Mål och budget 2014 STOCKHOLMS LÄN EN BUDGET FÖR FRAMTIDENS

(1)

SKRIVELSE 2013-05-07

Diarienummer LS 1301-0040

EN BUDGET FÖR FRAMTIDENS STOCKHOLMS LÄN

Mål och budget 2014

samt planeringsåren 2015-2016

LS 1304-0527 LS 1104-0575 LS 1212-1660 LS 1302-0197 LS 1304-0528 LS 1303-0431 LS 0910-0862 LS 1111-1504 LS 1303-0436 LS 1303-0437

(2)

2 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

SAMMANFATTNING

EN BUDGET FÖR FRAMTIDENS STOCKHOLMS LÄN

Med den enskilda patienten och resenären i fokus och med valfrihet, mångfald och trygghet som ledord ska Stockholms läns landsting fortsätta att utveckla sin huvuduppgift att ge god service på ett effektivt sätt till invånarna i Stockholms län. Det är med stolthet Alliansen i Stockholms läns landsting sedan maktskiftet 2006 för åttonde gången i rad presenterar en stark tillväxtbudget.

Det är bara med en ekonomi i balans som vi på ett tryggt och säkert sätt kan finansiera en sjukvård med ökad tillgänglighet till en allt högre kvalitet samt en tillförlitlig och utökad kollektivtrafik. Hållbar tillväxt, ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet och landstinget som en attraktiv arbetsgivare är övriga huvudmål för Alliansens budget för 2014.

Stockholms län är Sveriges ekonomiska motor och är en av Europas

snabbast växande regioner. Här skapas förutsättningarna för Sveriges, med internationella mått mätt, goda ekonomi. Landstinget skapar inte tillväxten, men bidrar i hög grad till förutsättningarna för den. De mycket stora men nödvändiga investeringarna i kollektivtrafik och sjukvård som gjorts under några år och fortsätter i oförminskad eller ökad styrka kommande

decennium, utgör en viktig förutsättning för att Sveriges tillväxtmotor inte ska hacka eller stanna av.

Trafiknämnden kommer under de kommande åren genomföra stora infrastruktursatsningar. Bland annat kommer tvärbanans förlängning till Sickla att tidigareläggas. Den ansluter där till Saltsjöbanan. Tvärbanans förlängning till Kista prioriteras och tidigareläggs. När den är klar kommer den att bättre binda samman den regionala kärnan med resten av länet.

Tvärbanan skapar en viktig förbindelse runt Stockholm som möjliggör för fler att slippa resa till stadskärnan för att göra byten vilket minskar trängsel och möjliggöra nya resandemönster. Spårväg Citys Djurgårdslinje

tillgänglighetsanpassas vilket ger en enklare resa med Spårväg city till Djurgården.

Sjukvården står också inför en omfattande utbyggnad, såväl

investeringsmässigt som verksamhetsmässigt. Investeringar görs inte minst i Nya Karolinska Solna (NKS) med målet att inte bara vara ett sjukhus i världsklass utan också ett högspecialiserat universitetssjukhus som står rustat för framtidens utmaningar. Vi bygger ett sjukhus av högsta internationella standard för vård av yppersta klass – även imorgon.

Samtliga övriga akutsjukhus byggs också om eller till under de kommande åren med många fler vårdplatser för att möta nya krav på själva vården,

(3)

3 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

med ökad tillgänglighet och stärkt kvalitet i läkande vårdmiljöer som

ledord, landstinget ska svara upp mot våra högt ställda krav på en god vård- och arbetsmiljö.

Människor ska känna sig trygga i mötet med sjukvården, varför patientsäkerhet även fortsättningsvis har hög prioritet. Tillit,

självbestämmande, respekt för den enskilde och en strävan att skapa goda möten i alla vårdrelationer är av stor betydelse för resultatet.

Vi eftersträvar en så låg miljöpåverkan och energiåtgång som möjligt.

Sveriges främsta miljölandsting ska bli ännu bättre. Bland annat prövas möjligheten att införa solceller och solfångare på landstingets byggnader.

Stora satsningar görs även på de sjukhus som inte är akutsjukhus. Det gäller främst inom geriatrik men även inom psykiatrin.

Sjukvårdsstrukturen ska erbjuda ett tillgängligt, flexibelt och högkvalitativt vårdutbud som svarar mot medborgarnas behov och fria val. Det innebär att hälso- och sjukvården utvecklas mer mot nätverk nära patienten med hela sjukvårdsuppdraget, som innehåller förebyggande insatser, klinisk verksamhet, forskning och utbildning. eHälsa utgör en viktig del i hälso- och sjukvårdsstrukturen. Genom samverkan inom nätverkssjukvården förstärks primärvårdens möjlighet att stödja patientens väg i vården.

Centralt är också att det finns en flexibilitet i den framtida strukturen såväl avseende vårdutbud som byggnader.

Även den öppna specialistsjukvården kommer att byggas ut kraftigt under de kommande åren. Detta sker genom att vårdval införs inom nya

vårdområden. Antalet vårdval planeras utökas. Inom psykiatrin görs satsningar inom bland annat BUP men även på fler psykologer inom primärvården och ytterligare mottagningar för unga vuxna. Inom beroendevården tillkommer bland annat fler beroendemottagningar.

Arbetet med att undvika benskörhetsfrakturer hos framför allt kvinnor ska förstärkas. Landstinget gör stora satsningar på att öka kunskapen inom såväl geriatrisk som palliativ vård. Vaccination mot Rotavirus införs så snabbt det bara är möjligt, förhoppningsvis redan under senhösten 2013.

Viktiga satsningar på kompetensförsörjningsområdet görs för bättre kunna fylla behovet av olika nyckelpositioner, inte minst inom sjukvården. Fler utbildningsplatser för AT/ST-läkare och specialistsjuksköterskor, en

särskild lönesatsning på specialistsjuksköterskor på akutsjukhusen görs och en satsning på att möjliggöra för fler personer med funktionshinder att arbeta inom landstinget.

Allt inom kollektivtrafiken handlar inte om investeringar, även om det givetvis är en mycket viktig del. Kollektivtrafiken ska inte bara vara

(4)

4 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

tillförlitlig utan också vara hel, ren, trygg och snygg för att vara ett attraktivt alternativ till att ta bilen. Allt fler väljer att åka kollektivt i vår region och det antalet eftersträvar Alliansen att öka. Det är samhällsekonomiskt effektivt och samtidigt den största miljö- och klimatförbättrande åtgärden vi kan genomföra och en viktig del i det antagna miljöprogrammet

Miljöutmaning 2016. Stockholms läns landsting ska vara en föregångare i miljöarbetet och vara en pådrivande kraft i teknikutvecklingen. Idag har vi Sveriges högsta andel förnybart bränsle i kollektivtrafiken men det ska bli ännu mer.

