165 (253) SKRIVELSE
2013-05-07
Diarienummer LS 1301-0040
22. Effektivt miljöarbete
Det framgångsrika miljöarbetet har bedrivits under lång tid med tydliga och mätbara mål som är integrerade, i såväl landstingets egen som i upphandlat verksamhet. Det sjätte miljöprogrammet, Miljöutmaning 2016, började gälla från januari 2012 och gäller till och med 2016. Landstingets vision för miljöarbetet är att det ska vara banbrytande, stimulera miljöteknisk
utveckling och inspirerar andra aktörer. Landstingets verksamhet är klimateffektiv, resurseffektiv och hälsofrämjande. Miljöarbetet är en bärande del av landstingets arbete för hållbar samhällsutveckling och för god hälsa. Under 2014 fortsätter implementeringen av miljöprogrammet i landstingsfinansierade verksamheter i enlighet med det
specifikationsdokumenten. All landstingsfinansierad verksamhet ska arbeta för att uppfylla målen som den egna verksamheten berörs av i
Miljöutmaning 2016.
Målområden i Miljöutmaning 2016 Klimateffektivt
Resurseffektivt
Hälsofrämjande miljöarbete
Förutom arbetet med Miljöutmaning 2016 behöver ett effektivt miljöarbete även ske i samspel med andra strategiska dokument och integrerat i
landstingets verksamhet – hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional planering. I miljöprogrammet finns mål som kopplar till den regionala utvecklingsplanen för Stockholm, RUFS 2010: att minska regionens utsläpp av växthusgaser, att nya bostäder och lokaler byggs nära kollektivtrafiken samt tillgången till grönområden.
Hur målen dess mål ska kunna uppnås är ofta otydligt. För att klara regionens klimatmål krävs att samtliga aktörer samverkar långsiktigt i den regionala planeringen. Regeringens arbete med Färdplan 2050 – Sverige ett land utan klimatutsläpp 2050 – inbegriper att kommuner och andra
aktörer bör anta liknande planer som underbygger de nationella målen.
Stockholms stad och flera kommuner har redan inlett ett sådant arbete.
Under 2014 ska också Stockholms läns landsting inleda arbetet med en regional klimatfärdplan för hur regionens klimatmål för 2030 ska nås samt hur Stockholmsregionen kan vara utan nettoutsläpp av växthusgaser till 2050. Färdplanen kommer att kunna ge stöd i arbetet för ökad andel kollektivtrafikresande, för energieffektiviseringar och för hur regionen klarar nödvändiga investeringar i infrastruktur. Planen bör också tydligare koppla till tydligare uppföljning och kontrollstationer, samt kan ses som ett naturligt förberedelsearbete inför nästa RUFS.
166 (253) SKRIVELSE
2013-05-07
Diarienummer LS 1301-0040
Samtidigt som arbetet pågår med att genomföra Miljöutmaning 2016 inleds under 2014 förberedelserna för ett nytt program som kan ta vid efter 2016.
I det arbetet ingår omvärldsanalys och intressentdialoger, miljöutredning av miljöpåverkan från landstingsfinansierad verksamhet samt att leda arbets- och expertgrupper med deltagare från de medverkande
verksamheterna.
En viktig del av Stockholms läns landstings miljöarbete är att byta
erfarenheter med andra samhällsaktörer samt bidra till god kännedom om våra miljöinsatser. På så vis bidrar vi till att våra goda lösningar sprids, samtidigt som vi kan ta del av andras erfarenheter. Det ger både större miljöresultat och mer kostnadseffektiva lösningar.
22.1 Miljöutmaning 2016
I miljöprogrammet ingår, förutom de tre målområdena, även ett avsnitt som handlar om organisation och styrning med mål kring upphandling, kommunikation och ekonomiska styrmedel. Under 2014 fortsätter införandet av miljöprogrammet inom landstinget. Särskilt fokus under 2014 har arbetet med minskade utsläpp av medicinska gaser, grön IT och genomförande av avfallsminimeringsplan. I arbetet ingår även aktivt arbete med kunskapsspridning. Exempelvis erbjuds nya vårdgivare information för att komma igång med sitt miljöarbete. Ett öppet seminarium arrangeras med fokus på mindre och medelstora vårdgivare. Utveckling av
miljönätverk, där vårdgivare kan diskutera gemensamma spörsmål inom området, uppmuntras.
