Territorialitetsprincipen

Territorialitetsprincipen innebär att en stat inom sitt territorium har behörighet att beskatta och fastställa vad som är skatteobjekt och vem som är skattesubjekt. Därmed knyts denna rättfärdigandegrund naturligt till vårt syfte, eftersom territorialitet är ett annat uttryck för hur långt en stats jurisdiktion kan sträcka sig.

Territorialitetsprincipen presenterades i Futura Participations. Målet rörde etableringsfriheten enligt artikel 43. Grunderna i fallet presenterades i avsnitt 3.3.3.4.. Vi ska nu koncentrera oss på kravet i luxemburgsk lagstiftning rörande rätten att rulla fram underskott. Enligt lux- emburgsk lagstiftning kunde enbart underskott som hade en länk till inkomster som beskat- tades i Luxemburg rullas fram. Detta krav försvårade för franska bolaget Futura att utnyttja denna regel för det i Luxemburg belägna fasta driftsstället Singer. EGD förklarade först att domicilprincipen tillämpas för dem, som har hemvist i Luxemburg.239 Därefter förklarades, att källstatsprincipen tillämpas för andra inkomster som inte bygger på hemvist men som enbart beror på verksamhetens anknytning till Luxemburg.240 _{EGD svarade därpå väldigt}

kort, att lagstiftningen därmed var rättfärdigad enligt den skatterättsliga territorialitetsprin- cipen, så länge kravet på en direkt länk mellan inkomst och underskott även ställdes på in- hemska bolag.241 _{Därmed har EGD inte motiverat varför territorialitetsprincipen är god-}

känd.

Förhandsavgörandet i målet Bosal242 _{behandlade kostnader och rätten till avdrag för sådana i}

Nederländerna. Det nederländska bolaget Bosal ville göra avdrag för kostnader, som här- rörde från dotterbolag utomlands. Rätten till avdrag för kostnader existerade i nederländsk lagstiftning dock enbart för dotterbolag med inkomster som var beskattningsbara i Neder- länderna.243 _{Frågan som ställdes var, om detta förhållande var förenligt med etableringsrät-}

237 _{Dahlberg, 2007, s 246.}

238 _{Terra och Wattel, s 139.}

239 _{Mål C-250/95 Futura Participations, punkt 20.}

240 _{Mål C-250/95 Futura Participations, punkt 21.}

241 _{Mål C-250/95 Futura Participations, punkt 22, 43.}

242 _{Mål C-168/01 Bosal Holding BV mot Staatssecretaris van Financiën [2003] Rättsfallssamling 2003 s. I-}

09409.

ten i artikel 43 EG.244 _{EGD fastställde, att den nederländska lagstiftningen var ett hinder}

för etableringsrätten i artikel 43 EG, eftersom nederländska bolag på grund av skillnaden i avdragsmöjligheter kan avskräckas från att etablera sig i andra medlemsstater.245

Territorialitetsprincipen åberopades, med hänvisning till Futura Participations av den neder- ländska regeringen.246 _{Skälet till att Nederländerna ansåg att territorialitetsprincipen skulle}

kunna rättfärdiga lagstiftningen var, att inhemska dotterbolag och dotterbolag etablerade i andra medlemsstater inte var i jämförbara situationer.247 _{EGD fastställde dock att Futura}

Participations rörde en skattskyldig med filial i en annan medlemsstat.248 _{Därefter förklara-}

de EGD, att i Bosals situation är det irrelevant om situationen inte är jämförbar, eftersom Bosal rörde ett moderbolag och dess rätt till avdrag för kostnader i dotterbolag.249 _Territo-

rialitetsprincipen befanns därmed inte kunna rättfärdiga lagstiftningen. Varför territoriali- tetsprincipen inte är tillämplig kan klargöras med hjälp av generaladvokat Albers förslag till avgörande250_{, nämligen att territorialitetsprincipen inte har något att göra med om och hur}

olika skattesubjekts inhemska vinster och förluster kan avräknas.251 _{Efter att ha nämnt, att}

det tillämpliga moder/dotterbolagsdirektivet ska tolkas mot bakgrund av etableringsrätten i artikel 43 EG och att direktivet inte heller innehåller undantag, som kan rättfärdiga den ne- derländska lagstiftningen, fastställde EGD, att lagstiftningen är ett hinder för etableringsrät- ten.252

