Vilja, mål och relationer

För att kunna jämföra de olika undersökningarnas vilja väljer vi att luta oss mot teorier om mål och relationer inom och mellan organisationer. Till att börja med behöver vi göra en åtskillnad mellan officiella mål och operationella mål. De tidigare beskriver organisationens syfte och högre målsättning, de återfinns ofta i en bolagsordning eller författning. De senare avser oftast mätbara mål med kortare livslängd och utgör i regel det som organisationens medlemmar dagligen arbetar mot.55 Avseende officiella mål har Perrow definierat fem olika typer vilka kan få oss att förstå skillnaden i utgångspunkten för våra undersökningsenheter. Kortfattat delar han in dem enligt följande: Samhälleliga mål – Samhällsperspektiv,

exempelvis upprätthålla det svenska samhället och demokratin. Outputmål – Konkreta mål, tillexempel typ av produkt. Systemmål – Fokuserar på effektivitet till gagn för vinst,

avkastning och tillväxt. Produktegenskapsmål – Egenskaper av det som produceras, ofta kvalitativa eller kvantitativa. Härledda mål – Används ofta för att påverka något utanför det huvudsakliga verkansområdet, ex lobbyverksamhet gentemot politiker som kommer gynna övriga mål.En organisation kan mycket väl ha en blandning av de olika typerna men oftast är någon mer framträdande än de andra.56

Det som ligger närmst till hands för att förstå de statliga enheternas mål är att benämna dessa som samhälleliga mål. Försvarsmakten och de bevakningsansvariga myndigheterna existerar för att skydda samhället och medborgarna mot olika typer av hot. För näringslivet och Preem är det troligt att målen för verksamheten snarare är systemmål tillsammans med

55 _{Abrahamsson, Bengt, Organisation – att beskriva och förstå organisationer, Upplaga 4:4, Liber AB, 2005,} s169

produktegenskapsmål. Det vill säga att fokusera på vinst, tillväxt och kvaliteten av produkt

och dess leverans. Denna beskrivning är dock i ytterligheterna och i empirin ser vi också hur Preem förhåller sig till de regelverk som finns stiftade för att skydda människor och miljö. Därav kan vi konstatera att där så krävs upprättar även Preem samhälleliga mål.

För att kunna undersöka om målen är lämpliga och tillämpbara går det att ställa fem krav på dem.57

1. Målen ska vara slutgiltiga och kompromisslösa 2. De ska vara definierade så att de är enkla att förstå 3. Målen ska gå att hanteras i egen organisation

4. Målen ska vara gemensamt kommunicerade och accepterade. 5. Det ska vara beskrivet hur målen uppnås.

Utifrån ovanstående definitioner på mål kan vi konstatera att det inom Försvarsmakten verkar finnas relativt tydliga och kompromisslösa mål på den strategiska nivån, däremot så belyses det från flera håll problemen med att sprida informationen på grund av sekretess och

frånvaron av rätt stöd för att hantera informationen. Dessutom framgår det i vår empiri att taktisk nivå inte alltid upplever att informationsspridningen är tillfyllest. Det kan förklaras med en målproblematik som ofta uppstår för statliga organisationer. Det är vanligt att stat och förvaltning inte är tydliga i sina regleringar utan försöker vara mer generella. Regleringsbrev och instruktioner till myndigheter fastställer ofta vad som ska bejakas inom respektive myndighet, men inte hur det ska göras eller hur resultatet mäts.58

Att sätta operativa mål görs på en lägre nivå, vilket troligen också speglar sig inom exempelvis Försvarsmakten med dess olika ledningsnivåer. Det finns likheter för de

bevakningsansvariga myndigheterna framförallt vad gäller informationsspridning och detaljer i mål från en högre nivå. För dessa är det snarare bredden på uppgifter som riskerar att

åsidosätta kravet på kompromisslösa mål när uppgifter hos myndigheten tenderar att hamna i konflikt med varandra.

Vad gäller mål och näringslivet så har det under intervjuerna framkommit att de hanterar tydliga målsättningar inom företaget som kommuniceras och följs upp på regelbunden basis. Dock är dessa mål i dagsläget inte direkt knutna till en totalförsvarskontext, vilket förklaras med det deras tydligare fokus på system- och produktionsmål.

