4. Analys och Diskussion
4.4 Drivmedelsförsörjningen – Ett interorganisatoriskt samarbete
I de två tidigare avsnitten har vi kopplat det vi såg i vår empiri (teman) med vår
forskningsfråga. Därefter förklarade vi detta med stöd av ett antal teorier för att ytterligare underbygga analysen av de fenomen vi observerat. I detta avslutande analyskapitel avser vi lyfta de skillnader och likheter vi sett ytterligare ett steg för att se hur de försvårar eller gynnar möjligheten att drivmedelsförsörja Försvarsmakten under väpnat angrepp. Det kommer vi göra genom att undersöka möjligheten för de tre undersökningsenheterna att tillsammans bilda en organisation för drivmedelsförsörjning. Med organisation menar vi ”att organisera” det vill säga upprätta ett system.68
Vi utgår från ett rationalistiskt perspektiv inom organisationsteorin vilket innebär att individer har intressen som i vissa situationer kan sammanfalla och då utgöra en grogrund för att uppnå gemensamma mål. Ett rationalistiskt perspektiv söker därför svar på varför organisationer bildas.69
68 Svenska Akademin, Svensk Ordbok, digital applikation Iphone, version 1.0.4 69 Abrahamsson, 2005, s18-19
4.4.1 En förenklad organisationsprocessmodell
Vi kommer använda oss av Bengt Abrahamssons organisationsprocessmodell i en förenklad version. För att förstå hur modellen förklarar organisationers uppkomst kommer vi
inledningsvis övergripande förklara de ingående delarna såsom den är beskriven i sitt ursprung.
Hans modell innehåller tre huvudsakliga delar. För det första utgör den centrala delen den huvudlinje där en organisation skapas, från det att någon form av intresse av att åstadkomma något identifieras intill dess att en organisation med personal och materiel finns och verkar. Under hela denna skapelseprocess inverkar två andra fält på den centrala huvudlinjen, dessa benämns yttre påverkansfaktorer respektive inre logik.
Modellen utgår således från att det finns flera individer (personer eller befintliga
organisationer) med ett gemensamt intresse, gruppen benämns huvudman. För att det ska kunna existera en huvudman måste de tänkta ingående respektive individerna ha egen grogrund för att vilja uppnå något, men deras intresse måste också sammanfalla till en gemensam nämnare. Det måste därför finnas möjlighet för dem att träffas och kommunicera. De yttre påverkansfaktorerna utgår framförallt från ekonomi, teknologi, politik och
lagstiftning. Det är således krafter som intressentgruppen har att rätta sig efter. De kan inte själva direkt påverka dessa faktorer utan de utgår från den kontext som existerar i en sorts yttre miljö. Samtidigt så är det dessa krafter som bidrar till att organisationen har en möjlighet att uppstå och åstadkomma något.
Den inre logiken är de faktorer som finns inom en organisation. Här återfinns exempelvis de fenomen som uppstår när olika parter ska samarbeta såsom exempelvis byråkrati, hierarki, personlig interaktion eller kultur. Det blir således både unika egenskaper som individerna (organisationerna) tar med sig in i skapelseprocessen men det är också de fenomen som uppstår när de sätts samman och börjar organisera sig.
Om de yttre påverkansfaktorerna och den inre logiken har rätt förutsättningar så är det sannolikt att de olika individerna strålar samman och bildar en ”huvudman”.
Utifrån huvudmannens intresse skapas en administration, ledd av en exekutiv som leder organisationen på huvudmannens mandat. En exekutiv kan formas på olika sätt beroende på typ av organisation, det kan tillexempel vara en ledningsgrupp eller ett gemensamt råd med medlemmar från olika aktörer. Exekutiven får uppdraget att mobilisera de resurser
organisationen behöver för sin uppgift, dessa består huvudsakligen av personal och materiell. I den interaktion som uppstår utifrån påverkansfaktorer, inre logik och huvudmannens mål kommer struktur, storlek, kompetens och arbetssätt för organisationen att definieras. Abrahamsson beskriver huvudsakligen fristående organisationer men för också ett
resonemang om vad som kan utgöra en organisation. Han tar ställning från ett resonemang om att exempelvis en existerande etisk kod skulle utgöra en organisation men menar att
”medvetet konstruerade sociala sammanhang och närvaron av en huvudman” är tillräckligt för att säga att en organisation föreligger, en huvudman kan vara ”folket” eller ”medlemmarna”. Exempelvis kan en fackförening vara en organisation.70, 71
70 Abrahamsson, 1992, s235-251 71 Abrahamsson, 2000, s151-162
4.4.2 Jämförelse
I vår modell väljer vi att titta på vilka delar i vår empiri och analys som påverkar den inre logiken respektive de yttre påverkansfaktorerna. Om dessa existerar och ifall de är lika eller har skillnader som motsäger en möjlighet att Försvarsmakten, bevakningsansvariga
myndigheter och näringslivet har en möjlighet att bilda en huvudman med ett gemensamt intresse och mål. På det viset påvisar vi vilka delar som försvårar eller gynnar
drivmedelsförsörjningskedjan.
