekar i olika riktningar är det sannolikt att vi inte kommer ha en sammanhållen försörjningskedja. I vår
8 Försvarshögskolan, 2019, s155-157
uppsats kommer vi belysa och granska försörjningskedjan av drivmedel med fokus på de olika viljorna och förutsättningarna inom staten och hos näringslivet. Vår farhåga är att även om det sedan flera år tillbaka finns tydliga viljeinriktningar på högsta nivån har detta inte
omhändertagits på de delar av kedjan som det militära försvaret inte råder över. De aktörer vi avser undersöka i denna studie är Försvarsmakten, Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap (MSB), Energimyndigheten samt näringslivet inkluderat den största drivmedelsleverantören Preem. Dessa aktörer har olika uppgifter och roller som är viktiga att beakta i vår undersökning.
Det är Försvarsmakten som med militära medel ska försvara Sverige i händelse av ett väpnat angrepp. I denna undersökning är det Försvarsmakten som är mottagare av drivmedel. Försvarsmaktens behov tillsammans med viljan och förutsättningarna för övriga aktörer att kunna försörja den militära delen inom Totalförsvaret är avgörande för att försvara Sverige. Inom en totalförsvarskontext har MSB en samordnande roll. Myndigheten är bland annat ansvarig för utbildning och övningar, att genomföra planering av det civila försvaret och att vara samordnande myndighet vid beslut om beredskapshöjning. Vidare har MSB uppgiften att tillsammans med Försvarsmakten genomföra planering för hela totalförsvaret.10 MSB har således en betydande roll som samordnare gentemot andra myndigheter som råder över resurser där det militära försvaret har ett behov men saknar direkta möjligheter att själv styra över, exempelvis drivmedel, livsmedel eller civil infrastruktur.
Energimyndigheten har en helhetsbild över energiförsörjningen i Sverige och är förvaltningsansvariga för energiområdet, vilket innebär att de bland annat överser uppbyggnad av trygg och robust energiförsörjning och har kontakt med näringslivets drivmedelsleverantörer. Energimyndigheten har således en avgörande roll i att styra de nödvändiga förberedelserna som genomförs i fredstid för totalförsvaret. Dessutom har
energimyndigheten fortsatt ansvar för energiområdet även under kris eller väpnat angrepp och är även regeringens organ för att effektuera ransonering inom energiområdet.11
Näringslivet är ett generaliserat begrepp. I denna uppsats kommer denna undersökningsenhet att bestå av ett antal olika aktörer som tillsammans får spegla näringslivet.
Preem är Sveriges största drivmedelsbolag med egen raffineringsförmåga. Bolaget har en överkapacitet på raffinerade oljeprodukter och två tredjedelar exporteras vilket gör företaget till ett av Sveriges största exportföretag.12 Preem är också huvudleverantör till
Försvarsmakten.
För att få en mer övergripande bild inom näringslivet har vi även kontaktat 4C Strategies som är ett internationellt konsultföretag med lång erfarenhet av riskanalys och riksplanering. Dessutom har en av våra försvarsmaktsrespondenter ett förflutet inom
drivmedelstransportsektorn varvid vi även genomfört en intervju med honom utifrån generella förhållanden inom näringslivet med fokus på drivmedelsförsörjning.
10 MSB 2019-00901, Planering och förberedelser pågår, Redovisning hur planeringsarbetet fortskrider och
vilka resultat som har uppnåtts 2018 vad avser civilt försvar, Stockholm, 2019
11 Regeringen SFS 2014:520, Förordning (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet, Stockholm, 2014
Genom att undersöka dessa olika aktörers förutsättningar och viljor hoppas vi få en bättre förståelse för rådande förutsättningar och också identifiera vad som ligger bakom dessa. Med förutsättningar avser vi de faktorer som möjliggör att organisationerna kan samarbeta och förenas kring en gemensam uppgift.
När vårt arbete inleddes var vårt syfte mer fokuserat på målbilder hos de olika
undersökningsenheterna och koherens dem emellan. Efterhand vårt arbete fortskred med empiriinsamling och dataanalys insåg vi i vår induktiva ansats att specifika målbilder var svårt att sätta ord på och inte förekom i någon större utsträckning i vår empiri. Däremot så förekom viljor, olika drivkrafter samt möjliggörare och hinder för dessa i större utsträckning. Vi valde därför att göra en syftesförskjutning som till del kan upplevas som semantik. Vi anser dock att det senare syftet bättre återspeglar de förhållanden som framträder i verkligheten.
Det är naturligt att våra undersökningsenheter har olika viljor och förutsättningar för sina respektive verksamheter. Vår utgångspunkt är dock att under rätt förutsättningar skulle de tillsammans kunna uppnå ett högre uppsatt gemensamt mål, i vårt fall Totalförsvarsförmåga med fokus på att säkerställa drivmedelsförsörjning.
1.3 Syfte och forskningsfråga
Forskningsfråga:
Hur väl stämmer de statliga aktörernas vilja och förutsättningar överens med varandra och med det civila näringslivet avseende det militära försvarets behov av drivmedel i händelse av väpnat angrepp?
Syftet med vår uppsats är att jämföra förutsättningar och viljor hos ett antal aktörer och hur det påverkar möjligheterna för att de tillsammans ska kunna bidra till försörjning av drivmedel till Försvarsmakten under ett väpnat angrepp.
I denna studie vill vi undersöka vilken samstämmighet eller skillnader som finns mellan de olika undersökningsenheterna ovan. Det vill säga trots de olika undersökningsenheternas unika egenskaper, kommer de tillsammans kunna bidra till drivmedelsförsörjningen eller finns det hinder för det och vilka är de i så fall?
1.4 Sammanfattning av teoretisk referensram
För att definiera utfallsrummet för vår teoretiska referensram kommer vi huvudsakligen utgå från det som finns skrivet om totalförsvaret från 2015 och framåt. Detta för att det är i och med att Försvarspolitisk inriktning 2016-202013, fastställd 2015, som frågan om ett
återuppväckande av totalförsvaret återigen blev aktuellt. De dokument och rapporter som ger inriktningar och förklarar problembild eller behov är daterade efter 2015-01-01.