Det viktiga arbetet med att förbättra tillgängligheten och möjliggöra ett friare resande för personer med funktionsnedsättning fortsätter också, bland annat genom att utöka så kallade via-resor för dem som behöver hämta och lämna barn på förskola eller skola. Sjötrafiken i Stockholms inre vatten byggs ut. Detta görs genom bland annat fler turer på Sjövägen, ytterligare en båtlinje samt en förhandling med Trafikverket om en eventuell båtförbindelse från Ekerö till Stockholms centrala delar.

Bättre trafik- och störningsinformation, förbättrad punktlighet och ett utvecklat SL-accesskort ingår också i planeringen för kommande år. Ett försök med lägre taxor för enkelresor genomförs kommande höst/vinter inom Waxholmsbolagets trafik för att uppmuntra fler att besöka skärgården även under vintermånaderna.

Budgeten omsluter närmare 82 miljarder kronor som framförallt går till hälso- och sjukvård och kollektivtrafik för drygt två miljoner invånare i Stockholms län. Förutom förstärkning av dessa två områden finns också utrymme för en satsning inom kulturnämnden bland annat på Kultur i vården och på patientnämnden och dess viktiga verksamhet.

Vi är stolta över att kunna presentera en framtidsbudget för ett arbetande och växande Stockholms län. Det återstår mycket mer att göra för att alla Stockholms läns invånare ska få tillgång till en tillgänglig sjukvård och kollektivtrafik av högsta kvalitet och därför tar vi med denna budget sikte på framtiden.

Några korta fakta från budgeten:

• Det är Alliansens åttonde budget i rad med balans sedan maktskiftet 2006

• Budgeten omsluter närmare 82 miljarder kronor.

• Sjukvården får 50,7 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder mer än för 2013.

• Kollektivtrafiken får 8,4 miljarder kronor i landstingsbidrag, vilket är 518 miljoner mer än för 2013. Totalt ökar intäkterna med 623 miljoner.

(5)

5 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

• Investeringarna uppgår till 68,3 miljarder för de kommande fem åren, varav 15,9 miljarder 2014.

• Landstingsskatten är oförändrad, 12,10 kronor.

• Taxorna inom hälso- och sjukvården är i stort sett oförändrade.

• Folktandvården föreslås genomföra en prisjustering med +2,3 procent.

• Taxorna inom kollektivtrafiken är oförändrade inom landtrafiken, men ett försök med lägre taxa för enkelbiljetter under lågsäsong inom WÅAB:s verksamhet ska genomföras.

• De långsiktiga finansiella målen för resultat, finansiering, skuldsättning samt in- och utbetalningsströmmar uppfylls för samtliga år i

budgetperioden.

• Budgeten är i balans samtliga år med ett överskott på 52 miljoner kronor 2014.

• Landstinget satsar 2014 drygt 1,5 miljarder kronor på forskning, utveckling och utbildning.

• En särskild lönesatsning görs på specialistsjuksköterskor med 90 miljoner kronor.

• Fler utbildningsplatser för specialistsjuksköterskor men även AT/ST läkare.

• Det blir fler nya ambulanser i ett Ambulanslyft.

• Fler vårdcoacher till de svårast sjuka.

• Specialistsjukhus för diabetes.

• Vårdval ska införas inom bland annat reumatologi, ortopedi, urologi och neurologi.

(6)

6 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

Innehållsförteckning

EN BUDGET FÖR FRAMTIDENS STOCKHOLMS LÄN ...2

ETT FRAMTIDSINRIKTAT, ARBETANDE OCH VÄXANDE STOCKHOLMS LÄN ... 15

LANDSTINGETS UTMANINGAR ... 22

1. Givna förutsättningar för landstingets verksamheter ... 22

1.1 Den demografiska utmaningen ... 22

1.1.1 Belastning på infrastrukturen ... 23

1.1.2 Effekter på vårdbehov ... 24

1.1.3 Växande befolkning kan ge positiv effekt... 25

2. Den medicinska utmaningen ... 26

3. Den individuella utmaningen ... 29

4. Ökad sårbarhet från omvärldsekonomin ... 29

4.1 Utvecklingen internationellt ... 30

4.2 Utvecklingen i Europa ... 30

4.3 Negativa ekonomiska risker dominerar de närmaste åren ... 32

4.4 Låneräntor i en osäker omvärld ... 32

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ... 34

5. Budgetens finansiering ... 34

5.1 Ekonomiskt utgångsläge ... 34

5.2 Skatteintäktsutveckling ... 35

5.2.1 Underlaget för landstingens skatteintäkter ... 36

5.2.2 Utjämningssystemets effekter på en tillväxtregion ... 37

5.2.3 Stockholms läns landstings skatteintäkter 2014-2016 ... 38

5.3 Resultatbudget ... 41

5.3.1 Intäktsutveckling ... 43

5.3.2 Kostnadsutveckling ... 44

5.4 Balansbudget ... 45

5.5 Finansieringsbudget ... 46

5.6 Landstingsbidrag 2014 ... 46

5.7 Landstingsbidrag under budgetperioden ... 47

5.8 Intäkter och kostnader under budgetperioden ... 48

5.9 Finansiering ... 49

(7)

7 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

6. Investeringar ... 49

6.1 Beredning av nya objekt över 100 miljoner kronor ... 52

6.2 Investeringar inom hälso- och sjukvården ... 53

6.2.1 Investeringar som återfinns planeringsåren 2019 och senare ... 55

6.2.2 Utredningsbeslut ... 55

6.2.3 Inriktningsbeslut ... 57

6.2.4 Nya Karolinska Solna ... 64

6.2.5 Kompletterande investeringsbeslut ... 68

6.3 Investeringar inom kollektivtrafiken ... 69

6.3.1 Utredningsbeslut ... 70

6.3.2 Inriktningsbeslut ... 73

6.3.3 Genomförandebeslut ... 75

6.3.4 Citybanan ... 77

6.4 Stockholms läns landstings investeringsutrymme ...78

6.5 Kapitalkostnadsutveckling över tid ... 80

6.6 Styrning av upphandlingar ... 80

7. Känslighetsanalys ... 81

7.1.1 Verksamhetens intäkter och kostnader ... 81

7.1.2 Skatteintäkter ... 82

7.1.3 Räntor ... 83

STYRNING INOM STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ... 85

8. Landstingets styrning ... 85

9. Landstingets beslutsfattande ... 85

9.1 Landstingsfullmäktige ... 85

9.2 Landstingsstyrelsen ... 86

9.3 Nämnderna... 86

10. Styrdokument ...87

10.1 Översyn av bolagsordningar, ägardirektiv, reglemente och delegationsordning med anledning av lagändringar ... 88

10.2 Ändring av styrdokument avseende samverkan med Norrtälje kommun ... 88

10.2.1 Reglementet för Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje, Överenskommelse om samverkan i gemensam nämnd och bilaga A ... 89

10.2.2 Förbundsordning ... 89

(8)