Skillnaderna mellan undersökningsenheterna finns framförallt inom den inre logiken, vilket i sig är naturligt eftersom det är där våra undersökningsenheters unika karaktärer framträder. Det är också där de har en möjlighet att själva påverka situationen. De yttre
påverkansfaktorerna är i princip oberoende variabler de alla måste förhålla sig till, de kan dock påverka enheterna på olika sätt. Försvarsmakten är exempelvis undantagna vissa lagstiftningar vilket inte näringslivet är, likaså har ekonomiska svängningar olika betydelser för undersökningsenheterna. Det får i så fall möjlig effekt på den inre logiken.
I de två påverkansfälten ovan kommer vi applicera våra teman med deras kategorier. Eftersom våra teman och kategorier är framtagna förutsättningslöst innan vi sökte lämpliga teorier, så är inte våra teman direkt grupperingsbara till inre logik eller yttre påverkansfaktorer. Alla teman förekommer på olika sätt i båda fälten, vissa kategorier förekommer dock bara i ett av dem. Det viktiga är att kunna belysa våra framtagna temans påverkan på organisationsprocessen Figur 7 Förenklad organisationsprocessmodell utifrån uppsatsens empiri och analys
oavsett om det är i form av inre logik eller yttre påverkansfaktorer. Figur 7 belyser hur tematiseringarna faller in i modellen.
4.4.2.1 Inre logik
I vår analys ovan konstaterade vi att enheterna har olika bevekelsegrunder för sin verksamhet och därmed olika typer av målsättningar. Temat drivkraft har visat att de statliga aktörerna drivs av samhälleliga mål och näringslivet främst utifrån systemmål och
produktegenskapsmål. Samtidigt så har vi inte sett att dessa behöver gå i konflikt med
varandra i vår specifika fråga. Det militära försvaret har behov av drivmedel och näringslivet gör sin vinst på att sälja produkten. De bevakningsansvariga myndigheterna ansvar för krisberedskap och förberedelser inom det civila försvaret vilket också sammanfaller med behovet av drivmedel. Respondenterna belyser detta dels i kategorin vilja och initiativ där vi sett vilka typer av initiativ de tar, dels så framträder det i karaktären för incitament där de statliga aktörerna i vår fråga söker olika incitament för att involvera näringslivet medan näringslivet incitament framförallt är kopplat till ekonomi.
Där de statliga aktörerna verkar för att skydda Sverige inom ramen för sina samhälleliga mål ser näringslivet att deras systemmål är beroende av att marknaden i Sverige fortsätter att existera eftersom den utgör en grund för att tjäna pengar.
Temat osäkerhet åskådliggör att det saknas ett gemensamt mål för drivmedelsförsörjningen inom totalförsvaret som är kommunicerat, accepterat och beskrivet hur det ska uppnås. Vi har sett en viss rädsla i temat osäkerhet vilket har olika grunder, en är exempelvis att den otydlighet som råder gör att individer inte vet vad som är tillåtet att kommunicera med andra parter. Den osäkerheten försvårar även i möjligheten att finna, eller påbörja kostnadseffektiva lösningar och förberedelser. Det finns exempelvis en risk att det genomförs dubbelarbete på olika platser då en handläggare eller aktör inte är medveten om att kunskap redan finns eller arbeten redan är påbörjade.
Samtidigt har osäkerheten påverkat drivkraften på ett sådant sätt att i brist på givna mandat och styrningar kan vi konstatera att samtliga enheter redan har en relation till varandra, och även till andra konstellationer. Vår kategori relationer visar att det finns ett väl upparbetat informellt nätverk mellan aktörerna och att dessa vårdas genom både löpande formella och informella möten. Det är naturligt för dem att samverka och bygga broar inom branscher och inom det statliga verket. Förutsättningarna för att enheterna ska kunna formalisera samarbeten finns i den informella struktur som till delar redan existerar.
Inom den inre logiken framträder också temat regelefterlevnad exempelvis genom
byråkratiseringen. På sätt och vis stöttar den undersökningsenheterna då den hjälper till att definiera rutiner och mandatfördelning. Därigenom kan den reducera osäkerheten då den blir till en stöttepelare att förhålla sig till i en annars otydlig omgivning.