Efter genomförs analys av empirin insåg vi att huvuddelen av vår teoretisering handlade om organisatoriska företeelser. Förutom vårt eget analysresultat stödjer vi oss mot olika
organisationsteorier, dessa förklaras i kapitel 4 när de används.
1.4.1 Tidigare forskning
Vi har vi inte funnit tidigare forskning som avgränsat handlat om drivmedelsförsörjning inom totalförsvaret, däremot finns det ett antal arbeten och rapporter från Totalförsvarets
forskningsinstitut (FOI), MSB och Försvarshögskolan (FHS) som belyser
totalförsvarsfrågorna i en bredare och högre kontext. Det finns ett par tidigare uppsatser på kandidatnivå avseende drivmedel i försvarsmaktssammanhang men dessa fokuserar inte på
13Regeringskansliet, Försvarspolitisk inriktning, 2015
kontexten Totalförsvar. Ett antal rapporter från FOI belyser beroenden mellan militärt försvar och civilt försvar inklusive det civila näringslivet. I en rapport från FOI 2007
”Interorganisatorisk samverkan som nationell resurs i krishanteringen”14 avhandlas samarbeten under kriser mellan olika statliga aktörer. Delar av den berör motsvarande problemområde som vår uppsats men med ett annat fokus och inte med samma bredd på undersökningsenheter.
Då vår uppsats tillämpar en metod inspirerad av grundad teori, har det varit naturligt för vårt arbete att inte inledningsvis fokusera på tidigare forskning och teoretisk referensram. För vår del har det snarare varit positivt att inte behöva förhålla sig till tidigare forskning då det bidragit till att vi har kunnat förhålla oss förutsättningslösa.
1.5 Centrala begrepp
Nedan redovisas ett antal centrala begrepp som är av vikt för vår uppsats.
1.5.1 Totalförsvar
Med totalförsvar menas hela rikets försvarsförmåga vilken kommer att vara nödvändig för all verksamhet som kommer att behöva genomföras under höjd beredskap. Totalförsvarets delas in i det militära- och det civila försvaret.
Riksdagen, regeringen, statliga myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv,
frivilligorganisationer och enskilda individer är alla delar av det samlade totalförsvaret. Totalförsvaret samordnas på lokal, regional och nationell/central nivå.
På lokal nivå har kommunerna ett geografiskt ansvar att samordna olika aktörers verksamhet under höjd beredskap.
På regional nivå har länsstyrelserna det högsta civila ansvaret genom att bland annat
samordna det civila- och militära försvaret i samråd med Försvarsmaktens regionala staber. På nationell/central nivå har regeringen med stöd av centrala myndigheter det yttersta ansvaret. På central nivå sker samordning och samverkan mellan Försvarsmakten och MSB samt andra statliga myndigheter.15
1.5.2 Militärt försvar - Militära försvaret - Försvarsmakten
Det militära försvaret består av flera myndigheter och aktörer. Försvarsmakten är den statliga myndighet som har till uppgift att upprätthålla och utveckla ett militärt försvar. Inom
totalförsvaret är Försvarsmakten den myndighet som i huvudsak ska lösa totalförsvarets militära delar med stöd av till exempel Försvarets Materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Fortifikationsverket och Försvarets radioanstalt (FRA) och ett antal militära frivilligorganisationer.
Uppgifterna för dessa myndigheter sträcker sig över hela konfliktskalan, det vill säga till höjd beredskap och väpnat angrepp då Försvarsmakten med militära medel ska försvara Sverige.
14 Ödlund, Ann, FOI, Interorganisatorisk samverkan som nationell resurs i krishanteringen, FOI-R--2425--SE, 2007
1.5.3 Civilt försvar - Civila försvaret
Begreppet ”civilt försvar” avser ingen enskild organisation vare sig i fred eller i krig, det är den verksamhet som det civila samhället bedriver för att i fredstid bygga motståndskraft och under ett väpnat angrepp upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Att bygga motståndskraft innebär att genomföra åtgärder och förberedelser som ska minska de skadeverkningar ett väpnat angrepp medför på vitala samhällsfunktioner. Exempel på sådana funktioner är
ledningsfunktioner, transporter, sjukvård, energiförsörjning och livsmedelsförsörjning. Under ett väpnat angrepp råder höjd beredskap som kan vara skärpt beredskap eller högsta
beredskap. I detta tillstånd ska det civila försvaret möjliggöra att civilbefolkningen värnas genom att skydda, rädda och ombesörja vård för landets invånare. Vitala samhällsfunktioner ska fortsatt upprätthållas både i syfte att värna civilbefolkningen men också för att stärka försvarsvilja hos befolkningen och att kunna bidra till det militära försvarets förmåga. För det militära försvaret är det civila samhällets förmåga till upprätthållande av viktiga
samhällsfunktioner samt att kunna bistå Försvarsmakten avgörande. Detta då det militära försvaret är beroende av flertalet av dessa samhällsfunktioner men också för att det militära försvaret i krigssituation inte ska behöva lägga resurser på att ge stöd till det civila samhället. De åtgärder som genomförs för att uppnå motståndskraft ska även bidra till att stärka
samhällets förmåga i fred eller kristid.
Verksamhet som leder till det civila försvaret bedrivs av såväl myndigheter, landsting och kommuner som näringsliv.16
1.5.4 Bevakningsansvariga myndigheter – Sektorsansvariga myndigheter
Inom totalförsvaret finns det idag ingen myndighet som har ett övergripande ansvar för att leda och prioritera verksamhet och resurser, vare sig i totalförsvaret som helhet eller inom det civila försvaret. Det finns i försvarsberedningens rapport Motståndskraft förslag på att överse behovet och utformningen en myndighet för att kunna leda, samordna och prioritera det civila försvaret.17 I dagsläget finns det ett antal bevakningsansvariga myndigheter med särskilt utpekat ansvar inom ett antal områden för att stärka samhällets krisberedskap och
förberedelser inför höjd beredskap.18 Till de bevakningsansvariga myndigheterna finns ett
antal samverkansområden knutna där berörda myndigheterna och andra relevanta aktörer tillsammans ska uppnå en helhetssyn i pågående planering. Samverkansområden och utpekade myndigheter har i huvudsak definierats utifrån förmågan att hantera fredstida kriser.
