Effektiv skattekontroll

Kravet på en effektiv skattekontroll som rättfärdigandegrund ställs i tvister där en med- lemsstat anser att det finns ett behov av att kontrollera gränsöverskridande situationer. I suveränitetssammanhanget från medlemsstaternas perspektiv är kravet på en effektiv skat- tekontroll därför av vikt. I förhållandet till den inre marknaden kan dock medlemsstaternas försök att utöva en effektiv skattekontroll ha en betungande och restriktiv effekt på ut- övandet av de grundläggande friheterna. I ett av de mest kända målen som har dömts av EGD, Cassis de Dijon220_{, nämndes att en restriktiv bestämmelse principiellt kunde accepteras}

om den var nödvändig för att tillse en effektiv skattekontroll.221 _{Fallet rörde dock inte di-}

rekta skatter utan punktskatt på alkoholhaltiga drycker.

Möjligheten att använda sig av denna rättfärdigandegrund på det direkta beskattningsområ- det grundar sig inte bara på rule of reason-doktrinen, utan berörs även av sekundär gemen- skapslagstiftning, nämligen informationsutbytesdirektivet.222 Detta direktiv rör informa- tionsutbytet mellan medlemsstaterna. Genom att begära upplysningar från en annan med- lemsstat kan skattemyndigheterna skapa en effektiv skattekontroll i gränsöverskridande si- tuationer. Direktivets existens har därför ofta betydelse i de fall där effektiv skattekontroll har framförts som rättfärdigandegrund. Ett exempel på detta är målet Halliburton223_{. Detta}

mål rörde en omstrukturering i en koncern bestående av ett amerikanskt moderbolag med ett dotterbolag i Tyskland och ett i Nederländerna. Det tyska dotterbolaget sålde sitt fasta driftställe beläget i Nederländerna, i vilket ingick en fastighet, till det nederländska dotter- bolaget i samma koncern. Den nederländska lagstiftningen belagde transaktionen med skatt, något den inte skulle ha gjort om transaktionen avsett ett fast driftställe tillhörande ett nederländskt eller amerikanskt företag. Detta ansågs utgöra indirekt diskriminering.224

Den nederländska regeringen framförde som försvar att skattemyndigheten inte kan kon- trollera att bolag i andra medlemsstater har den rätta juridiska statusen och formen, vilket krävdes för att skattebefrielse skulle beviljas.225 Därmed ansåg man sig kunna inskränka rät- ten till skattebefrielse till att enbart gälla nederländska bolag. EGD avfärdade detta argu- ment med motiveringen att informationsutbytesdirektivet gjorde det möjligt att inhämta sådan information. 226

I målet Futura Participations227 _{godkändes effektiv skattekontroll i princip som rättfärdigan-}

degrund. Futura Participations var ett franskt bolag med ett fast driftställe i Luxemburg vid namn Singer. I Singer uppstod ett underskott vilket man ville rulla fram till nästkommande

220 _{Mål 120/78 Rewe-Zentral AG mot Bundesmonopolverwaltung für Branntwein ”Cassis de Dijon” [1979]}

ECR 649.

221 _{Mål 120/78 ”Cassis de Dijon”, punkt 8.}

222 _{Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behö-}

riga myndigheter på direktbeskattningens område.

223 _{Mål C-1/93 Halliburton Services BV mot Staatssecretaris van Financiën [1994] Rättsfallssamling 1994 s. I-}

01137.

224 _{Mål C-1/93 Halliburton, punkt 20.}

225 _{Mål C-1/93 Halliburton, punkt 21.}

226 _{Mål C-1/93 Halliburton, punkt 22.}

227 _{Mål C-250/95, Futura Participations SA and Singer v Administration des contributions [1997] ECR I-}

år. I detta förhandsavgörande behandlades etableringsrätten enligt artikel 43 EG i förhål- lande till två krav enligt luxemburgsk lagstiftning. Första kravet var utformat som så att rät- ten till att rulla fram underskott kunde bara beviljas om underskottet hade en länk till intjä- nade inkomster i Luxemburg. Detta krav försökte Luxemburg rättfärdiga med hjälp av ter- ritorialitetsprincipen vilket kommer att behandlas i nästa avsnitt. Det intressanta kravet i detta avsnitt var emellertid att Singer var tvunget att ha bokföringsunderlag för underskot- tet enligt luxemburgska regler och att denna bokföring också skulle finnas i Luxemburg. Detta krav medförde att Futura Participations skulle ha varit tvunget att föra dubbel bokfö- ring för det fasta driftstället, både enligt fransk och luxemburgsk rätt.228 _{Som försvar för}

