uthålligheten
Den här Första Delen har från början haft en infallsvinkel "från stort till smått" eller snarare "utifrån och in".
Mycket har gjorts, och görs, på en "aggregerad nivå" d v s det politiska arbetet ligger väl framme. Företag och förvaltningar har iscensatt guidelines och program. Och, som sagts inledningsvis, nu vill man gå vidare med ett bredare och i någon mån annorlunda inriktning - på mer "individuell" nivå. Resurseffektivisering "in practice" måste bedrivas i verkligheten! Och med koppling till befintliga system för ekonomistyrning. Konsekvensbeskrivningar måste tas fram på en något lägre nivå; förmodligen t o m på produktlinjenivå men samtidigt kunna bedömas utifrån ett helhetsperspektiv.
I den Andra Delen kommer jag att försöka belysa frågeställningarna från ett företagsperspektiv till "det stora" t ex konsekvenser på nationalräkenskaper, handelsbalans, demokrati mm.
Se vidare Andra Delen: Avsnitt 5
Att gå från det lilla till det stora kan ibland dock vara ganska svårt. Men det är mycket viktigt för RESURSANALYSEN och vi tar därför upp denna fråga redan i denna bok. Nedanstående exempel talar för sig själv.
>>En dag frågade mig en yngre, miljöintresserad person hur en "turbo" fungerar. Och hur emissionsförhållandena förändras. Jag hade då ordet "verkningsgrad" i huvudet och besvarade hans fråga genom att beskriva hur ett turboaggregat - genom att ta vara på överskottsenergi i samband med avgasutsläpp - ökar verkningsgraden på en motor>>
Det är givetvis svårt att se hur en bilmotor - före och efter en effektivisering - kan bidra till en tillväxt av jordens resurser. Och det är nästan lika svårt att bedöma hur den bidrar till att minska något systemfel som har med miljön att göra - aven om logiken kan tala för det. Men det är viktigt för att kunna kommunicera det!
Inom miljöområdet görs bland annat försök vid Institutionen för miljöekonomi vid Stockholms Universitet. I försöken beräknas resurseffektivitet ur miljö och samhällssynpunkt. Man jämför olika system och processer på en relativt låg nivå. Liknande beräkningar har länge gjorts på de tekniska högskolorna. Resultaten är påtagliga. Men fortfarande är det svårt att tillämpa detta i det vardagliga. Just i termer av att se det lillas
2015-04-01
Konsekvensen för "uthålligheten" - i det stora först och sen det lilla! Effektiviseringen tar sig många olika uttryck. På den politiska nivån - globalt och i respektive land - är styrmedel och indikatorer av nödvändighet utformade på en aggregerad "samhällsnivå" 3) . Målformuleringarna för "uthållig", hållbar utveckling är utformade efter tillgängliga statistiska data.. "Uthålligheten" är formulerad efter framförallt Brundlandt- komissionens rapport 17) och i tillämpningarna i form av åtgärdsprogram
som Agenda 21 och liknande. Detta för att kunna tillämpa på lägre nivåer. På den övriga internationella arenan drivs forskning omkring effektivisering och uthållighet i mycket stor utsträckning av instituten och nätverken runt forskning och högre utbildning. Här är det svårt att se på vilken nivå som konsekvenserna för uthålligheten redovisas, de facto.
På den övriga nationella arenan förs frågorna av en mängd olika institutioner och organisationer. Ett exempel är Svenskt Näringsliv. Konsekvenserna för uthålligheten får ses på samma plan som den politiska nivån även om åtgärdsprogram kan påverka företag på ett mer direkt sätt. Och i ett bredare perspektiv. Framförallt med en större fokusering på ekonomisk utveckling av hela samhället och även dess infrastruktur.
OBS. Infrastruktur definieras inte som RESURSUTVECKLING. Läs mer i Avsnitt 2 : Om strukturkapital vs Infrastruktur
Det kanske mest intressanta för den här formen av konsekvensbedömning…
…är på företags- eller förvaltningsnivån - och där under dvs. affärsområden och enskilda projekt. Detta för att det ska vara möjligt att avläsa direkta konsekvenser för en "hållbar" utveckling. I princip på ett affärsområdes eller produktlinjes "bottom line"!
På den ledarnivå i Din organisation
På en något lägre nivå alltså - men i de större koncernerna med ett ofta globalt engagemang - tar sig effektiviseringen uttryck i egna "sustainable reports". Målformuleringar för effektiviseringen och "uthålligheten" finns i bland annat ”Global Report Initiative” (GRI) 7) och i olika åtgärdsprogram i form av miljöledningssystem etc. Många av våra koncerner har också utvecklat egna "ledningsstrategier för hållbar" utveckling. Flertalet koncerner har döpt dem till "Resource Management" Konsekvenser för "uthålligheten" mäts i olika åtgärdsprogram för "hållbar utveckling" . Fokus är effektivisering eller "performance" som kanske mer antyder "verkningsgrad" . För olika resursslag. Tillväxtmålen saknas dock oftast.