Försvarsberedningen har föreslagit att ansvaret för de myndigheter som är avgörande för samhällets motståndskraft och totalförsvarsförmågan förtydligas genom att peka ut ett antal sektorsansvariga myndigheter. Dessa myndigheter ska då ha ansvar för att samordna
förberedelser, genomföra operativ planering, utbilda och öva de aktörer som innefattas i det definierade sektorsansvaret. Ett av dessa områdesansvaren är energiförsörjningen där vår forskningsfråga om drivmedelsförsörjning inryms.
16 Regeringskansliet, Motståndskraft, s30-32, 83-85 17 Regeringskansliet, Motståndskraft, s96
18 Regeringskansliet, Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters
1.5.5 Väpnat angrepp
Vi använder oss av begreppet ”väpnat angrepp”. I dagligt tal och även i regeringsformen förekommer ofta istället begreppet ”Krig”. Väpnat angrepp har framförallt sin grund i internationell rätt men också då det används inom försvarsmakten som en av de strategiska typsituationerna. Utifrån internationell rätt är det ett väpnat angrepp som avgör att regeringen kan fatta beslut att sätta in Försvarsmakten för att möta ett sådant. Det är således regeringen som också gör bedömningen om ett angrepp är att betrakta som ett väpnat angrepp.19
Vår uppsats användning av begreppet innefattar således hela tänkbara skalan av angrepp som skulle kunna föranleda att hela eller delar av Försvarsmakten mobiliseras. Samtidigt så utgår totalförsvarskonceptet på genomförda förberedelser i fredstid och vår undersöknings fokus hamnar i huvudsak på dessa, även om de syftar till att upprätta ett fungerande system vid ett väpnat angrepp. Ett förhållande där vi undersökt pågående verksamhet vid väpnat angrepp hade behövt genomföras under en krigssituation eller möjligtvis under en realistisk övning eller simulering.
2. Metod
2.1 Vetenskapliga forskningsparadigm och ansatser
Positivismen har sin filosofiska grund i logiken och är ett vanligt förekommande
uppfattningssätt om kunskap inom naturvetenskapen. Den kännetecknas av viljan att förklara fenomen genom att mäta och beskriva teorier som helst ska vara så generella som möjligt. Ett experiment som genomförts ska kunna genomföras gång efter gång och oberoende på vem som genomför experimentet så ska samma resultat uppnås. Det ska vara repeterbart. Hermeneutiken eller tolkningsbaserat synsätt som det också benämns är en respons på positivismen. Den har sin grund i tolkning av olika religiösa texter, men används nu som en beskrivning för att göra tolkningar inom forskningsvärlden.
I motsats till positivismens vilja att kunna göra mätbar forskning som är möjlig att applicera på flera fall, alltså vara generell - lagbunden har det tolkningsbaserade synsättet en ambition att förklara ett fenomen utifrån rådande läge och kontext.
Med en deduktiv ansats menas att forskaren har en tydlig uppfattning eller teori om ett område. Insamlandet av empiri och data kommer därför att riktas mot just denna teori eller hypotes. Kortfattat svarar en deduktiv ansats på frågan: Kan det vara så att…?
Insamlad data kan sedan analyseras och forskaren kan sedan avgöra om den inledande teorin stämde eller inte.20
Inom den deduktiva ansatsen finns det en tydlig koppling till det positivistiska paradigmet då forskaren redan har en uppfattning om den verklighet som ska undersökas.
En induktiv ansats innebär att forskaren drar slutsatser och försöker skapa teorier utifrån insamlad empiri. Detta innebär att data och empiri ska försöka insamlas så förutsättningslöst
19Regeringskansliet, Motståndskraft, 2017, s41-42
som möjligt, utan större påverkan eller selektion från den som genomför undersökningen.21 Till skillnad från den tidigare deduktiva frågeställningen ovan, skulle en induktiv ansats vara applicerbar när en fråga skulle kunna vara: Hur kan det komma sig att…?
De undersökningsmetoder som beaktats i detta arbete är kvantitativ och kvalitativ metod. Kortfattat är den stora skillnaden mellan dessa metoder att kvantitativ metod sker med siffror och kvalitativ med ord. Detta gör skillnaden mellan dem stor, det finns styrkor och svagheter med båda. Metoderna är mer eller mindre lämpliga beroende på inom vilken typ av
forskningsområde eller sammanhang de används. En kvantitativ metod gör anspråk på att hantera en mycket större mängd data än en kvalitativ. Det gör att den i större utsträckning uppnår en bredd och skapar därmed oftast generaliserbara resultat. En kvalitativ metod gör istället anspråk på att borra djupare i en mindre mängd data. Det gör att den är bättre på att förklara det specifika i ett enskilt fenomen och beroendet till den kontext som råder.22
2.2 Vårt vetenskapliga forskningsperspektiv
Frågan i vår uppsats är att undersöka hur ett antal olika aktörers viljor och förutsättningar kan beskrivas och att jämföra dessa för att se hur likheter eller skillnader påverkar möjligheten att försörja Försvarsmakten med drivmedel under ett väpnat angrepp. Kedjan kan liknas med en beslutsprocess som måste hänga samman där olika människors tolkningar och handlingar kommer avgöra slutresultatet. Vi har tidigt konstaterat att vi kommer behöva luta oss mot en hermeneutisk vetenskapsbetraktelse, framförallt eftersom vi i huvudsak kommer betrakta en företeelse som är föränderlig bland annat för att den innefattar människor och individuella beteenden. En positivistisk syn hade tvingat oss att skapa mätbarheter, tydligt definierade fakta och ställt krav på repeterbarhet. Utifrån vårt hermeneutiska synsätt valde vi då att närma oss svaret på frågan genom att genomföra en kvalitativ studie. En grundläggande urvalsfaktor för den kvalitativa studien är att det vi ska betrakta är allt för komplext för att omsätta till siffror.23 Vi har efterhand läst in oss på totalförsvar och drivmedelsområdet och då insett att
frågan omfattades av en komplexitet som är svår att överblicka. Det är många aktörer som är inblandade vid flertalet olika organisationer, både internt och externt Försvarsmakten. Vi valde därför att försöka förhålla oss så induktiva som möjligt i en ansats att låta verkligheten vi observerade diktera hur vi skulle gå vidare för att hitta lämpliga teorier som kan appliceras på vår insamlade empiri.24 Enligt Jacobsen beskrivs den ideala tillämpningen av induktion
som att gå ut förutsättningslöst för att inte vara färgad när datainsamlingen sker och på det viset inhämta så allomfattande neutral data som möjligt.25 Även om vi har en induktiv ambition så är det omöjligt för oss att förhålla oss helt utan förförståelse. Dels har vi viss kunskap i ämnet sedan tidigare och dels så har vi läst in oss på det materiel vi funnit för att bättre kunna utforma vårt syfte och vår forskningsfråga. I vår uppsats tittade vi närmare på ett antal undersökningsenheter, första enheten var näringslivet som kommer att vara den del som
21 Wallén, Göran, Vetenskapsteori och forskningsmetodik, Upplaga 2:15, Studentlitteratur AB, Lund, 2011, s47 22 Jacobsen, Dag Ivar, Hur genomför man undersökningar?, Upplaga 2:2, Studentlitteratur AB, Lund, 2018, s94 23 Jacobsen, 2018, s20
24 Wallén, 2011, s48 25 Jacobsen, 2018, s26
genomför och säkerställer en trygg försörjning av drivmedel. Andra enheten var de två bevakningsansvariga myndigheterna som vi valde att titta på i vår uppsats, MSB och Energimyndigheten, dessa är de tydligaste aktörerna i drivmedelsfrågan utanför
Försvarsmakten som utgjorde den tredje undersökningsenheten. För att kunna strukturera och förstå empirin hade vi för avsikt att använda oss av delar av analysmetoden som är beskriven i grundad teori genom kodning och kategorisering. I vår studie ville vi försöka förstå de olika aktörernas ställningstagande kopplat mot deras kontext.