8 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

10.2.3 Bolagsordningen ... 89

10.2.4 Ägardirektiv ... 90

11. Implementering av styrdokument ... 90

11.1 Styrdokument för nämnder ... 90

11.2 Styrdokument i bolag ... 90

11.3 Styrdokument i avtal med entreprenörer ... 91

12. Ledningssystem ... 91

13. Internkontroll ... 91

13.1 Översyn av Policy för internkontroll ... 92

14. Ägarstyrning ... 92

14.1 Planerade åtgärder inom ägarstyrningsområdet ... 92

15. Beställarrollen ... 93

15.1 Beställare– utförarmodellen ... 93

15.2 Hälso- och sjukvårdsnämnden ... 94

15.3 Trafiknämnden ... 94

16. Ekonomistyrningsstrategi ... 95

MÅL OCH STRATEGIER 2014-2016 ... 99

17. Landstingets mål 2014-2016 ... 100

17.1 En ekonomi i balans ... 101

17.2 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården .... 101

17.3 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken ... 102

17.4 Hållbar tillväxt... 103

17.5 Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet ... 104

17.6 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare ... 105

17.7 Strategiska dokument ... 105

17.7.1 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län ... 106

17.7.2 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010 . 106 17.7.3 Framtidsplan för hälso- och sjukvården ... 107

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ... 108

18. En tillgänglig hälso- och sjukvård för alla invånare ... 108

18.1 Vårdnätverk för hälsa ... 109

18.2 Styrstrukturer som stödjer Nätverkssjukvården... 110

(9)

9 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

18.2.1 Vårdval och utveckling av ersättningsmodeller ... 110

18.2.2 Utveckling av stödjande informationssystem ... 114

18.2.3 Forskningens roll i nätverkssjukvården ... 117

18.3 Egenägda vårdproducenter ... 117

18.4 Utveckling av hälso- och sjukvården ... 119

18.4.1 En tillgänglig och likvärdig vård för alla invånare ... 119

18.4.2 Säker vård – nollvision för vårdskador ... 120

18.4.3 Patientnämnden – en del av kvalitets- och utvecklingsarbetet ... 121

18.4.4 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ... 121

18.4.5 Husläkarmottagningarna ... 122

18.4.6 Hälso- och sjukvård för äldre ... 122

18.4.7 Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher ... 123

18.4.8 Utvecklad cancervård ... 124

18.4.9 Palliativ vård... 125

18.4.10 Somatisk specialistvård ... 125

18.4.11 Prehospital vård och akut omhändertagande ... 126

18.4.12 Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar ... 128

18.4.13 Hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom ... 129

18.4.14 Beroendevård ... 130

18.4.15 Hälso- och sjukvård för kvinnor ... 130

18.4.16 Läkemedel ... 131

18.4.17 Medicinsk service ... 132

18.4.18 Habilitering ... 132

18.4.19 Rehabilitering och sjukskrivning ... 133

18.4.20 Tandvård ... 134

18.4.21 Vårdbehov, kapacitet och vårdutbudskarta ... 135

KOLLEKTIVTRAFIK ... 137

19. En expansiv kollektivtrafik ... 137

19.1 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem ... 138

19.2 Attraktiva resor ... 140

19.3 Tillgänglig kollektivtrafik för alla ... 141

19.4 Effektivitet och miljö ... 142

19.5 En välfungerande helhet – en del i att skapa en attraktiv kollektivtrafik ... 143

19.6 Aktuella projekt ... 144

19.6.1 Tunnelbana... 144

(10)

10 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

19.6.2 Pendeltåg ... 145

19.6.3 Lokalbanor ... 145

19.6.4 Buss ... 146

19.6.5 Färdtjänst ... 146

19.6.6 Sjötrafiken ... 147

19.6.7 Upphandling av trafik ... 148

HÅLLBAR TILLVÄXT ... 150

20. Regional utveckling ... 150

20.1 En attraktiv, hållbar och tillgänglig storstadsregion ... 151

20.1.1 Sex strategier ... 152

20.1.2 Tillväxt ... 153

20.1.3 Grön tillväxt ... 154

20.1.4 Stockholm – världens mest innovationsdrivna ekonomi ... 154

20.2 Strategier som svarar mot utmaningar ... 157

20.3 Processer för genomförande ... 158

20.4 Skärgården – en tillgång att utveckla ... 158

20.4.1 En hållbar landsbygdsutveckling ... 159

20.4.2 Skärgårdsstiftelsen ... 159

21. Forskning, utveckling och innovation ... 160

21.1 Forskning, utveckling och utbildning ... 160

21.2 Innovationer i sjukvården ... 162

21.3 Patientnära forskning ... 163

21.4 Ledande inom Livsvetenskap ... 164

21.5 Ansvar för forskning och innovation ... 164

22. Effektivt miljöarbete... 165

22.1 Miljöutmaning 2016 ... 166

22.1.1 Klimateffektivt ... 166

22.1.2 Resurseffektivt... 167

22.1.3 Hälsofrämjande miljöarbete ... 167

22.2 Regional miljöstrategi för vatten ... 168

22.3 Stockholmsregionens gröna kilar ... 168

22.4 Planering för ett långsiktigt hållbart universitetssjukhus ... 169

23. Socialt ansvarstagande ... 169

23.1 Likvärdig behandling av alla invånare ... 170

23.2 Arbete för tillgänglighet: Mer än bara trösklar ... 171

(11)

11 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

23.3 Uppförandekod för leverantörer ... 171

24. Säkra processer och värdeskapande tjänster ... 172

24.1 Säker informationshantering ... 173

24.2 Hållbar IT-leverans av värdeskapande tjänster ... 173

24.2.1 Värdeskapande tjänster ... 174

24.2.2 Gemensam informationsinfrastruktur ... 174

24.2.3 Förbättringar av IT-system ... 174

24.3 Krishantering och katastrofberedskap ... 175

KULTUR ... 177

25. Ett fritt, tillgängligt kulturliv ... 177

25.1 Barn och unga prioriteras ... 178

25.2 Kultur i vården ... 178

25.3 Konst i vården – och hela landstinget ... 178

25.4 Film, en kreativ näring ... 179

25.5 Konserthuset ... 179

25.6 Regionalt samarbete ... 180

25.7 Kulturliv och näringsliv ... 180

25.8 Hög kvalitet i kulturverksamheterna ... 181

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING SOM ARBETSGIVARE ... 182

26. Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare ... 182

26.1 Lönepolitik som stöder verksamhetsförbättring ... 183

26.2 Landstinget – en arbetsgivare med bredd ... 184

26.3 Kompetensförsörjning och utbildning ... 184

26.4 Ökad mångfald – likvärdiga villkor och möjligheter ... 186

26.5 Chef- och ledarskap ... 187

26.6 Hälsofrämjande arbetsmiljö ... 187

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NÄMNDER OCH STYRELSER ... 189

27. Landstingsstyrelsen ... 189

27.1 NKS Bygg ... 191

27.2 Koncernfinansiering ... 195

28. Hälso- och sjukvårdsnämnden ... 196

29. Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje ... 198

(12)