detta krav framfördes att en sådan lagbestämmelse var nödvändig för att en medlemsstats skattemyndighet skulle kunna utföra en effektiv skattekontroll.229 _{Detta innefattade bland}

annat möjligheten att kunna kontrollera att de påstådda förlusterna verkligen uppkom i Luxemburg och att dessa var beräknade på ett riktigt sätt. Kommissionen ansåg att effektiv skattekontroll var ett legitimt mål, men att detta kunde ha uppnåtts genom att man under- sökte den bokföringen som fanns i Frankrike där bolaget hade sitt säte.230 _Dessutom

nämnde kommissionen att Luxemburg kunde använda sig av informationsutbytesdirektivet för att få tag på den information som var nödvändig för att fastslå hur mycket skatt ett skattesubjekt ska betala.231 _{EGD hänvisade till Cassis de Dijon och bekräftade att en effektiv}

skattekontroll var en grund som kunde rättfärdiga nationell lagstiftning som hindrade ut- övandet av de grundläggande friheterna.232 _{EGD höll dock med kommissionen och fast-}

ställde att lagstiftningen inte var proportionerlig. Det var således ett för högt krav att hålla en extra bokföring i Luxemburg, då beräkningen av det åberopade underskottet lika tydligt kunde visas genom den franska bokföringen.233 _{EGD hänvisar också till möjligheten att ut-}

nyttja informationsutbytesdirektivet.234 _{Rättfärdigandegrunden accepterades således i prin-}

cip av EGD i detta mål. Däremot passerade lagstiftningen inte proportionalitetstestet. Det gjorde den t ex heller inte i målet Baxter235 _{som rörde den särbehandling dotterbolag i}

Frankrike, tillhörande utländska moderbolag, utsattes för genom att inte beviljas avdrag för forskningskostnader i en annan medlemsstat. EGD fastställde att nationell lagstiftning, som inte ens gav dotterbolagen möjlighet att styrka dessa kostnader, inte kan rättfärdigas med hjälp av rättfärdigandegrunden effektiv skattekontroll.236

Behovet av en effektiv skattekontroll har således i princip accepteras av EGD som ett tvingande allmänintresse, som kan rättfärdiga lagstiftning som har en restriktiv effekt på

228 _{Mål C-250/95 Futura Participations, punkt 25.}

229 _{Mål C-250/95 Futura Participations, punkt 27, 28, 29.}

230 _{Mål C-250/95 Futura Participations, punkt 30.}

231 _{Mål C-250/95 Futura Participations, punkt 30.}

232 _{Mål C-250/95 Futura Participations, punkt 31.}

233 _{Mål C-250/95 Futura Participations, punkt 40.}

234 _{Mål C-250/95 Futura Participations, punkt 41.}

235 _{Mål C-254/97 Société Baxter, B. Braun Médical SA, Société Fresenius France och Laboratoires Bristol-}

Myers-Squibb SA mot Premier Ministre, Ministère du Travail et des Affaires sociales, Ministère de l'Eco- nomie et des Finances och Ministère de l'Agriculture, de la Pêche et de l'Alimentation [1999] Rättsfallssam- ling 1999 s. I-04809.

den inre marknaden. Även om den har behandlats i en stor mängd mål på direktbeskatt- ningsområdet har den emellertid aldrig lyckats rättfärdiga nationell lagstiftning.237 _{Detta ty-}

der på att proportionalitetstestet som EGD utför i dessa sammanhang är väldigt strikt. In- tressant angående denna rättfärdigandegrund är att möjligheten att åberopa den är starkt in- skränkt på grund av informationsutbytesdirektivet. Även om medlemsstaterna åberopar att informationen, som enligt detta direktiv ska kunna utbytas, på grund av administrativa svå- righeter kan vara svår att erhålla hindrar inte detta EGD från att konsekvent hänvisa till dess existens.238 _{Medlemsstaterna har således själva, genom att ha utfärdat ett administrativt}

direktiv rörande direkta skatter, begränsat sin suveränitet på direktbeskattningsområdet. Medlemsstaternas starka intresse av att effektivt kunna kontrollera att rätt skatt betalas, vil- ket följer som en naturlig del av deras suveränitet, verkar, även om det i princip har accep- terats, inte väga tungt i förhållande till en restriktionsfri inre marknad.