Utifrån ovanstående valde vi att genomföra en kvalitativ intervjustudie med representanter från ett antal olika organisationer. Genom hela studien förhåll vi oss induktiva och vårt analyssätt har varit inspirerat av grundad teori.
2.3 Grundad teori - Grounded Theory (GT)
Klassisk grundad teori är en induktiv metod att forska på, i sin ytterlighet så pass att den gör anspråk på att teoribildning sker i forskningsprocessen. Syftet med klassiskt grundad teori är att finna sociala och psykologiska processer. Datainsamling i klassisk GT genomförs utan definierad forskningsfråga eller hypotes, en mer generell frågeställning används. Det är vanligast att grundad teori nyttjas för kvalitativa undersökningar.26
Empirin betraktas med öppet sinne i syfte att finna samband mellan data och ett centralt sammanhang i helheten, en kärnkategori som beskriver det huvudsakliga problemet i empirin. Därefter fortsätter datainsamling eller analys av befintlig empiri. Under hela processen görs jämförelser mellan kategorier och data för att finna samband intill dess att inga nya kategorier framträder.27
Det sättet GT forskning bedrivs på innebär att forskaren inte begränsas av redan existerande teorier eller teser. Det är en noga strukturerad process som innehåller iterativa moment då den ägnar sig åt jämförelser och sambandssökningar mellan funna insikter.28
Som ett alternativ till klassisk GT kan forskaren vara ”inspirerad av grundad teori”. Det innebär att i analysarbetet nyttja delar av GT processen. I vårt arbete genomför vi öppen kodning av transkriberat materiel, strukturering av dessa genom kategorisering, därefter har vi identifierat ett antal huvudteman istället för en enskild kärnkategori. Vi nyttjar både den induktiva och deduktiva delen genom att först genomföra öppen kodning och när vi funnit våra huvudteman går vi tillbaka till empirin och gör selektiv kodning.29
Först efter det att vi genomfört vår IGT-analys sökte vi förklaringsdelar ur lämpligt teoriområde för att kunna jämföra våra resultat.
26 Hartman, Jan, Grundad teori: Teorigenerering på empirisk grund, Lund, Studentlitteratur, 2001, s9,27,35,58 27 Hartman, 2001, s36, 71-72
28 Hartman, 2001, s37 29 Hartman, 2001 s40
2.4 Överförbarhet
I vissa avseenden kommer vårt val av metod, undersökningsdesign och analyssätt troligen ge oss vissa svar som kommer vara överföringsbara på andra liknande fall, till exempel
försörjningen av andra typer av förnödenheter. Dessa är också beroende av samstämmighet i förutsättningar och vilja hos de olika aktörerna. Däremot är värderingen av dem troligen inte generaliserbara då olika områden har olika komplexitet, behov och andra bakomliggande faktorer30. Inom drivmedelsområdet är det kanske ekonomi som är styrande, medan det inom läkemedel skulle kunna vara kompetens hos personal.
2.5 Genomförande och undersökningsdesign 2.5.1 Insamling av empiri
Inom en kvalitativ undersökning finns det ett antal olika sätt för att samla in data. Viljan hos en organisation definieras oftast i form av någon skriven handling såsom exempelvis en målbild men det som verkligen får betydelse är oftast hur organisationens medarbetare
uppfattat och arbetar utifrån den information de har. Utifrån de intervjuer vi genomfört och de inriktningar vi hittills tagit del av har vi konstaterat att det finns få dokumenterade målbilder som vi kan ta del av, speciellt på nivån under myndighetsledning. Vi har i huvudsak samlat in vår empiri genom intervjuer. Vi ser intervjuerna som det viktigaste instrumentet för att få viljebeskrivning från respektive undersökningsenhet samt kunna sätta oss in i den kontext som råder vid undersökningsenheten. Vi har genomfört semistrukturerade öppna intervjuer i form av fysiska möten.. En öppen intervju på plats hos respondenten bidrar till att skapa förtroende mellan oss och den intervjuade samtidigt som svaren tillåts vara breda och förhoppningsvis avgränsar vi inte svar som var svårförutsägbara.31 För att inte framstå som utsända från en statlig myndighet med ett uppföljningssyfte har vi genomfört alla intervjuer i civil vårdad klädsel. Vi har använt oss av en relativt generell intervjumall där vi gjort vissa mindre justeringar beroende på vem som varit respondent. Till intervjumallen som bestod av ett antal öppna frågor har vi nedtecknat flertalet kontrollpunkter och uppföljningsfrågor som hjälpte oss att föra intervjun vidare och även undvika att vi skulle missa någon information som är väsentlig för vårt arbete. De öppna frågorna hade karaktären av ”Kan du förklara..”,
”Vad innebär..?”, motsatsen hade varit frågor med fasta svarsalternativ mer i formen av ”Ja/Nej32. Detta sätt att hantera intervjuerna blev också en del i vårt induktiva
förhållningssätt. Om behov uppstod vartefter arbetet fortlöpte höll vi öppet för att genomföra uppföljningsintervjuer. Det har dock bara behövt göras genom icke fysiska möten.