"RESOURCE MANAGEMENT" på "managementnivå"
Flertalet av våra större internationella koncerner har alltså utvecklat "managementmodeller". Än så länge främst för att öka förståelsen för arbetet med "hållbar utveckling" och i viss mån skapa tillit till verksamheten. Normalt beskrivs arbetet under tre rubriker (jmf RESURSKARTAN):
VAD? FÖR VEM?
Resurstyp (Målgrupp) HUR?
Managementtyp:
Environmental Resource Management
Energy Performance (Society) Climate Performance (Society) Human Resource Management
Workplace Performance (Employees) Health Performance: Human care, Information and Competence (Employees)
Monetary Resource Management
Financial Performance (Owners) Business Success (Partners)
Business vs. Suppliers and Customers Det arbete som gjorts hittills har resulterat i såväl strategiska som mer operativa åtgärdsprogram och nyckeltal.
Men fortfarande efterlyser man hur arbetet med hållbar utveckling ska fortsätta! Och framförallt hur man ska gå från det stora till det lilla - och tvärtom! Med vetskapen om att de bestående förändringarna sker "inifrån".
Efter en lång inledning om effektivitet - i smått och stort
Den formel för Resurstillväxt (RT) som är föremålet för den här boken är mycket generellt utformad. Detta för att kunna beskriva resurseffektivitet, arbeta med en RESURSKARTA mm på en hög, aggregerad nivå. Även kommuniceras politiskt. Men samtidigt kunna tillämpas för att skapa större förståelse och insikt för det "lilla" i sammanhanget.
Formeln är dessutom helt sann, d v s empiriskt kan Du - om Du sätter in rätt värden - räkna fram ett resultat som är sant. Men, givetvis är formelns relevans, och dess validitet, beroende på vilka värden Du använder.
2015-04-01
Formeln visar, rätt använd, att effektiviseringen bidrar till att det i respektive process skapas en tillväxt av en använd resursbas (positiv, neutral eller negativ per definition). Och att summan av ett antal processer i en verksamhet blir lika med verksamhetens effektivisering. Från det lilla till det stora.
Effektivisering det enda riktiga…
…är därför ett påstående på en matematisk grund. Och oberoende alltså vilken nivå den tillämpas på. Om effektivisering är kommersiellt eller politiskt det enda rätta får anstå till frågeställningarna i den Andra Delen. När Du beräknar följderna i Din verksamhet så gör Du det dels utifrån att formeln är matematiskt riktig och att de förutsättningar som verksamheten bygger på är kommersiellt eller politiskt kända. (De behöver dock inte vara helt accepterade som fallet kan vara vid skapande av destruktiva resurser t ex)
…och detta blir följderna.
Följderna av att använda RT-formeln, d.v.s. att Du börjar tillämpa en formel för att sätta tillväxtmål och bestämma hur vissa resurser ska hanteras, har egentligen bara en riktig konsekvens. Det är att öka insikten om vad Du och Dina medarbetare kan påverka i och omkring Din verksamhet. Och kanske framförallt att Du kan kommunicera detta i ett större sammanhang. Gärna också politiskt; d v s att Du slutligen får en överrensstämmelse mellan det lilla och det stora! Om Du anser att det är viktigt förstås.
För att underlätta förståelsen kan det vara viktigt att Du verkligen grupperar de olika resurserna utifrån de processer som Du kan identifiera - helst i det stora och det lilla. Din RESURSKARTA är förhoppningsvis ett verktyg för att kunna gå på djupet och verifiera var RESURSTILLVÄXT uppstår. Och speciellt hur den också bidrar till Din konkurrensposition.
Vad Du kan mer göra
Ett annat verktyg för Ditt "Resource Management", är en egen s.k. "försörjningsbalans". Inom offentlig verksamhet (i nationalräkenskaperna) är detta ett instrument som används kontinuerligt för att se hur medel skapas och hur de används - konsekvenserna för "uthållighet" - över vissa perioder och företeelser.
En försörjningsbalans - vi kan kalla den Din RESURSBALANS - som du gör för en verksamhet kan också visa hur mycket Du "tappar av" (i vissa fall "betalar tillbaka") eller "lånar upp" till Din verksamhet. Du kan också här göra kompletteringar om sådant som är viktigt för Dig om t ex för vem och
varför och hur resurseffektivisering är genomförs just i deras verksamhet.
Och vilka resurser som berörs.
3) Indicators for Sweden - a first set (SCB, Miljödepartementet och Naturvårdsverket) är ett bra exempel.
7) Global Report Initiative