Detta är två begrepp som används i sammanhang när vi vill beskriva något som är mer beständigt, något som har ett värde, något som går att utveckla till ett högre värde och som definitivt svarar mot ett behov på marknaden d.v.s. går att "sälja". Vi talar t ex om ett företags strukturkapital eller om ett samhälles infrastruktur.
Om strukturkapital.
Några ord om hur vi kan se strukturkapital utifrån ett resursperspektiv: I en organisation ackumuleras kunskap och erfarenheter hos enskilda medarbetare. Människor som tillsammans också tillför varandra kunskap och erfarenheter; allt som genererar nyskapande, breddad kompetens för att utveckla den egna (och företagets samlade) potentiella arbets- (resurs-)insats och färdighet för att genomföra olika arbetsuppgifter.
Resursen i detta strukturkapital är dels den del av potentialen som utnyttjas i en viss produktion (och genererar nytta) dels den övriga delen av potentialen
2015-04-01
som kan uppskattas ha en viss potentiell nytta om den utnyttjas. Resursen strukturkapitalet är alltså både den nytta/kompetens vi får ur en utvecklingsprocess, dels den kunskap mm som vi sätter in och också den (potentiella) kompetens vi har som tillgång och kan använda när vi behöver - m a o det som finns i "resursbasen".
Vi kommer under kapitel 3 att identifiera vad som finns i en organisations resursbas. Den potential av strukturkapital som vi kan värdera återfinns vi företagets resursbas. Viktigt är dock att potentialen verkligen värderas till ett värde motsvarande det den har i en tänkt produktion vid den tidpunkt som den värderas. Den ska helst bedömts vara helt tillgänglig.
Kommentar:
Det är ett strategiskt beslut att bestämma hur en resursbas ska värderas. Det är viktigt i den första resursanalysen att värdera till "inputvärde" och ej "marknadsvärde". Det har vi lärt oss från den beryktade IT-bubblans tidevarv!
Strukturkapital är alltså en resurs i sin helhet. Det gäller så länge den direkt kan kopplas till organisationens erbjudande och där representera ett dagsvärde. Det är därför ofta viktigt att framförallt strukturkapitalet - som ju är organisationens kompetens - konstant utvärderas mot organisationens verkliga kärnverksamhet.
Ett litet exempel: Hur Du identifierar en potentiell resurs som är knuten till
kollektivtrafiken är helt beroende på hur tydligt Du beskriver dess kärnverksamhet: den verkliga uppgift som ska utföras. Är en bussförares uppgift på en stadsbuss att köra bussen eller är det att transportera människor - som ju är kollektivtrafikens uppgift? I det senare fallet är föraren en del av kärnverksamheten och strukturkapitalet - i det första närmast som en del i bolagets infrastruktur. Han kör ju bussen även om det inte finns några människor i den. Hur är det i verkligheten?!
Kommentar:
Ett idealt läge är att inte ha något annat strukturkapital än det som kan klassificeras som resurser. En åtgärd vid ett förändrat marknadsläge kan exempelvis innebära att stora delar av strukturkapitalet måste "out-sourcas" för att man ska kunna bestämma om det är en resurs för organisationen eller inte!
Att göra: Inventera Ditt strukturkapital med avseende på om det är kopplat till kärnverksamheten och också motsvarar vad en resurs är (enligt definitionen).
Frågor till Dig: Resursutveckling och resurseffektivisering innebär ju att "få ut högsta möjliga nytta med minsta möjliga insats" och med hjälp av de resurser t ex kompetens som Du har i Din organisation. Hur värderar Du en person som just genomfört en bred utbildning och där en del av dennes nya kompetens ligger utanför organisationens kärnverksamhet?
Infrastruktur
Några ord om hur vi kan se på Infrastruktur ur ett resursperspektiv.
Infrastruktur är ett ord som blivit populärt och används flitigt i både politiska och ekonomiska sammanhang. För att göra det enkelt kan vi säga att infrastruktur är ett resultat av en resursinsats och som inte går att förädla vidare! (jmf Indirekt resurs).
Vi kan också beskriva infrastruktur som något som vi skapat för att kunna bedriva resursutveckling; produktionsutrustning, vägar och broar, strukturer, modeller, system, kabelnät mm.
Infrastruktur är avsett för hållbar utveckling. Det behöver inte betyda att infrastrukturen i sig är skapad för alltid. Ekonomiskt sett är infrastruktur en investering och avskrivningen (ofta en del av produktionens förädlingsvärde) bestämmer vilken varaktighet som är mest riktig med tanke på den resursutveckling som bedrivs, vilket energiinnehåll den har och vad den kan bidra med. Normalt sett går energikurvan mot 0 efterhand som infrastrukturen används/förslits resp avskrives..
En hållbar utveckling - resursutveckling - bidrar dock oftast till att ge en tillväxt av resursbasen som också kan komma infrastrukturen till del, i form av reinvestering och kontinuerlig förnyelse. Synliga bevis finns för hur hållbar utveckling har såväl gynnat som missgynnat infrastrukturens bestånd/utveckling.