2.5.2 Respondenter och urval
För att så snabbt som möjligt komma in i det nätverk där vi uppfattade att vår drivmedelsfråga behandlas, valde vi att börja med att genomföra en intervju på strategisk nivå inom
30 Bryman, 2018, s484 31 Jacobsen, 2018, s102 32 Bryman, 2018, s312-314.
Försvarsmakten. Det gav oss också Försvarsmaktens syn på myndighetsnivå avseende det pågående arbetet. Målsättningen var också att utifrån denna intervju få hänvisningar och kontakter till andra delar inom Försvarsmakten, andra myndigheter och näringslivet. På samma sätt lät vi kommande intervjuer öppna upp för ytterligare kontakter. Metoden kan därför benämnas snöbollsmetod.33 Utifrån de förslag vi inledningsvis fick genomförde vi ett urval av föreslagna respondenter. Vår ambition var att genomföra minst två intervjuer per undersökningsenhet med personal som har god inblick i vårt undersökningsområde. Det vill säga minst, två individer ur Försvarsmakten, två från bevakningsansvariga myndigheter och två ur näringslivet. I den mån det går bör respondenterna arbeta med frågan ur olika
perspektiv i respektive enhet, om det förhållandet finns. Detta förhållande finns inom Försvarsmakten och Näringslivet där vi också har genomfört tre intervjuer per enhet. Vid Försvarsmakten är det strategisk respektive genomförandenivå vi avser. Inom näringslivet är det specifika leverantörer och ett generellt konsultföretag. Inom bevakningsansvariga
myndigheter har vi dock bara identifierat en nivå som relevant för vår undersökning då dessa inte har en genomförandenivå på samma sätt som de övriga två. Därav har vi enbart
genomfört två intervjuer hos denna enhet vilket uppfyller vårt ursprungliga önskemål. Att genomföra intervjuer på olika nivåer är en del i att hålla god intern giltighet då vi hoppas på att trots ett relativt smalt urval få fram nyansskillnader inom respektive aktörs vilja och förutsättningar. Ytterligare ett sätt att uppnå intern giltighet kan vara att utnyttja möjligheten till uppföljningsintervjuer och då lägga in moment av respondentvalidering, vi har ställt ett fåtal kompletterande frågor till ett par respondenter för att bekräfta och förtydliga empirin och våra tankegångar.
För att hålla oss inom vår forskningsfråga och önskat urval inledde vi varje kontakt med en potential respondent med en kortare presentation av vår uppsats där respondenten själv kunde värdera om hen hade kunskap som var relevant för vårt arbete. I ett par fall har ursprungliga förslag på respondenter valts bort då de inte passade in i vårt önskade urval.
2.5.3 Hantering av insamlad empiri
Efter varje intervju har vi så snart det varit möjligt transkriberat intervjun i princip ordagrant. Vi har utelämnat den introduktion som vi startat varje intervju med, såsom presentation av oss, bakgrund till vårt arbete och etiska
förhållningssätt.
Efter transkribering har vi genomfört öppen kodning av underlaget. Inledningsvis valde vi att genomföra kodning på varsin tät för att därefter kollationera resultatet med varandra. När vi kände att kodningen började flyta på fördelade vi kodningsarbetet mellan oss. Efter kodningen har vi försökt se vilket mönster som finns bland koderna, hur de hänger ihop i kluster samt vilka samband som finns mellan dessa kluster. Vi har hanterat respektive undersökningsenhet för sig. Det har vi gjort för att kunna göra den jämförelse som vi vill uppnå med vår forskningsfråga.
Klustren har vi dokumenterat i ett Excelark där vi hanterat respektive kluster som en kategori. Efter att vi genomfört klustring hade vi närmare 20 olika kluster.
Någonstans i detta skede lämnade vi öppen kodning och gick över på en mer selektiv
kodning. Parallellt med att vi genomfört kodning och klustring har vi dokumenterat så kallade ”memos” dessa är teoretiska minnesanteckningar över hur olika koder och/eller kategorin påverkar varandra.34
När vi var i det skedet att vi hade fått fram ett antal olika kategorier och kunde se vilka fenomen som framträdde i vår empiri kunde vi konstatera att det fanns två olika huvudtyper av data, dels går det att utläsa rationella beskrivningar om processer och strukturer för hur totalförsvarsfrågan och drivmedelsförsörjningen går till eller ska gå till. Men vi kunde också se det sociala samspel som sker mellan och inom de olika aktörernas organisationer och personal. Detta ledde in oss i ett vägskäl med tre olika alternativ:
Vi skulle kunna valt att göra någon form av funktionsanalys för att se vilka strukturer och uppgifter inom respektive undersökningsenhet som interagerade med varandra.
Vi kunde valt att fokusera på fortsatt arbete med minnesanteckningar för att genom klassisk grundad teori finna en kärnkategori som vår fortsatta analys skulle utgått från.
Slutligen kunde vi bortse från att finna en kärnkategori och välja ut ett antal teman från våra kategorier som tillsammans skulle svara upp mot vårt huvudsakliga syfte.
34 Hartman, 2001, s84
Det första alternativet skulle troligen svara på frågeställningen kopplat mot förutsättningar för drivmedelsförsörjningen men tagit mindre fokus på de mänskliga relationer vi tidigt
identifierat som betydande för att uppnå ett gemensamt syfte. Det andra alternativet hade tagit en mer generell ansats då det mer svarat på generella orsaker till viljorna hos de olika
aktörerna men lyft bort fokus från det unika i vår situation och kopplingen mot
drivmedelsförsörjningen. Vi valde det sista alternativet då det skulle möjliggöra att vi dels betraktade de fenomen som bidrar till möjligheter eller hinder för att uppnå något gemensamt inom drivmedelsförsörjningen men också för att vi skulle ha kvar fokus på de mänskliga faktorer som underbygger detta.