12 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

30. Trafiknämnden ... 199

31. Kulturnämnden ... 201

32. Patientnämnden ... 202

33. Landstingsrevisorerna ... 202

34. Övriga ... 203

34.1 Locum AB ... 203

34.2 Landstingsfastigheter Stockholm ... 204

34.3 AB Stockholms Läns Landstings Internfinans ... 205

34.4 Skadekontot ... 206

BUDGETDIREKTIV 2015 ... 207

35. Budgetprocess ... 207

35.1 Landstingsbidrag 2017, resultatkrav 2017 och investeringsplan 2019 207 35.2 Tidplan för budgetprocessen 2015 ... 207

35.2.1 Budgetdirektiv ... 207

35.2.2 Budgetunderlag ... 207

35.2.3 Budget landstinget ... 208

35.2.4 Budget nämnder och bolag ... 208

BILAGOR ... 209

36. Resultaträkning SLL-koncernen 2010-2016 ... 209

37. Resultatkrav 2013-2016, direktiv 2017 ... 210

38. Landstingsbidrag 2012-2016, direktiv 2017 ... 211

39. Balansräkning SLL-koncernen 2010-2016 ... 212

40. Kassaflödesanalys SLL-koncernen 2012-2016 ... 213

41. God ekonomisk hushållning ... 214

41.1 Resultat ... 214

41.1.1 Ett positivt resultat enligt balanskravet ... 214

41.2 Finansiering ... 214

41.2.1 Ersättningsinvesteringar självfinansieras till 100 procent ... 214

41.3 Skuldsättning ... 214

(13)

13 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

41.3.1 Att lånefinansiering inte används för att finansiera drift eller

ersättningsinvesteringar ... 214

41.4 Kapitalkostnader ... 215

41.4.1 Kapitalkostnadernas andel får maximalt uppgå till 11 procent av de samlade skatteintäkterna ... 215

41.5 Skuldsättningsgrad... 216

41.5.1 Skuldernas andel får maximalt uppgå till 131 procent av de samlade skatteintäkterna ... 216

42. Investeringsplan 2014-2018, direktiv 2019 ... 217

43. Beslutsbilaga specificerade investeringar ... 218

44. Resultaträkning Landstinget 2012-2016 (förvaltningsorganisationen) ... 220

45. Taxor och avgifter ... 221

45.1 Hälso- och sjukvård ... 221

45.1.1 Öppenvård ... 221

45.1.2 Övriga avgifter ... 222

45.1.3 Sjukresor ... 222

45.1.4 Slutenvård ... 222

45.1.5 Högkostnadsskydd ... 222

45.1.6 Avgift för uteblivet besök ... 223

45.1.7 Avgifter för asylsökande med flera ... 223

45.1.8 Smittskyddslagen - Undersökning/Provtagning, vård och behandling för vissa personkretsar ...225

45.1.9 Avgifter för intyg (HSN-taxan) ...225

45.2 Kollektivtrafik ... 227

45.2.1 AB Storstockholms Lokaltrafik ... 227

45.2.2 Waxholms Ångfartygs AB... 227

45.2.3 Färdtjänst ... 227

46. Ägardirektiv ... 228

46.1 Generella ägardirektiv för Stockholms läns landsting ... 228

46.2 Specifika ägardirektiv – Landstingshuset i Stockholm AB och tillhörande dotterbolag ... 230

46.2.1 Landstingshuset i Stockholm AB (LISAB) ... 230

46.2.2 Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB) ... 232

46.2.3 Danderyds sjukhus AB ... 233

46.2.4 Folktandvården Stockholms Län AB... 234

(14)

14 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

46.2.5 Locum AB ... 235

46.2.6 MediCarrier AB ... 238

46.2.7 AB Stockholm Läns Landstings Internfinans ... 239

46.2.8 Sankt Eriks Ögonsjukhus AB ... 240

46.2.9 Stockholm Care AB... 240

46.2.10 Södersjukhuset AB ... 241

46.2.11 Södertälje Sjukhus AB ... 242

46.2.12 Waxholms Ångfartygs AB ... 242

46.3 Specifika ägardirektiv – nämnder under bolagsliknande former 243 46.3.1 Karolinska Universitetssjukhuset ... 243

46.3.2 Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) ...245

46.3.3 Specifika ägardirektiv – AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) .... 246

46.3.4 Specifika ägardirektiv – TioHundra AB ... 249

46.4 Definitioner ... 251

47. Bilagda tjänsteutlåtande till Mål och budget 2014 och plan 2015- 2016 ... 253

(15)

15 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

INLEDNING

ETT FRAMTIDSINRIKTAT, ARBETANDE OCH VÄXANDE STOCKHOLMS LÄN

Alliansen i Stockholms läns landsting presenterar sin åttonde budget i rad med balans sedan maktskiftet 2006. För oss är ordning och reda i

landstingets finanser helt avgörande eftersom det är det enda sättet att långsiktigt ta ansvar för ett arbetande och växande Stockholms län. Det är bara om vi har en budget i balans som vi kan tillmötesgå alla högt ställda behov från dagens och morgondagens stockholmare som blir allt fler. De satsningar som görs på kort och lång sikt hålls inom en långsiktigt hållbar ekonomisk ram. Detta märks också på de kreditbetyg Stockholms läns landsting erhåller. Under Alliansens ledning har betyget gått från AA till AA+.

Vi ser konsekvenserna runtomkring i vår omvärld vad det innebär att ägna sig åt politisk kortsiktighet med löften om allt till alla och inte ta ansvar för helheten. Det är alltid invånare och medarbetare som får betala det högsta priset för politisk ansvarslöshet. Därför är Alliansen stolt över att kunna presentera en budget som är i balans och tydligt framtidsinriktad som redan idag tar sikte på att lösa morgondagens utmaningar. Det handlar om historiska satsningar på sjukvården och kollektivtrafiken som kommer alla Stockholms läns invånare till gagn. På samma sätt är rätt prioriteringar och satsningar det bästa sättet att öka attraktiviteten och bidra till bättre

förutsättningar för mer tillväxt och fler i arbete.

Det är bara om fler arbetar som vi har råd att satsa mer på bättre och utbyggd välfärd och kollektivtrafik. Därför är en av Alliansens

huvudprioriteringar i den här budgeten att skapa rätt förutsättningar för mer tillväxt, företagande och arbete i hela Stockholms län. Varje krona till sjukvården och kollektivtrafiken är beroende av ett fortsatt gynnsamt klimat för fler i arbete. Det är så det hänger ihop. Redan idag finns det mycket att vara stolt över. Bland annat har Stockholms län högst andel företagande i riket, högst antal förvärvsarbetande och bland landets lägsta arbetslöshet men det återstår mycket att göra.