22.1.1 Klimateffektivt
Under 2014 ska en utvärdering ske kring vilka tekniska möjligheter som finns för att minska användningen av anestesigaser som används vid narkos eller smärtlindring. Det resultatrika arbetet med att minska klimatpåverkan från medicinska gaser, genom att ha lustgasdestruktionsanläggningar vid alla förlossningsavdelningar och att landstingets vårdverksamheter tillämpar så kallad lågflödesantesti fortsätter.
I det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län ingår att kollektivtrafikens negativa miljö- och hälsopåverkan ska minskas och i uppföljningen av Miljöutmaning 2016 ingår till exempel att följa resandet, marknadsandelar och restidskvot för kollektivtrafiken. För att minska landstingets klimatpåverkan är det likaså av stor betydelse att genomföra åtgärder så att minst 75 procent av kollektivtrafiken (exklusive spårtrafik) drivs med förnybara drivmedel vid utgången av 2016. Arbetet med att identifiera olika drivmedel och fordons totala klimat- och miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv ska fortsätta och landstinget ska fortsätta följa utvecklingen inom området. Vid val av drivmedel och fordon ska beaktandet av livscykelanalyser ytterligare stärkas. Syftet är att på sikt
167 (253) SKRIVELSE
2013-05-07
Diarienummer LS 1301-0040
förverkliga visionen om en hållbar kollektivtrafik utan negativ påverkan på klimat och miljö samt på ett resurseffektivt sätt.
22.1.2 Resurseffektivt
Landstinget arbetar vidare med att successivt höja miljökraven i vårdavtal och att strukturerat följa upp dessa krav. En ny krav- och ersättningsmodell för miljö utvecklas successivt för att implementeras i avtalen med
akutsjukhusen från och med 2016. Den innebär att insatserna följs upp och preciseras kontinuerligt under året i nära samarbete med sjukhusen. För att stimulera vårdgivarna till att bedriva ett aktivt miljöarbete finns det i
vårdavtalen ett ekonomiskt incitament som motsvarar 0,5 procent av ersättningen. En särskild ekonomisk påföljd är kopplad till krav på destruktion av lustgas. För att säkra miljöarbetet i ett längre perspektiv behöver miljöfrågorna även finnas med i arbetet med framtidens hälso- och sjukvård.
För att minska energianvändningen, kemikalier och avfall från landstingets IT-utrustning drivs ett särskilt projekt om grön IT. Energianvändningen mäts för att kunna prioritera åtgärder samt följa upp projektet.
Energianvändningen från IT kan minskas med hjälp av så kallade energistyrningsprogram – mjukvara för energimätning- och styrning.
Viktiga åtgärder för att minska avfallsmängderna är
återanvändningsrutiner, att förlänga produkters livslängd och att mindre och/eller färre enheter används.
En gemensam avfallsminimeringsplan införs i landstinget, med syfte att förebygga avfall och att öka återanvändning och återvinning. Dessutom ska Locum AB och verksamheterna i landstingets sjukhusfastigheter samverka för att matavfall samlas in för att möjliggöra biogasproduktion.
En utredning kring var goda förutsättningar utifrån effektivitet och ekonomi finns för att sätta upp solceller, solfångare och vindkraftverk på verksamheternas lokaler ska genomföras under 2014. Landstinget är, inte minst genom tunnelbanan och annan spårtrafik, en stor el-konsument.
Redan i dag köper landstinget enbart el baserad på förnybara energikällor.
Under 2014 ska landstingsstyrelsen analysera konsekvenserna om landstinget skulle äga egen vindkraft. För- och nackdelar, risker och möjligheter – såväl ekonomiska, miljömässiga som rättsliga – ska utredas.
22.1.3 Hälsofrämjande miljöarbete
Stockholms läns landstings arbete med att stävja läkemedels
miljöbelastning uppmärksammas internationellt. Flera internationella organisationer efterfrågar alltmer information. Arbetet med landstingets läkemedelsstrategi leder till ökad kunskap om läkemedels direkta och indirekta effekter på miljö och människa och bidrar till att uppnå
168 (253) SKRIVELSE
2013-05-07
Diarienummer LS 1301-0040
landstingets mål. En målsättning i läkemedelsstrategin är minskade läkemedelsrester i miljön, och där bidrar miljöprogramsarbetet genom en särskild miljöhandlingsplan om läkemedel. Särskild uppmärksamhet ges åt de allra mest miljöskadliga läkemedlen, bland annat hormonstörande ämnen. Miljöhandlingsplanen innehåller bland annat mätning av läkemedelsrester i vatten, miljöutbildning för läkare och åtgärder som genomförs av landstingets vårdverksamheter. Vid upphandling av läkemedel ställs miljökrav enligt Miljöstyrningsrådets kriterier för läkemedel, vilket inkluderar sociala krav som motsvarar landstingets uppförandekod.