Utifrån det valet av fortsatt analys har vi översett vårt syfte och vår forskningsfråga och därmed förskjutit fokus, från att jämföra målbilder hos aktörerna till att identifiera viljor samt underliggande faktorer som formar och driver dessa.
Utifrån minnesanteckningar, de samband vi kunde se mellan klustren samt vår känsla för vad som verkar påverka vilja och förutsättningar hos de olika aktörerna avseende
drivmedelsförsörjningen identifierade vi tre huvudteman som vi beslöt oss för att gå vidare med. I dessa teman grupperade vi huvuddelen av de kluster vi fått fram, några kluster valde vi att inte ta med i den fortsatta analysen, då de inte kändes utmärkande för vår frågeställning. Dock omhändertogs huvuddelen av de koder som har relevans för kvarstående teman. Det innebar att huvuddelen av dessa koder grupperades in i de kvarstående kategorierna. Skillnaden ligger i hur vi väljer att betrakta fenomen vi ser i empirin.
De tre huvudteman vi gått vidare med är, Osäkerhet, Regel-efterlevnad/överlevnad och
Drivkraft. Temana tar sig något olika skepnad beroende på vilken undersökningsenhet vi tittar på. Detta beskriver vi i vårt empirikapitel.
Under analysen har vi hållit öppet för att samla in mer empiri om behov har funnits. Det har vi kunnat göra genom att återkoppla till respondenterna eller genomföra selekterad kodning av befintlig empiri. Båda metoderna har tillämpats.
2.6 Etiska aspekter och sekretess
Vid intervjuer är det viktigt att beakta den etiska aspekten. Vi har därför förhållit oss till Jacobsens aspekter om informerat samtycke, rätten till privatliv, tillstånd och
anmälningsskyldighet och krav på korrekt presentation av data.35
Vid första kontakt med våra respondenter har vi varit noggranna att kommunicera att alla som medverkar i vår studie deltar på frivillig basis. Vi har varit tydliga och öppna med vilket syfte vi har med vår undersökning. Eftersom vi använt snöbollsmetoden vad gäller urval av
respondenter har vi även vid första kontakten öppet fråga om hur de kontaktade individerna upplever att de är rätta individerna för oss att intervjua. Vi kan inte utesluta att vissa aspekter i vårt inhämtande av empiri kommer att vara känsligt för enskilda individer. Därför har vi varit noggranna med att tidigt meddela våra respondenter att vi hanterar alla underlag anonymt. I uppsatsen kopplar vi den enskildes svar mot en organisatorisk tillhörighet och inte person. Vi har även en förhoppning om att denna kännedom av anonymitet haft en positiv inverkan på ärligheten i våra respondenters svar. Transkriberat material är i grunden endast tillgängligt hos författarna och kommer att sparas i ett år efter uppsatsen slutförande vilket vi även informerat våra respondenter om. I ett fall har respondenten bett oss att radera det inspelade materialet så fort vi känner oss klara med själva inspelningen, vilket så har skett.
Ämnet Totalförsvar och försörjning kan innehålla flertalet delar som omfattas av sekretess då Försvarsmaktens och det civila samhällets förmågor, brister och sårbarheter riskerar att blottläggas när ämnet undersöks. Eftersom vi i uppsatsen väljer att fokusera på ett
övergripande plan, kommer vi inte kartlägga detaljer som pekar på förmågor och sårbarheter. Vi har också påtalat för alla respondenter att vi inte har för avsikt att hantera information som är sekretessklassad
Undersökningen berör ett ämne som kan vara kontroversiellt ur miljöhänsyn. I dagsläget pågår en debatt i samhället och teknikutveckling vad gäller alternativa drivmedel. Ur det perspektivet skulle det kunna hävdas att även det militära försvaret på sikt måste ställas om till andra typer av energikällor. Vår undersökning fokuserar på nuläget där Försvarsmaktens beroende av fossila drivmedel är och kommer att vara avgörande under en överskådlig framtid. Vi kommer därför att bortse från detta område och i kapitlet vidare forskning, rekommendera vidare studier om alternativa energikällor inom Försvarsmakten.
2.7 Metodkritik
Det finns ett antal risker vi identifierat med de val vi gjort för att samla empiri till vår undersökning. Den främsta var att vi skulle koda och söka koncept utifrån en egen förförståelse istället för med ett öppet sinne. Risken att missa nyanser vid analys av våra
transkriberingar utifrån våra egna förutfattande meningar eftersom vi redan hade studerat viss litteratur. Litteratur som exempelvis beskrivit hur koherensmätningar kan ske inom olika organisationer gjorde att det fanns en tydlig risk att vi skulle söka dessa värden under analysen. Förhoppningen är att denna kännedom har gjort att vi genomfört undersökningen förbehållslöst.
Huvuddelen av den induktiva insamlingen av empiri i vårt arbete har skett genom intervjuer. Att hantera och analysera de underlag vi erhållit är tidskrävande. Tiden för vår undersökning är begränsad och vi kunde endast genomföra ett förhållandevis lågt antal intervjuer. Detta gör att varje enskild intervju får en stor påverkan på resultatet av vår studie. De respondenter vi har intervjuat är djupt insatta i vårt ämne och vi misstänker att en inneboende frustration för att Sverige inte kommit längre i vår fråga kan finnas hos dessa individer. Besvikelse och eventuell uppgivenhet kan ha påverkat deras svar.36
3. – Full tank, tack! - Presentation av insamlad empiri
3.1 Genomförd datainsamling
Vi har samlat in vår empiri genom öppna intervjuer med sju individer. Intervjuerna har tagit ca 40-60 minuter att genomföra och det transkriberade materialet uppgår till ca 100 sidor transkriberat materiel. Vi har också använt en artikel publicerad i Svenska Dagbladet mars 201937. En sammanställning av källorna redovisas nedan. En av respondenterna nedan har intervjuats utifrån två roller. Denna person är idag aktiv officer i Försvarsmakten, men har under ca 10 år arbetat på ett av de största transportbolagen för drivmedel. Han intervjuades därför i två syften, dels som representant för genomförande nivå i Försvarsmakten men också som näringslivsrepresentant. Intervjun genomfördes vid samma tillfälle men de två rollerna hölls isär på det viset att först avhandlades Försvarsmakten och därefter Näringslivet. Vi har vid varje intervju frågat efter andra lämpliga respondenter och det har vid ett flertal tillfällen nämnts samma personer från olika håll som vi dessutom lyckats genomför intervju med enligt nedanstående tabell. Detta stärker vår tro på att vi fått tag i relevanta respondenter för vår frågeställning.