Stockholms län är en av Europas snabbast växande regioner och kommer 2030 att ha en halv miljon fler invånare än i dag. Med en tillväxttakt som är dubbelt så snabb som i Köpenhamn och sex gånger snabbare än i Paris skapas nya möjligheter. Vi lever i en region full av framåtanda, av kultur och entreprenörskap, med engagerade och välutbildade medborgare. Vi blir fler och fler. Det är ett sundhetstecken att allt fler vill ta del av allt det goda

(16)

16 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

som finns i länet, men det skapar samtidigt nya utmaningar. Stockholms läns landsting har ansvaret för att alla dagens och morgondagens invånare har sjukvård när de behöver den och att de enkelt kan resa med

kollektivtrafiken.

Det är inte vilka uppgifter som helst som anförtros landstinget. Det handlar om att leverera en mänsklig, fungerande och hjälpande sjukvård i

situationer när människan är som mest utsatt. Det handlar också om att få människors vardag att fungera, varje dag när barnen ska lämnas på

förskolor och skolor, när man ska ta sig till arbetet och när barnen ska till hockeyträning eller det är egna fritidsintressen som ska besökas. Helger och vardagar, för jobb och nöjen, för kultur och fest – många av länets invånare sätter dagligen sin tilltro till Stockholms läns landsting och

kollektivtrafiken. Vi ska klara av både de mest utsatta situationerna och de mest vardagliga. Att få hela Stockholms län att fungera ställer höga krav på politiskt ansvarstagande.

Ingen annan del av Sverige är så framtidsinriktad som Stockholms län med en högutbildad befolkning som längtar framåt och ser nya möjligheter. Här finns landets i särklass mest kunskapsintensiva arbetsmarknad samtidigt som strukturomvandlingen har kommit som längst här. Sverige är det EU- land som urbaniseras snabbast och det är till Stockholmsregionen som allt fler söker sig för att förverkliga drömmar. Alliansens budget välkomnar och bejakar den här utvecklingen genom att redan idag göra prioriteringar som i morgon annars riskerar att komma för sent. Därför är det med stolthet vi presenterar en framtidsinriktad budget för fler i arbete och ett växande Stockholms län.

Ett Stockholms län som i framtiden fortsätter att vara landets tillväxtmotor

Att värna och vidareutveckla Stockholmsregionens attraktionskraft är en viktig del av landstingets uppdrag. När ekonomin i omvärlden viker ökar utmaningarna för Stockholm. Länet har fortsatt en växande befolkning och har bättre ekonomisk tillväxt än andra delar av Sverige – och Europa.

Samtidigt kan inte Stockholm i längden undgå att påverkas av att vår omvärld och de marknader som regionens ekonomi är kopplade till får en sämre ekonomisk utveckling. Därför är det viktigare än någonsin att ta tillvara våra fördelar och göra vad vi kan för att förbättra våra svagheter.

Sverige har allt att vinna på att Stockholm fortsätter att vara landets tillväxtmotor. Genom sin storlek och förmåga att attrahera internationella investeringar och välutbildade människor kan Stockholmsregionen utgöra en vitamininjektion för hela den svenska ekonomin på ett sätt som inte är möjligt i andra delar av landet. Därför är det också viktigt att staten tar

(17)

17 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

ansvar för att ge Stockholms län förutsättningar att utvecklas på bästa möjliga sätt.

Det är storstadsregionen med dess möjligheter och utmaningar, med

myllrande liv inom kultur, handel och vetenskap som skapar framgång. Här finns kreativitet, utvecklingskraft och en internationell puls som syresätter hela landet. När andra ser globaliseringen som ett hot ser invånarna här en möjlighet för Sverige att än en gång ta sig upp till toppen av välståndsligan.

Ett fortlöpande inflöde av nya människor, nya företag och nya idéer gör att vår region ständigt känns intressant, dynamisk och attraktiv.

Stockholms läns landstings uppgift är inte i första hand att skapa tillväxt men väl att bidra till att skapa bättre förutsättningar för tillväxt, god miljö och framtidstro i hela regionen. Såväl de mycket stora investeringarna inom sjukvård och kollektivtrafik som arbetet för att öka mångfald och förbättra förutsättningarna för företagande inom sjukvården är exempel på hur landstinget arbetar med detta även i denna budget.

Den positiva utvecklingen till trots kan man konstatera att

skatteutjämningen långsiktigt utgör ett hot mot utvecklingen i Stockholms län. Stockholms läns landstings uppfattning är att skatteutjämningen borde förändras i grunden. Kraftig tillväxt är givetvis något i grunden positivt.

Men den ställer också ökande krav på investeringar och service. Det är i längden inte rimligt att Stockholms läns landstings invånare både bidrar med över 40 procent av statens skatteintäkter och dessutom är de enda nettobidragsgivarna till ett orättvist skatteutjämningssystem. För den enskilde individen och familjen bidrar skatteutjämningen till att det man har kvar efter skatt, boendekostnad, försäkring och annat nödvändigt är lägre än för många i övriga landet – trots ett något högre löneläge här.

Framtidens hälso- och sjukvård

Sedan valåret 2006 har ett intensivt arbete bedrivits för att öka kvaliteten och tillgängligheten i hälso- och sjukvården i Stockholms län. Införandet av vårdval i primärvården har resulterat i 40 nya vårdcentraler och särskilt ökad närhet till vård i områden som förut var underförsörjda. Det ska vara enkelt att få träffa en doktor när man behöver det. Vårdval har också införts inom den somatiska specialistvården. Det betyder att vårdval nu finns inom 25 olika områden samtidigt som nya vårdval planeras och införs successivt.

Resultatet är ökad valfrihet, högre kvalitet, bättre tillgänglighet och nöjdare patienter. Före vårdvalet infördes gjorde invånare i områden med hög medelinkomst flest besök hos läkare och efter införandet är det tvärtom, det är invånare i områden med lägre medelinkomst som gjort flest besök.

Jämlikheten ökar och köerna minskar men det återstår mycket mer att göra.

(18)

18 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

Alliansens utgångspunkt är att sjukvården i Stockholms län ska vara

fokuserad på människan. Det är patienten och dess anhöriga som ska känna förtroende för vården och känna att den finns där för dem. Det ställer krav på medinflytande och service, på mångfald och trygghet. Genom att medborgarna kan välja mellan olika vårdgivare skapas förutsättningar för patientinflytande och en tätare relation mellan sjukvården och patienten.

Genom satsningar på vårdcoacher ges ett extra stöd för patienter som är i särskilt behov av landstingets hjälp och stöd i sjukdomssituationen. Detta är några viktiga steg för att skapa en mänskligare sjukvård.

Sjukvården är också mer än beställarsystem och finansieringsmodeller.

Alliansen i Stockholms läns landsting har som grundsyn att patienten går före systemen. Hela grundtanken i den vårdvalsform som gäller i

Stockholms län är att driftsformen inte ska spela roll. Oavsett om det är en av landstinget ägd eller en entreprenaddriven vårdmottagning ska samma höga kvalitetskrav gälla.