Målet Manninen rörde rätten till fri rörlighet för kapital enligt artikel 56 och 58 EG. Petri Manninen var finländsk medborgare, obegränsat skattskyldig i Finland och ägare av aktier i ett svenskt bolag. Aktierna var registrerade på Stockholmsbörsen.253 _{Enligt finländsk lag-}

stiftning fanns det möjlighet att avräkna bolagets vinstskatt vid beskattning av utdelning, 254

detta gällde dock inte för utländska aktier.255 _{Frågan som ställdes till EGD för ett förhands-}

avgörande var, om den finländska lagstiftningen var ett hinder för fri rörlighet för kapital enligt artikel 56 och 58 EG.256 _{EGD fastställde, att lagstiftningen utgjorde ett hinder för fri}

rörlighet för kapital,257 _{vilket inte heller kunde rättfärdigas enligt artikel 58(1) EG.}258 _{För att}

244 _{Mål C-168/01 Bosal, punkt 11.} 245 _{Mål C-168/01 Bosal, punkt 27.} 246 _{Mål C-168/01 Bosal, punkt 37.} 247 _{Mål C-168/01 Bosal, punkt 37.} 248 _{Mål C-168/01 Bosal, punkt 38.} 249 _{Mål C-168/01 Bosal, punkt 39.}

250 _{Generaladvokatens förslag till avgörande i Mål C-168/01 Bosal.}

251 _{Generaladvokatens förslag till avgörande i Mål C-168/01 Bosal, punkt 66.}

252 _{Mål C-168/01 Bosal, punkt 41, 43.} 253 _{Mål C-319/02 Manninen, punkt 12.} 254 _{Mål C-319/02 Manninen, punkt 8.} 255 _{Mål C-319/02 Manninen, punkt 10.} 256 _{Mål C-319/02 Manninen, punkt 17.} 257 _{Mål C-319/02 Manninen, punkt 24.}

fastställa om territorialitetsprincipen var tillämplig som rättfärdigandegrund utreddes först, att aktieägare, som äger aktier i Finland, är objektivt jämförbara med dem som äger ut- ländska aktier.259 _{Därefter fastställdes, att situationen därmed inte var samma som i Futura}

Participations, vilket var det mål som hade framförts som skäl för tillämpning av grunden. Detta resonemang berodde på att den finländska lagstiftningen inte var ett uttryck för terri- torialitetsprincipen.260 _{Eftersom territorialitetsprincipen inte heller kan godkännas under ar-}

tikel 58(1)(a) EG i en situation där två objektivt jämförbara situationer behandlas på olika sätt, var det därmed helt uteslutet att rättfärdiga lagstiftningen enligt territorialitetsprinci- pen.261 _{Generaladvokat Kokott klarlade i sitt förslag till avgörande i målet att territoriali-}

tetsprincipens tillämpning i EGD är ett uttryck för att en stat tillämpar hemvist- och käll- statsprincipen. Eftersom Manninen var obegränsat skattskyldig i Finland, hade staten där- med rätt att beskatta alla inkomster utan att ta hänsyn till utländska skatter, varför territoria- litetsprincipen inte var tillämplig.262 _{EGD fastställde, att den finländska lagstiftningen inte}

kunde rättfärdigas och därmed stred mot artikel 56 och 58 EG.263

Kravet för att grunden ska kunna tillämpas är att lagstiftningen ger uttryck för territoriali- tetsprincipen. Generaladvokaternas bedömning i Bosal och Manninen av vad som omfattas av territorialitetsprincipen, kan vara till viss hjälp i framtida mål. Så länge en situation upp- fyller detta krav och det i frågor rörande etableringsfriheten rör sig om ett bolag med filia- ler, vilket det gjorde i Futura, borde man ha en möjlighet att rättfärdiga nationell lagstiftning med hjälp av territorialitetsprincipen. Däremot kan man fråga sig om detta är ett tillräckligt erkännande av territorialitetsprincipen ur suveränitets synpunkt.