3.2 Respondenter
En mer detaljerar sammanställning av våra respondenter finns i bilaga 3. Något samtliga har gemensamt är lång erfarenhet inom de områden de arbetar. Flertalet av respondenterna har någon form av koppling till Försvarsmakten. Några som före detta officerare, någon som reservofficer. Samtliga respondenter utgör personal som arbetar på någon form av övergripande nivå inom sin organisation, i huvudsak med planeringsprocesser eller
uppföljning av pågående verksamhet. Styrkan blir för vår studie att de representerar en mer
36 Jacobsen, 2018, s87-88
37 Lallerstedt, Karl, Elefanten i rummet, Hur ska totalförsvaret finansieras?, Svenska Dagbladet,
allomfattande bild, samtidigt så kan det finnas många enskilda detaljer som krävs för en fungerande kedja som vi riskerar att förbise. Vi ser inte det som en begränsning för vårt arbete eftersom vårt syfte inte är att undersöka den typen av teknikaliteter.
3.3 Sammanställning av huvudteman med kategorier.
I detta avsnitt redovisas sammanställningen av empirin. Varje tema presenteras på en
övergripande nivå vad det innebär. Därefter presenteras respektive undersökningsenhets deras särdrag för temat samt resultat inom respektive kategori.
Tabellen utvisar våra funna
huvudteman och de kategorier som återfinns i dem. Temana skiljer sig på olika sätt mellan
undersökningsenheterna. Vissa av kategorierna förekommer i mer eller mindre utsträckning beroende på vad vi sett i vår empiri. Bilden ovan
påvisar att alla temana har ett beroende till och påverkan på varandra.
3.4 Struktur av empiripresentation
Redovisningen av empirin kommer att genomföras där citat från våra respondenter sätts in i ett förklarande resonemang som riktar in sig mot kontexten i vår forskningsfråga. Citaten kommer från vårt transkriberande material varför vi ibland varit tvungna att förtydliga respondenternas resonemang och hänvisningar för att citaten inte ska bli lösryckta. Vi har även vid några tillfällen varit tvungna att rätta citaten grammatiskt då transkriberingarna endast innehåller talspråk. Vi har dock vinnlagt oss om att inte ändra citatets struktur och mening.
Som avsnittet disposition tidigare påtalat kan det finnas anledning för läsaren att vid en första läsning enbart läsa kapitlets två- och treställiga rubriker för att därefter ta det av kapitel 4 och 5. På så vis skapas en förståelse för vår tematisering och innebörden av dem.
3.5 Tema Osäkerhet
I intervjuerna har vi sett olika typer av osäkerhet vid respektive aktörers organisationer. Det finns dels osäkerhet inom vissa aktörer men det förekommer också osäkerhet mellan de olika aktörerna avseende vad deras viljor är. En ganska stor del av osäkerheten är relaterad till mandat som kan vara tydliga, otydliga eller obefintliga. Den osäkerheten gör att
respondenterna utrycker att de inte vet vem som fattar vilka beslut och när. En annan osäkerhet är kopplad till ovetskapen hos näringslivet vad de statliga aktörerna vill ha.
Graden av osäkerhet påverkas mycket av hur olika typer av information kommuniceras inom aktörer och mellan olika aktörer. I vissa organisationer existerar fler filter som sållar och sorterar information varvid den i vissa fall kan ha förändrats längs vägen ner till
genomförandenivån. Situationen blir än mer komplex då ämnet totalförsvar i många
avseenden präglas av sekretess vilket gör att informationen inte kan vara tillgänglig för alla.
Tema Kategori (Kluster)
Osäkerhet Kommunikation/ Informationsspridning Mandat Otydligheter Sekretess Rädsla
Tema Kategori (Kluster)
Regelefterlevnad/ Regelöverlevnad Byråkratisk påverkan Strukturell trogenhet Informella spel Förvänd ledning
Tema Kategori (Kluster)
Drivkraft Vilja/Initiativ Relationer Incitament Kontextacceptans Personlig motivation
I en osäker kontext går det i vår empiri konstatera att det uppstår en rädsla inom organisation. En rädsla för att göra fel eller bryta mot exempelvis överenskommelser och lagstiftning.
3.5.1 Osäkerhet – Försvarsmakten
Kategorin i Försvarsmakten kännetecknas av en intern och en extern osäkerhet. Det som föranleder osäkerheten är således externa förhållanden som Försvarsmakten inte själva råder över eller där Försvarsmakten genom påverkan skapar osäkerhet hos andra. Internt i
organisationen uppstår det osäkerhet mellan olika nivåer.
3.5.1.1 Otydlighet – Försvarsmakten
På strategisk nivå framkommer få direkta problem avseende otydligheter inom
Försvarsmakten snarare beskrivs de relativt tydliga riktlinjer och inriktningar som de jobbar efter i kategorin Mandat. Vid en riktad fråga kopplat mot den omorganisation som pågår i Försvarsmakten inkluderat förändringen av försvarslogistiken framkommer dock att interna förhållanden i och med omstrukturering inte är helt utredda:
”vi har nu skapat strukturen. Men vi har inte hunnit bottna än och kommit in i de nya arbetsformerna”.
Det som framgår tydligare är däremot en ovisshet om hur ekonomiska medel kommer att fördelas i framtiden utifrån riksdag och regering:
”Är det det militära försvaret som ska ha pengar eller ska du ha pengar till att bygga upp redundans…..och minska sårbarheter i samhället i övrigt? Där kommer det stora kriget.”
Dessutom framkommer det att det inte finns tydliga tidskrav från Riksdag och Regering inom olika försörjningsområden exempelvis drivmedelsfrågan.
Den taktiska nivån efterlyser ett sammanställt behov av förväntningar och påtalar att de gånger styrande dokument hanterar totalförsvarsfrågan så är de formulerade så att de blir svåra att definiera krav utifrån:
”i dom fall man stöter på någonting så hålls det på en ju angenäm
abstraktionsnivå” ”..men där upplevde jag tydligt här att jag inte vet riktigt vad dom vill på den nivån.”