Det går att konstatera att de olika undersökningsenheterna har olika typer av definierande målsättningar. Vi har även insett att det inte finns någon gemensam dokumenterad och spridd målsättning för hur drivmedelsförsörjningen till Försvarsmakten ska ske vid ett väpnat angrepp. Vi kan dock identifiera att den personliga drivkraften hos flera av våra respondenter resulterar i personlig samverkan och relationer mellan de olika undersökningsenheterna. Om vi ser varje undersökningsenhet som en egen organisation, kan samverkan och samarbeten mellan dessa därför definieras som interorganisatoriskt samarbete.

Alexander beskriver att formell ledning och koordinering inom interorganisatoriska aktörer är fundamental. Det är inom den formella ledningen mandaten och den exekutiva makten finns och det är inom den formella ledningen som beslut som kommer att få långsiktig påverkan på

57 _{Abrahamsson, 2005, s169} 58 _{Mabon, 1992, s76}

hur det interorganisatoriska samarbetet sker. Alexander menar även att en informell samverkan måste ske mellan de olika aktörerna. De personliga nätverken är viktiga för att finna en kostnadseffektiv och förenklad möjlighet att nå de resultat de ingående aktörerna strävar efter. Alexander menar att denna informella möjlighet att koordinera det gemensamma arbetet gynnas av att de olika ingående aktörerna har liknande värderingar, viljor, arbetssätt och kulturell bakgrund. Stora skillnader mellan aktörerna gör det således svårare att skapa fungerande informella nätverk. Vi har sett att relationer och samarbeten mellan

myndigheterna är väldigt väl utbyggt, däremot är det inte lika tydligt mot näringslivet även om det förekommer. Det kan förklaras med de likheter i kultur och arbetssätt som finns inom de statliga myndigheterna jämfört med näringslivets skillnad i arbetssätt.

Vi har sett i vår empiri att då drivmedelsförsörjningsfrågan fortfarande de facto är relativt oklar, agerar till exempel personal inom Försvarsmakten på en taktisk nivå genom att utnyttja de personliga kontakter från andra myndigheter och från näringslivet de träffat under de samverkansformer, som genomförts inom totalförsvarskontexten. De nätverk som skapats mellan de individer som arbetar med drivmedelsförsörjning inom totalförsvaret bildar även en möjlighet att identifiera organisatoriska brister som kan rapporteras och hanteras inom den formella ledningen. När vi studerar vår empiri blir problematiken med informationsutbyte tydligt, vilken är en viktig faktor i både formella och informella grupperingar.59

Dessa kontakter används i syfte att själva skaffa mer kunskap inom ett område som ännu inte reglerats gemensamt. Det förklarar också de bevakningsansvariga myndigheternas beroende till relationer med parter hos andra organisationer enligt vad vi identifierade tidigare.

Att personlig kontakt är ett viktigt beskrivs också av Ann Ödlund i en rapport producerad av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)60. Där påtalas de positiva effekterna då samma

individer från olika aktörer regelbundet ses inom olika typer av möten och samverkansformer. Regelbundenhet och kontinuitet på både möten och personal bygger förtroende mellan

individerna och bidrar till att lättare dela med sig av både styrkor och svagheter som finns eller upplevs inom respektive enhet.

Även vår metod för att identifiera de respondenter som varit lämpliga för oss att intervjua (snöbollsmetoden, beskrivs i kapitel 2) visar att det är relativt få individer inom de olika undersökningsenheterna som arbetar med just drivmedelsförsörjningsfrågan. Efter

intervjuerna, när vi talat om vilka som rekommenderats att kontakta, har det varit tydligt att de allra flesta känner varandra och har samarbetat i olika forum som ägt rum. Kopplat mot

Alexanders och Ödlunds teorier är det rimligt att anta att personkännedomen mellan dessa individer kommer att ha en positiv effekt för vårt ämnesområde.

59 _{Alexander, Ernest.R., How Organizations Act Together, Interorganizational Coordination in Theory and}

Practice, 1995. s297-319