Arbetet med att fasa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier sker enligt landstingets utfasningslista och kemikaliekrav ställs vid alla relevanta upphandlingar i enlighet med listan.
För kollektivtrafiken är en av de viktigaste miljöfrågorna buller. Buller har negativa effekter på hälsan. Trafiknämnden arbetar med att anpassa den gällande bullerpolicyn till en skarpare hållning från lokala
miljömyndigheter och miljödomstolar. Ett gott underhåll av fordon och infrastruktur är en grundläggande komponent i Trafiknämndens arbete med att minska bullernivåerna. Det är också viktigt att varje trafikslag upprättar underhållsplaner för de bullerskydd som installeras utefter banorna.
22.2 Regional miljöstrategi för vatten
Samtidigt som Stockholms läns landsting minskar sin egen miljöpåverkan samverkar vi både regionalt, nationellt och internationellt. Exempelvis värnas Stockholmregionens vatten samt Östersjön genom samverkan för minskade utsläpp av läkemedel och kemikalier. För att värna om
Stockholmsregionens vatten driver landstinget ett arbete med en regional miljöstrategi för vatten.
22.3 Stockholmsregionens gröna kilar
Det offensiva miljöarbete som bedrivs i regionen, av kommuner och landstinget, är av avgörande betydelse för regionens attraktionskraft och långsiktiga tillväxt. Det måste därför vara en grundbult i all planering som görs. Inte minst viktigt är att regionens snabba tillväxt går hand i hand med bevarandet och utvecklingen av de gröna och blå värden.
Tillgången till grönområden i Stockholmsregionen är unik för en storstad och bidrar till regionens attraktivitet. Grönområdena är viktiga för miljön i regionen och för invånarnas hälsa och möjlighet till rekreation. Det en stor utmaning att både bygga för en växande region och att göra detta på ett långsiktigt hållbart sätt. Skyddet för de gröna kilarna blir därför än mer viktigt i en växande region.
169 (253) SKRIVELSE
2013-05-07
Diarienummer LS 1301-0040
Det är varje enskild kommun som i sin roll som markägare eller ansvarig för den fysiska planeringen som är ansvarig för kilarnas utveckling.
Landstinget bidrar till utvecklad samverkan mellan kommuner och andra aktörer för de gröna kilarna i regionen.
I vissa fall skyddas den gröna kilarna genom bildandet av naturreservat, men det går också att effektivt skydda och öka användningen av gröna kilar genom samverkan och överenskommelser mellan kommuner. Ett exempel på lyckad samverkan för gröna kilar är samarbetet mellan Angarn – och Bogesundskilen. Liknande samarbeten skulle kunna vara lämpligt för andra gröna kilar i regionen. Landstinget ska fortsätta bidra till skyddet och utvecklingen av Stockholmsregionens gröna kilar. Det är en viktig fråga för miljö, hälsa och regionens attraktivitet.
22.4 Planering för ett långsiktigt hållbart universitetssjukhus
Nya Karolinska Solna byggs för att leverera en högklassig vård för länets patienter. Detta syfte förenas med mycket ambitiösa miljömål, bland annat målet att förbruka lite energi. Ambitionen är att ett bra klimatskal,
energieffektiva installationer och hög återvinning i det närmaste ska halvera energianvändningen mot den vid dagens sjukhus. De material som används i byggandet av det nya sjukhuset ska vara resurssnåla både under byggtiden och under byggnadens hela livslängd. De ska också vara väl beprövade och tåliga, samt baseras på förnyelsebara återvinningsbara råvaror. Det nya sjukhuset utformas för att uppnå högsta klass i
Miljöbyggnad som är ett svenskt system för att klassa byggnaders totala miljöprestanda med avseende på bland annat innemiljö, inbyggda material och energi. Även under byggtiden står miljöfrågorna i fokus.
Byggarbetsplatsen är en så kallad Grön arbetsplats där maskiner, avfall, elförbrukning med mera kontrolleras under själva byggperioden.
En stor del av varu- och avfallstransporterna till och från det nya sjukhuset kommer att ske med förnybara drivmedel. För att uppnå ett bra flöde och samordning av varu- och avfallstransporterna till och från sjukhuset byggs en gemensam varumottagning och en central miljöstation för hela
sjukhusanläggningen.