En respondent utrycker att de från taktisk nivå flertalet gånger lyft upp behovet av att få tydlighet i vad de ska klara av för att kunna planera sitt arbete:
”Vi talar ju om för högre chef att han måste specificera….så vi vet vad ska vi lägga upp för någonting och var ska vi lägga upp det.”
3.5.1.2 Kommunikation och informationsspridning – Försvarsmakten
På strategisk nivå upplevs vägen för informationsspridning av totalförsvarsfrågorna inom Försvarsmakten som relativt tydlig:
Sedan förklarar respondenten kedjan för besluten.
När det kommer till detaljer inom försörjningsfrågorna nämner samma respondent hur underlag hanteras och där de på grund av sin art och vad de avslöjar avseende förmågor och brister hålls hemliga och bara till del delges till de som är i behov av informationen utifrån vad strategisk nivå bedömer. Den strategiska nivån selekterar och väljer ut mottagare av informationen både internt inom och externt Försvarsmakten.
Strategisk nivå belyser också det behov av information som framträder från övriga samhället som är intresserade av att veta vilka behov Försvarsmakten har inom olika sektorer.
Respondenten hänvisar till de många inbjudningar till olika typer av mässor och
samverkansforum man får från andra delar av samhället men också specifikt näringslivet:
”det finns ett väldigt intresse… att vi är där och på något sätt presenterar vilket behov vi har”
På taktisk nivå är inte informationsspridningen lika tydlig vilket bekräftas av olika respondenter, exempelvis beskriver en respondent hur frågorna som ska ner till hens nivå fastnar längs vägen. Frågorna som har en bredd över alla funktioner, exempelvis inom
logistik, säkerhetstjänst och sambandstjänst, hanteras inom området för civilmilitär samverkan men stannar ofta där vilket gör att de som hanterar logistikfrågor inte nås av informationen och styrningarna.
En annan respondent utrycker att de inte får några styrningar med tydliga krav som gör det möjligt att börja arbeta inom frågan:
”jag har hört det sen jag började på…., har jag sett något utfall? Neeee….”
En respondent hänvisar till ett tidigare tillfälle när hens organisation genomförde samverkan med civila samhället och gav ett vad organisationen trodde var korrekt budskap, det skulle dock visa sig att detta inte stämde överens med den strategiska nivåns inriktning:
”jag uppfattar att styrningar till mig inom logistiken, jag får inga styrningar där och det blev väldigt tydligt särskilt vid ett tillfälle…..o då formulerade jag mig på ett visst sätt……och då uttryckte han sig på ett annat sätt (Respondenten refererar
till strategisk nivå)”
Exemplet får även implikation på för hur budskap förmedlas gentemot andra aktörer externt.
3.5.1.3 Mandat – Försvarsmakten
Inom kategorin mandat framträder faktorer som har ett beroende av externa förhållanden. På den strategiska nivån hänvisas det i vissa avseenden till det samordningsansvar som MSB har för att driva frågorna vidare. Det framgår också att det i sig kan vara ett bekymmer då det inte finns någon mellan myndigheterna som äger rätt att prioritera (förutom Riksdag och
Regering) vilket i sig kan skapa ett problem under ett väpnat angrepp då olika resurser måste prioriteras:
”Däremot så vill jag poängtera att vi har väldigt bra samarbete. …. Men alltså när det sen kommer till en tydlig avvägning så kan det bli problem. Jag upplever
att en sådan otydlig ledning/styrning kan man inte ha om det skulle smälla till och bli krig på riktigt” ”MSB har ju ingen exekutiv makt”.
Samtidigt påtalas det att det finns tydliga riktlinjer för det dagliga arbetet på strategisk nivå, gemensam grundsyn med MSB38 och försvarsberedningens rapport Motståndskraft är de dokument som inriktar arbetet på övergripande nivå förutom Försvarsmaktens interna arbetsordning ArbO39:
”Och vi har tydliga mandat – vi leder och avdelningens kompetens är att vi kan
området övergripande”.
Behovet av tydliga mandat i frågor som rör Totalförsvar framkommer dels underförstått när respondenter talar om prioriteringar och relationer med civila samhället, men utrycks i sitt yttersta när en respondent kommer in på de svåra beslut som kommer behöva tas i krig:
”ska den dö eller ska den dö?”
Samtidigt belyser då respondenten behovet av någon form av överstatligt organ som kan prioritera mellan olika områden som respektive myndighet ansvarar för.
När taktisk nivå får frågan om det kommer specifika styrningar avseende totalförsvarsfrågor framgår det att det sällan sker och att det bland annat lett till vissa friktioner likt exemplet ovan där de två nivåerna utryckt sig på olika sätt gentemot externa aktörer.
Samtidigt framkommer det att den taktiska nivån själva inte delegerat mandat till sina underställda chefer att exempelvis samverka med civila samhället:
”fram till nu ganska så mycket har chefen XXXX inte gett våra DUC40 mandat att
samverka lokalt, han har gett dom mandat att nätverka”.
3.5.1.4 Sekretess – Försvarsmakten
På strategisk nivå påverkar sekretessproblematiken främst kommunikation med externa aktörer som till exempel vissa kommuner och länsstyrelser:
”klarar dom av sectretnivå – klarar dom av top-secret?...har dom de lokalerna, har dom kassaskåpen?…. Är personalen RK:ad och så vidare va?”
Mottagande aktörer inte har i dagsläget inte förmågan att hantera den informationsklass som totalförsvarsplaneringsdokument har klassificerats med. Denna problematik är känd och ett arbete är påbörjat av MSB för att höja möjligheten att hantera sekretessklassad information hos kommuner och landsting.
På taktisk nivå har en av våra respondenter liknande upplevelser. Dock är sekretessbegreppet mer kopplat till en viss osäkerhet om vilken information som är godkänd att kommunicera till övriga delar inom totalförsvarsplaneringen:
38 Försvarsmakten, MSB, Sverige kommer att möta utmaningarna, Gemensamma grunder (grundsyn) för en
sammanhängande planering för totalförsvaret, 2016
39 Försvarsmakten, Försvarsmaktens interna bestämmelser med arbetsordning för Försvarsmakten (FMArbo), 2018
