intressant.
Jag vet faktiskt inte varför det här med energiläckage alltid har väckt mitt intresse. Och min förvåning. Antingen kommer det ifrån tiden när fjärrvärmeledningarna till min villa visade sig släppa ifrån sig onödigt mycket energi. Eller också har det att göra med en allmän känsla av att jag ibland "tappar trycket" - fast det troliga är att detta handlar om kroppens behov av att stanna upp och ta igen sig lite.
Dom raderna som jag nu ska skriva, kommer ifrån en mycket tydlig dröm. Drömmen får illustrera frågeställningarna om läckage.
När jag vaknade upp idag mådde jag dåligt. Det som hänt dagarna innan med borttagande av min hund Mozart har, tror jag, påverkat mig mer än jag kunnat ana. Sorgearbete? Om jag har något sådant så har det varit mest positivt. Däremot känslan att inte vara föremålet för "sorgen" kanske är det som gör mest ont. Det senare lät kryptiskt men jag återkommer kanske till det .
En dröm som kan ge insikt
Drömmen var att jag höll en flaska med gas i handen. Ett läckage hade uppstått på grund av att jag tappat den. Jag hittade inte direkt något som jag skulle kunna göra. Jag såg ett lås, men hade ingen nyckel. Och kanske var lösningen inte ens att låsa upp. (Efteråt, i vaket tillstånd har jag kommit på olika sätt att lösa detta). Inte mycket gas läckte.. Men tillräckligt för att jag skulle vara orolig. Den gas som läckte ut gjorde det okontrollerat. Det var en tung gas och jag var mest orolig för att den skulle stanna kvar och antändas. Känslan av att inte hitta en lösning på läckaget var mycket jobbig.
I energisammanhang talar vi ofta om läckage.
Eftersom energi har en överordnad betydelse i resurssammanhang är det motiverat att titta på vad det är som händer när det "läcker" och hur vi kan hantera det?
var att jag själv som hade uttryckt någon form av självömkan och kanske dessutom sårat någon. Men hursomhelst…
Läckage - hur det än uppstår och varför - är jobbigt. Inte den tomhet som uppstår utan snarare den energi som går åt för att på något sätt stoppa läckaget. Stoppa, som var första tanken. Inte att fortsätta och tömma ut, låta flöda. Något som kanske hade varit det lättaste och som jag faktiskt ett tag tänkte välja. Nej, stoppa upp. Men hur? Inte att låsa upp och kontrollera stoppet utan snarare att direkt täppa till!
Om hållbar utveckling
Den här drömmen fick mig att reflektera över "hållbar" utveckling. Ett hållbart system går aldrig att göra hermetisk tätt. Tillförsel och läckage (kontrollerat eller inte) är nödvändigt i ett system som hanterar energi. Ska vi skapa hållbara system som minimerar (tillförsel och) läckage?
Kanske "hållbart" måste ses utifrån att vi snarare skapar system som gör att vi behåller flexibiliteten med så många olika, medvetna alternativ som möjligt. Så fort ett läckage uppstår (vilket det måste göra om det inte är konstruerat som ett hermetisk tillslutet system) så måste vi ha så många möjliga utvägar som möjligt framför ögonen. Destruktiva som konstruktiva. Och utveckla nya system för dessa.
Nu blir det ganska intressant. Plötsligt närmar jag mig frågeställningen om
att utveckla så mycket möjligheter, resurser, som möjligt. Om de är konstruktiva a) möjligheter så kanske energin kanaliseras till system för en mer bestående "infrastruktur". Om de är destruktiva b) till mer flyktiga former (i system för fissioner eller förbränning etc)
a) Konstruktiv resurs; konstruktiv utväg, möjlighet = där nyttan av det som
skapas är större än vad som åtgår för att skapa den och där "överskottet" går att mäta och sätt i relation till tillgängliga resurser.
b) Destruktiv resurs, destruktiv utväg, möjlighet = där nyttan av det som
skapas är mindre än det som går åt för att skapa den (i detta system). Eftersom system med destruktiva resurser per definition inte ger något överskott kommer de att förgöra sig själv för att så småningom upphöra (som resurs per definition)
Se även avsnitt 2: Vad betyder våra behov…samt Avsnitt 3: Vilka resurser är ”kärnan”..? Ledord ”Splinten”
2015-04-01
Vad är det då som gör att det läcker?
Kanske handlar det om okunskap och dålig insikt om vilka alternativ som finns i ett system? Eller kanske om en låsning hos individen själv som kanske måste låsas upp?
Jag känner att en reflektion över detta är mycket viktig för att kunna förstå hur vår jord fungerar. Jag har i mitt avsnitt om jordens resurser utgått ifrån att jorden inte läcker ut (eller tillförs) någon energi. Detta är ju ett felaktigt antagande. Medvetet felaktigt i det sammanhang jag gjorde det eftersom jag var tvungen att försöka se resursfrågan så - inåt och i ett isolerat perspektiv. Men icke desto mindre, ett felaktigt antagande!