Det är personalen som träffar patienterna som är våra viktigaste ambassadörer för en god sjukvård. I många fall är landstinget inte bara beställare av en god sjukvård, utan också ägare och arbetsgivare. Vi har ett ansvar att se till att vårdens medarbetare mår bra och utvecklas på sina arbetsplatser. En viktig beståndsdel i detta är att ge sjuksköterskor möjlighet att vidareutbilda sig och se till att de som är duktiga och tar initiativ märker det också i lönekuvertet. Därför är vår satsning på lönespridning också ett sätt att förbättra vården för såväl personal som patienter.

Sjukvården i Stockholm utvecklas på många plan. När befolkningen växer och nya metoder introduceras i sjukvården ställer det nya krav på

landstinget. Genom Framtidsplan för hälso- och sjukvården skapas förutsättningar att bygga ut hälso- och sjukvården och bedriva vården på rätt nivå. En omistlig del i framtidsplanen är Nya Karolinska

Universitetssjukhuset i Solna. Här kommer framtidens svårast sjuka och akutfall att få behandling. Det nya sjukhuset är en viktig del även för morgondagens medicinska forskning. Genom sin placering mitt i

Hagastaden blir sjukhuset en viktig nod i världens kanske främsta kluster för livsvetenskaper.

Framtidens forskningsregion av yttersta världsklass

Stockholms läns landsting gör stora satsningar på forskning och innovation.

Det bygger inte bara grunden för medicinsk utveckling och förutsättningar för framtida goda vårdresultat. Det är också ett sätt för landstinget att bidra till regionens utveckling och attraktionskraft. Ett av de viktigare projekten är 4D, som både knyter landstingets verksamheter närmare Karolinska

(19)

19 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

Institutet och kopplar ihop dessa med näringslivet och dess behov av stora patientunderlag för medicinsk forskning.

Ett stärkt samarbete mellan universitet, landsting och företag är

betydelsefullt för att utveckla Stockholms län till en internationell ledande arena för forskning. Det innebär också möjligheter till förbättrad hälso- och sjukvård för invånarna i landstinget. Genom projektet ska

forskningsresultat snabbare kunna omsättas i nya och bättre behandlingar.

Vi räknar också med att miljontals kronor kommer att kunna sparas genom minskat behov av dubbelundersökningar och överflödiga vårdtillfällen, tack vare bättre vård och tidigare behandling.

Framtiden ställer höga krav på mer och ännu bättre kollektivtrafik

Sedan maktskiftet 2006 har punktligheten i kollektivtrafiken och andelen nöjda resenärer ökat markant. Med bättre kollektivtrafik ökar också resenärernas förväntningar vilket Alliansen kommer att svara upp mot.

Stora investeringar görs för att skapa nya förbindelser och utveckla de som redan existerar. Stockholms län ska ha en kollektivtrafik som resenärerna kan lita på tar dem dit de vill på ett så snabbt och enkelt sätt som möjligt.

Utmaningarna är många och lösningarna levereras i takt med att Stockholms län växer. Utvecklingen fortsätter att gå åt rätt håll då

kollektivtrafiken ständigt tar nya marknadsandelar, nöjdheten har etablerat sig på en ny, högre nivå än tidigare och satsningarna på en utbyggd

kollektivtrafik sker i en hissnande takt.

Stockholms län har landets mest utbyggda och utvecklade kollektivtrafik, men framtiden ställer krav på fortsatt utbyggnad. För att ge Stockholm förutsättningar att klara av den utbyggnad av kollektivtrafiken som

regionen behöver måste staten vara beredd att i normalfallet betala hälften av de investeringar som bedöms vara aktuella för medfinansiering.

Samtidigt måste också regionens kommuner ta sitt ansvar att göra sitt för att underlätta och stödja utbyggnaden av länets kollektivtrafik.

Alliansen i Stockholms läns landsting utvecklar kollektivtrafiken genom såväl förbättrad punktlighet som investeringar i bland annat nya spår och fordon. Andelen resande i kollektivtrafiken ökar mer än

befolkningsökningen i länet. Att få fler att resa med kollektivtrafiken är en av de viktigaste insatserna som landstinget kan göra för att förbättra miljön.

Alliansen ser framtidens samhällsproblem, utmaningar och behov

Stockholmsregionen är idag motor för hela landets tillväxt, men det återstår mycket mer att göra. I det arbetet kan landstinget bidra till att göra

Stockholms län till en ännu mer attraktiv företagar- och

arbetsmarknadsregion med fler invånare som bidrar till den gemensamma

(20)

20 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

välfärden. Det är angeläget att öka samarbetet med stat, kommun,

näringsliv och andra som kan bidra till en positiv utveckling. Bland annat handlar det om att ta krafttag mot den akuta bostadsbristen som orsakar onödigt lidande för många och som riskerar att hämma tillväxten när det inte finns bostäder till alla som vill bidra på en växande arbetsmarknad.

Om vi ska kunna bygga ut kollektivtrafiken i snabb takt med ett växande Stockholms län är det också angeläget att stat och kommuner bidrar med ökad finansiering framöver. Det är bara tillsammans med andra som vi kan klara av att möta alla de behov och utmaningar som väntar en av Europas i särklass mest växande regioner.

Med Alliansens framtidsinriktade budget för 2014 lägger vi fortsatt bra grund för ett arbetande och växande Stockholms län. Tack vare ordning och reda i landstingsfinanserna kan vi göra historiska satsningar på sjukvård och kollektivtrafik. Vi är också stolta över ett Stockholms län som är på rätt väg med ökad tillgänglighet i vården, ökad nöjdhet och punktlighet i kollektivtrafiken och goda ekonomiska framtidsutsikter. Däremot kommer vi aldrig att vara nöjda förrän alla får vård i rätt tid och på rätt sätt, vi kommer aldrig slå oss till ro förrän det finns fullt fungerande och tillgänglig kollektivtrafik för hela Stockholms län och vi ser många samhällsproblem för vårt län som behöver få sina lösningar. Därför fortsätter arbetet varje dag för ett arbetande och växande Stockholms län, även långt efter vi presenterat den här budgeten som är ett centralt verktyg för att åstadkomma detta.

(21)

21 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

ÖVERGRIPANDE Föreslås

att fastställa landstingsstyrelsens förslag till mål och budget för Stockholms läns landsting för år 2014 samt flerårsberäkningar för åren 2015 – 2016 att fastställa landstingsstyrelsens förslag till resultatbudget, balansbudget och

finansieringsbudget för år 2014 och planer för åren 2015 – 2016

att fastställa landstingsstyrelsens förslag till investeringsbudget för år 2014 med inriktningsnivåer för planåren 2015 – 2018

att fastställa skattesatsen för Stockholms läns landsting för år 2014 till 12,10 kronor per skattekrona

att fastställa Stockholms läns landstings driftbudget för år 2014 enligt upprättat förslag till landstingsbidrag och resultat- och avkastningskrav för respektive nämnd/styrelse och bolag

att fastställa landstingsstyrelsens förslag till taxor och avgifter för år 2014 att godkänna förslag till tidplan för budgetprocess 2015 samt tillhörande

direktiv

att uppdra åt nämnder, styrelser och bolagsstyrelser att till landstingsstyrelsen avlämna månadsrapporter, prognoser, tertialrapport, delårsrapport, årsbokslut, medarbetarrapporter, miljörapporter, årsredovisning och övriga erforderliga underlag till landstingets koncernbokslut och övrig uppföljning i enlighet med de anvisningar som landstingsdirektören utfärdar på

landstingsstyrelsens uppdrag

att bemyndiga landstingsstyrelsen att göra justeringar av teknisk art avseende denna budget

att uppdra åt nämnder, styrelser och bolagsstyrelser att utforma sina respektive slutliga budgetar i enlighet med vad denna budget medger att uppdra åt nämnder, styrelser och bolagsstyrelser att senast den 4 oktober