Inom drivkraft framträder också en personlig motivation som främst förekommer i form av positiv framtidstro hos respondenterna, området är pånyttfött vilket verkar väcka motivation och hopp hos respondenterna. Det eventuella hot som empirin visar är de negativa följder som den byråkratiska påverkan riskerar att skapa, dessutom i kombination med den strukturella trogenhet som framförallt våra statliga aktörer uppvisar. Struktureringsgrad och
beslutscentralisering skapar en seghet där följden kan bli att individerna i de statliga enheterna tappar drivkraft när de inte ser resultat av sina gärningar. Det kan också resultera i att
näringslivet upplever de statliga aktörerna som handlingsförlamade om handläggare på grund av byråkratisering och strukturell trogenhet saknar möjlighet att agera.
Även den förvända ledningen har belyst att interna strukturer inom tillexempel
Försvarsmakten kan få påverkan på arbetets effektivitet vilken kan göra att en yttre betraktare eller samarbetspart upplever Försvarsmakten som motsägelsefull i sitt budskap.
4.4.2.2 Yttre påverkansfaktorer
En grund för att det ska existera ett kollektivt medvetande hos de som kan bilda en huvudman är att det finns möjlighet att kommunicera så deras intressen kan sammanstråla.72 Temat
osäkerhet och vår analys visar på att det finns brister i möjligheterna att kommunicera interorganisatoriskt. Det beror främst på oförmågan att hantera sekretessklassad information mellan och inom undersökningsenheterna. Sett i form av yttre påverkansfaktorer kan det härledas till bristen på tekniska system där aktörerna kan dela information på ett säkert sätt. I modellen är en av de yttre faktorerna som alla organisationer måste förhålla sig till de krafter som utövas genom politik och lagstiftning. I vår undersökning utrycker samtliga respondenter att bristen på tydliga styrningar påverkar möjligheten att vidta många formella åtgärder i totalförsvarsfrågan eller möjligheten att ställa krav gentemot exempelvis näringslivet. Vi har framförallt sett detta i vårt tema osäkerhet men i temat regelöverlevnad framträder också en möjlighet staten skulle kunna ha för att påverka näringslivet genom lagstiftning. Eftersom temat påvisar näringslivets sätt att följa uppställda regler i syfte att fortsätta verka på marknaden.
Osäkerheten visar sig också när olika respondenter utrycker att de inte vet vem som ska göra vad. Vem prioriterar i fred eller under väpnat angrepp? Kopplat mot lagstiftning finns också den rädsla som näringslivet utrycker, vad kommer framtida krav få för konsekvenser för marknaden?
Finansiering av totalförsvaret är en framträdande fråga i vår empiri, det råder en osäkerhet om hur kostnaderna ska hanteras. Det nämns vissa mindre satsningar som gjorts men ingen verkar vara medveten om hur helheten ska hanteras. I dagsläget finns det från politiskt håll inga tydliga direktiv på hur finansieringen kommer ske. Vilket i sin tur påverkar drivkraften då det därmed råder brist på incitament.
Teknologiska faktorer i modellen ser vi som de tekniska förutsättningar som finns i dagens samhälle och som får en påverkan på en ny utformning av totalförsvaret jämfört med kalla krigets lösning. Inom kontextacceptans belyser respondenterna att samhällets tekniska utveckling och förutsättningar kräver en annan lösning än vad som fanns förr.
En konsekvens av detta kan vara att sammansättningen av huvudmannen kommer att vara mer omfattande då fler intressenter kommer vara delaktiga. Som exempel har Preem inte rådighet över hela sin egen försörjningskedja utan kontrakterar transportörer.
4.4.2.3 Förutsättning för interorganisatoriskt samarbete
I figur 6 framträder den centrala linjen som den process där en organisering möjliggörs. Processen påverkas i sin tur av de yttre påverkansfaktorerna och den inre logiken.
Ovanstående analys ger vid handen att det finns ett gemensamt intresse och möjligheten att tillsammans bilda en huvudman för våra ingående undersökningsenheter verkar enligt ovanstående analys vara möjligt sett ur den inre logiken. Däremot föreligger det försvårande förutsättningar kopplat mot de yttre påverkansfaktorerna. Det finns vissa egenskaper inom den inre logiken som vi identifierat som orosmoln men i huvudsak är det interna
förutsättningar inom respektive undersökningsenhet som i lägre grad påverkar det samspel som blir i den interna logiken som uppstår om enheterna strålar samman. Dessutom är det troligt att de kommer överbryggas när de yttre påverkansfaktorerna kommer på plats, exempelvis bättre kommunikationsmöjligheter och fastställda ekonomiska ramar. Vi ser således att möjligheten att bilda en huvudman främst hindras av bristerna i de yttre
påverkansfaktorerna som undersökningsenheterna inte själva råder över, exempelvis politisk styrning och finansiering.