Jorden läcker en del energi ut i världsalltet. Det är den, som vi uppfattar det, sista fasen av jordens fissionsprocess, de partiklar som bryter igenom den yttre atmosfären och försvinner ut i "tomheten". Likaså tillförs vi ju ständigt energi från solens fusion. Denna ohyggligt kraftfulla energiutveckling som uppstår i solens och som vi får ta del av. Och som ju egentligen styr hela vår existens. Energin i bergarterna såväl som i alla levande arter inom växt och djurriket.
Så, därför fortsätter jag min tanke från förra sidan.
Är det en låsning hos oss individer som gör att det känns smärtsamt när det läcker? Som gör att vi vill begränsa läckaget. Är det riktigare att låta det flöda? Med risk för ett ohämmat förlopp som vi inte kan kontrollera - tror vi!
Men tänk om det faktiskt är så att - om vi "låser upp" och vi gör det med full insikt - så kanske vi får en ny energi! En energi som vi kan omvandla på ett högre plan. Låt oss här göra ett tankeexperiment: Musiken som lösgör en sådan ofantlig energi hos människor. Hur många miljoner människor har nu reflekterat över melodifestivalen i Tallinn? Och vad den betyder för utvecklingen i Europa!!
Vad är det då för låsning? Och hur låser man upp?
Att låsa upp är att lösa upp! Eller med ett annat ord - att frikoppla!
Kanske behövs det ingen nyckel till själva lösningen dvs. för att genomföra lösningen Kanske behövs det bara en insikt om vad som gjort att det blivit en låsning! Och att insikten i sig öppnar upp. Och att insikten släpper den energi som varit inlåst!! Och som visat sig - bland annat i min dröm - genom att vilja läcka lite grann!
Vilken är då denna fantastiska insikt som gör att jag kan frikoppla? Vad är det som gjort att det blivit en låsning?
Frågan får kvarstå ett tag!!! …
gjort att det låst sig. Jag tror att varje ny situation lär mig vad som orsakar det. Oftast är det jag själv. Jag tror att jag kommer att lära mig av situationerna. Så nu struntar i att analysera mer. Nu försöker jag frikoppla istället!
Frikoppling
Om jag frikopplar ett tag? Släpper efter så att energin får utrymme. Lite mer än tidigare.
En liknelse med vad som hänt i Informationsmiljön kan vara på sin plats. Miljön är Internet. Ingen kontroll. I princip är kanalerna fullt öppna. Information och energi flödar fritt. Först när informationen når Din PC bromsas den upp. Du kan omforma den. Och kanske kryptera. Och sedan iväg igen. Du har dragit nytta av informationen. Givit energi till omvandlingen.. Någon, förhoppningsvis Du har haft nytta av att Du stoppade upp den.
Och någon annan kommer också att tjäna på den information som Du för vidare. Förmodligen i förädlad form. Men däremellan flödar den fritt. Inom ramen för den avgränsning som ledningarna har gentemot den omgivande luften. Inget informationsläckage vad vi vet.
Och så kan det fungera inom ramen för vår jord. Om vi ser världen som ett antal system som är öppna mot varandra. Men ända avgränsade mot den yttre rymden.
Vågar vi då släppa taget helt?
I så fall behöver vi inte ens låsa upp. Det finns egentligen inget lås. Och definitivt ingen nyckel som passar.
Svaret är inte entydigt ja. Inte så länge det finns något som någon upplever som en hotbild. Eller där en kontrollerad förädling av resurserna är nödvändig.
Kärnenergin och energin i våra vattenmagasin måste hållas reglerade. Så länge vi använder dessa energislag i vår miljö. Datamängderna måste hållas i formatet 0:or och 1:or och fångas upp i streckkoder, XML format eller EDI-slingor för att de ska kunna bli till bästa nytta i en viss miljö!
Men kanske, genom att successivt öka insikten - detta genom att våga släppa
efter något - så höjer vi kanske nivån för och nyttan av energiomvandlingen. Och kanske kan nivån på informationen ytterligare höjas när vi låter informationsstrukturer och system av olika slag "transformera sig" eller interagera tillsammans.
Ja det här blev ganska kryptiskt. Kanske inte möjligt att använda i en bok. Men ändå - en reflektion som kanske kan gå till eftervärlden.
2015-04-01
OK. Tillbaka till verkligheten. Och någon form av consensus.
Det som känns när det läcker är en ren osäkerhet! Osäkerhet om vilken skada det kan göra på mig. På de system som jag själv ingår i.
Recept: Öppna upp alla system. Stäng sedan sådana delar av systemen som är extremt känsliga, för olika intressen, i såväl stort som smått.
2015-04-01