2013 överlämna behandlad slutlig budget till landstingsstyrelsen i enlighet med de anvisningar som landstingsdirektören utfärdar på

landstingsstyrelsens uppdrag

att uppdra åt landstingsstyrelsen att anmäla slutlig budget till landstings- fullmäktige vid fullmäktigesammanträdet den 3 december 2013

(22)

22 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

OMVÄRLD

LANDSTINGETS UTMANINGAR

En bärkraftig landstingsverksamhet förutsätter en hållbar strategi och måste utgå från tydligt givna förutsättningar och en given vision om framtiden. Strategin behöver vara i fas med analyser kring möjliga förändringar och ansluta till en god kontroll av de ekonomiska resurser som står till buds. Budgeten inleds med en kort översikt över några iakttagna omvärldsutmaningar. Landstingsfullmäktige har utvecklat strategier och tagit beslut om stora satsningar inom både vård och trafik under de kommande åren som ett direkt svar på dessa. I denna budget finns från denna utgångspunkt förslag på satsningar för budgetåret och planåren och på hur framtidens vård och kollektivtrafik ska fortsätta byggas under dessa år. Landstingets kraftiga expansion av ekonomiska åtaganden medför en ökad känslighet för världens ekonomi bland annat genom att en ökad upplåning medför en närmare koppling till ränteläge och konjunktur i omvärlden. Avsnittet avslutas därför med en genomgång av synliga ekonomiska faktorer i omvärlden. I kapitlen 2-5 redogörs därefter för budget- och planårens specifika förutsättningar och investeringar varefter ett antal kapitel om landstingets verksamheter följer. Budgeten avslutas med en genomgång av varje nämnd eller styrelse.

1. Givna förutsättningar för landstingets verksamheter

Landstingets största verksamheter, hälso- och sjukvård och kollektivtrafik påverkas framförallt av hur befolkningen utvecklas inom länet. Stor befolkningstillväxt leder till stora behov av vård och nya behov av kollektivtrafik. Utöver befolkningstillväxten utgör den åldrande

befolkningens allt större vårdbehov en utmaning som Stockholms läns landsting delar med resten av västvärlden. Detta balanseras av den i grunden positiva utvecklingen: att de medicinska

behandlingsmöjligheterna hela tiden utvecklas och fler människor kan få lindring, bot eller stöd. I en värld med begränsade ekonomiska resurser är det dock en utmaning att hitta ett hållbart arbetssätt för att tillgodose de ökande behoven. Här nedan beskrivs utmaningarna kopplade till

befolkningsutvecklingen och den medicinska utvecklingen.

1.1 Den demografiska utmaningen

Landstinget står inför en dubbel utmaning. Stockholms läns landsting har liksom hela västvärlden en åldrande befolkning. Detta innebär en

(23)

23 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

ekonomisk belastning av flera skäl. Det blir allt färre som ska försörja allt fler. Dessutom är de som blir allt äldre oftare drabbade av kronisk sjukdom, och riskerar att ha flera olika sjukdomar samtidigt. Detta innebär att

sjukvården ska dels bära kostnaden för att behandla människor så att de överlever sin sjukdom, och dels bära kostnader för fortsatt ofta livslång behandling. En utveckling som mänskligt sett är positiv, men också ger fler ekonomiska utmaningar.

Den andra delen av utmaningen är att Stockholms läns befolkning växer – det blir allt fler som behöver resa och som behöver utnyttja vård.

Stockholms län stod för nära hälften av Sveriges befolkningsökning 2012, och Stockholms stad var den kommun i Sverige som hade den största befolkningsökningen. Tillväxten är omkring 35 000 personer om året.

Stockholms län beräknas fortsätta öka under en tioårsperiod. Kulmen i befolkningsökningen väntas ligga kring 2016. Kring år 2045 anger en försiktig prognos att befolkningen ökat med sammanlagt 37 procent och att den då närmar sig 3 miljoner. Prognosen har nyligen skrivits upp.

Huvudsakliga faktorer bakom ökningen är ett positivt inflyttningsnetto – fler flyttar till Stockholms län än de som flyttar härifrån – samt att fler föds än de som avlider.

1.1.1 Belastning på infrastrukturen

Befolkningstillväxten innebär en generellt ökad belastning på

trafiksystemet. Redan nu är det trångt på vägar och spår, särskilt i de centrala delarna och under högtrafik. Den stora ökningen av antalet äldre kommer att innebära en kraftigt ökad belastning på färdtjänsten. Detta balanseras delvis genom att äldre blir friskare och sannolikt behöver färdtjänst senare i livet än vad som tidigare varit fallet. Stora insatser görs också för att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig.

(24)

24 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

Det finns stora investerings- och utvecklingsbehov, som kommer att innebära ökade kostnader för kollektivtrafiken. För Stockholmsregionen är det en utmaning och en avgörande framtidsfråga att kollektivtrafiken kan utvecklas i åtminstone samma takt som befolkningsutvecklingen och att hela transportsystemet planeras för att kollektivtrafikandelen på sikt ska kunna öka.

Den största omvärldsrisken ligger i att trafikinvesteringar alltid är en del av en större helhet. Kollektivtrafiksatsningarna förutsätter ett gott samarbete med kommuner och angränsande län, både kring kollektivtrafiken och kring samhällsplanering i övrigt. Stora satsningar såsom nya

tunnelbanedragningar förutsätter statlig och kommunal medfinansiering.

Kollektivtrafiken är även beroende av infrastruktursatsningarna i stort, där statliga beslut om vägdragningar och finansiering blir avgörande för

framgång.

1.1.2 Effekter på vårdbehov

Värt att notera när det gäller befolkningstillväxten i regionen, är att de två befolkningsgrupper som enligt prognosen kommer öka mer än andra, barn och äldre, också är de som står för stora vårdbehov.

I diagrammet ovan, syns utvecklingen för de äldre grupperna som står för de allra största behoven. Fram till 2020 är det gruppen mellan 70-79 år som ökar mest - hela 57 procent. Efter år 2020 ökar alla åldersgrupper över 70 år och jämfört med 2010 ökar de olika grupperna över 70 mellan 88 och 127 procent till år 2040. Övriga åldersgruppers befolkningsökning är lägre och uppgår till i genomsnitt 24 procent för hela perioden.