Att göra: Gå igenom Din organisation och titta efter vad som är att betrakta som infrastruktur. På balansräkningen finner Du sådant som maskiner och inventarier under rubriken anläggningstillgångar. I organisationen kan det också handla om modeller för verksamhetsprocesser, program flödes- eller konstruktionsritningar, kartor, patent eller något annat som är förutsättning för att din produktion ska löpa vidare och utvecklas. Normalt är inte dessa tillgångar bokförda.
Frågor till Dig: Den form för kompetenskonton som man nu inför i vissa organisationer - hur betraktar Du dessa ur ett resursperspektiv? Är det Strukturkapital. Infrastruktur eller en direkt produktionsresurs som kan förädlas vidare?
En illustration för att förtydliga företagets infrastruktur
Exempel på relationen mellan ett företags affärsprocesser - med bland annat strukturkapital som en viktig resurs i varje process – och företagets infrastruktur med vidhängande stödprocesser.
2015-04-01
PU Sälj Konstr Inköp/
Prod Lev Support
InformationsSystem HR-System
PU Sälj Konstr Inköp/
Prod Lev Support
Företagets kärnverksamhet Leverantörer Kunder Företagets infrastruktur & stödprocesser Exempel på förädlingskedja (Affärsområden) FinansStruktur
Supply Chain Management
CRM
Teknisk Struktur
Exempel på företagets infrastruktur (investeringsobjekt) är: ANLÄGGNINGAR typ ledningar, utrustning, verktyg mm
STÖDSYSTEM typ IT-system, personalstödsystem, finansiella system är ofta stora investeringar. Däremot är s k mjukvara i ett företags erbjudande ofta en direkt resurs och den kunskap som finns i ”applied technologies” betraktas också som resurs)
På motsvarande sätt kan vi också klassificera individens resp. samhällets infrastruktur respektive ”systemresurser”.
Om Infrastruktur - hur vi går vidare!
Som Du ser behandlas Infrastruktur i sig inte som en del av resursbegreppet; eller som en resurs i sig.
Det här är en distinktion som är viktig och som gjorts definitionsmässigt när vi förtydligade definitionen av ordet resurs. Se definition.
Men Infrastruktur - hela den begreppsapparat och alla de företeelser i samhället som berörs av detta - är oerhört viktigt. Hela samhället i sig kan ju nästan närmast beskrivas som en infrastruktur.
I den här boken…
I den här boken (i Andra Delen) kommer jag att något beröra infrastruktur i avsnittet "hur påverkas nationalräkenskaperna - eller vad händer med mina pengar?" Jag kommer där att beröra vilket värde investeringar i t ex privat
kommer jag också att beröra hur en " balansräkning" för samhället - utifrån behovet av en värdering av infrastruktur - skulle kunna se ut.
Jag kommer också att beröra det i avsnittet "Hur påverkas balansen mellan "corporate" och "public citizenship" - och hur påverkas demokratin? Det kan finnas skäl att göra en distinkt avgränsning mellan det vi kallar "kollektiv nyttighet" och hela iden med att avgränsa till resurser som genererar nytta i "corporate"-termer. En av samhällets uppgift är att erbjuda
kollektiva nyttigheter, som t ex kollektivtrafik eller regional glesbygdsutveckling. Detta ses i det här sammanhanget som en del i utvecklingen av infrastrukturen och faller alltså inte inom ramen för begreppet resursutveckling. Däremot är det viktiga att värdera detta när målen bestäms för samhällets resursallokering för infrastruktur respektive direkt tjänsteproduktion. Detta tas också upp i en kommande bok om Infrastruktur.
I en kommande bok…
Ingen har väl undgått hur de globala jättarna Enron, Xerox och WorldCom redovisat - och förmodligen "blåst upp" - värdet på sin "infrastruktur". Detta för att (vad vi varje fall kan utläsa från media) kunna redovisa ett högre förädlingsvärde. Det är svårt att se varför sådant görs och det inspirerar mig att fundera vidare på hur man ska kunna se på infrastruktur ur ett resursanvändningsperspektiv. Men också vad infrastrukturen betyder för olika "målgrupper"; för ägarna, "institutionerna". Men framförallt för dem som använder infrastruktur olika sammanhang.
Det kan ju gälla allt ifrån praktiska frågor hur en lastbilschaufför upplever verkligheten till de olika logistikalternativ som man har inom transportnäringen. Eller den enskilde vårdtagarens upplevelser av det stora sjukhuset - i förhållande till hur man regionalt vill optimera användningen av sjukhusen ur ekonomisk eller politisk synvinkel. Och kanske t o m vad sjukhusen kan betinga för (nytto-)värde om det skulle säljas. Självklara svar men också många kluriga frågor. Precis som i boken Du håller i Din hand! Nästa bok - Om Infrastrukturen - tar upp frågor som på ett nytt sätt ska belysa detta ur "hållbarhetsperspektivet". Lite annorlunda, förhoppningsvis lite lättuggat och lättsmält. Vi får se. Du är välkommen med idéer när Du vill! Ring, ”maila” eller skriv!
2015-04-01