Detta får stora effekter på vårdbehovet och kommer att kräva särskilda insatser. Idag svarar befolkningen över 70 år och äldre för cirka tio procent av befolkningen. Sammantaget svarar dessa 10 procent för drygt 42 procent av vårddagarna i slutenvården. När denna grupp ökar med mellan 88 och 127 procent (se diagram 3 nedan), innebär det naturligtvis en mycket stor

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040

Prognostiserad utveckling av olika åldersgrupper av befolkningen i Stockholms län mellan 2010-2040 i procent

Ålder 70-79 Ålder 80-89 Ålder 90- Genomsnitt övriga åldrar

(25)

25 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

ökning av behovet av antal vårddagar. För exempelvis gruppen 70-79- åringarna väntas antalet vårddagar behöva öka med 82 procent mellan år 2010 och 2040.

Det ökade antalet vårddagar är ett sätt att visa på en förväntad effekt på vårdbehov. En annan är att beskriva vad som händer när man åldras. Med stigande ålder hinner vi dessvärre få fler sjukdomar. Demenssjukdomar kommer att kräva större resurser och en mycket bättre samordning mellan de insatser som görs från kommuner respektive landsting. Många äldre har flera sjukdomar som ska behandlas samtidigt, vilket ställer mycket stora krav på samordning inom sjukhus och mellan vårdgivare. Behov finns av att se över hur denna typ av patienter, ofta kallade äldre multisjuka, skrivs in på sjukhuset och hur de tas emot i den efterföljande vårdkedjan. En annan aspekt är att sjukdomar som förr var dödliga numer kan behandlas, men samtidigt krävs nya resurser för rehabilitering och ofta livslång behandling.

Utöver detta finns ett generellt ökat tryck på vårdens infrastruktur i form av vårdbyggnader och sängplatser när befolkningen växer, liksom behov av fler som arbetar inom vården. Det är också detta som lett fram till de stora investeringar i utbyggnader och renoveringar av akutsjukhus samt i den omstrukturering som nu planeras i och med en introduktion av

nätverkssjukvård.

1.1.3 Växande befolkning kan ge positiv effekt

Den stora befolkningstillväxten är en utmaning, men vittnar framförallt om den potential som regionen har. Befolkningstillväxten bidrar positivt till utvecklingen i länet och skapar ökad tillväxt såväl i närtid som långsiktigt.

Prognos av ökningen av antalet vårddagar i sluten vård m ellan 2010 och 2040 för patienter från Stockholm s läns landsting vid en rak fram skrivning . Om fattar sam tliga vårdgrenar inklusive avancerad hem sjukvård.

76 41

116 148 146 173

269 273

331

86 111 56

141 168 162

233 330

497 601

255

år 0-9 år 10-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80-89 år 90-99

Prognostiserad utveckling av antalet vårddagar per åldersgrupp mellan 2010 och 2040

Vårddagar 2010 i tusental Vårddagar 2040 i tusental

13 34 21 13 11 35 23 82 81 129

Ökning i procent mellan 2010 och 2040 för respektive åldersgrupp

Ålder 70-99 år Ålder 0-69 år

206 24%

636 76%

Andel av ökningen för perioden 2010-2040

842

(26)

26 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

Den regionala utvecklingen och landstingets arbete med dessa frågor står beskrivet i avsnitt 14.

Stockholms län har en ekonomiskt gynnsam effekt av det sätt som befolkningen ökar här jämfört med i övriga Sverige. I Stockholms län ser försörjningsbördan på personer i arbetsför ålder något annorlunda ut än den gör för resten av riket. Generellt blir det fler och fler i icke arbetsför ålder som ska försörjas av dem i arbetsför ålder. Den så kallade

försörjningskvoten mäter hur många personer i icke arbetsför ålder varje person i arbetsför ålder måste försörja. Denna kvot är för närvarande cirka 0,65, vilket innebär att varje person i arbetsför ålder i Stockholms län har 0,65 personer i icke arbetsför ålder att försörja. Detta är dock väsentligt lägre än för riket i stort vilket bland annat beror bland annat på

inflyttningen av människor i arbetsför ålder. Denna kvot väntas öka gradvis så att den 2045 ligger på 0,77 för länet och 0,86 för Sverige.

I klartext innebär detta att den växande befolkningen skulle kunna bidra med skatteintäkter, vilka skulle kunna finansiera det ökade trycket på infrastrukturen. Ett förhållande som samtidigt är dyrare att finansiera i en växande storstadsregion eftersom tillväxten drar upp flera andra kostnader såsom löneläge och bygg- och markkostnader. Befolkningens ökade

förmåga att bidra med skatt motverkas dock av att det i Sverige finns ett kommunalekonomiskt utjämningssystem. Detta har som huvudsyfte att skapa likvärdiga förutsättningar för kommuner och landsting i hela Sverige.

Ambitionen är att i stort sett fullständigt jämna ut skattekraft och

opåverkbara strukturella kostnader. Totalt sett innebär dock systemet att även om Stockholm är en tillväxtregion med en lägre försörjningskvot, kan inte den positiva effekten fullt ut räknas in för att täcka de extra

investeringskostnader i infrastruktur som regionen står inför.

Det handlar om ett högre löneläge för samtliga arbeten. Det är också dyrt att bygga nytt, vilket måste göras i regioner och kommuner med snabb expansion. Bygg- och markkostnader är också generellt sett högre än i andra delar av landet. I storstadsområden bygger man dessutom i redan tätbebyggda områden vilket skapar extra kostnader. För landstingets del betyder det här bland annat att det är svårt att klara finansieringen av de stora kollektivtrafik- och sjukvårdsinvesteringar som behövs, trots att vårt landsting tar ut landets högsta landstingsskatt. Det är därför angeläget att skatteutjämningssystemet förändras. Stockholmsregionen måste få ökade statliga medel för infrastruktur som spår och vägar och få möjlighet att självständigt disponera trängselskatteinstrumentet.

2. Den medicinska utmaningen

(27)

27 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

Vid sidan av befolkningsutvecklingen pågår en medicinsk och

medicinsktekniska utveckling som ger nya möjligheter att rädda liv eller att skapa bättre liv för sjuka. En problematik i detta är att även om liv räddas, kan följden bli att det behövs rehabilitering och ofta en livslång behandling, vilket ökar på det sammanlagda behovet av vård.

De internationella undersökningar och nationella rapporter som gjorts på vårdområdet pekar på flera olika utvecklingstendenser.

När det gäller utbudet av behandlingar, håller utvecklingen på att ta oss bort från de traditionella läkemedlen. Dels pågår på många fronter en utveckling av individualiserade behandlingsformer. Vi är förmodligen bara i början av en utveckling som innebär att allt mer av behandlingar och

terapier individanpassas. Kartläggning av gener och olika former av tester växer, med detta också efterfrågan på sådana tjänster. Dessa

utvecklingslinjer hänger ihop med en stark utveckling på diagnossidan och när det gäller bildbehandling (medical imaging), som är ett sätt att hjälpa till i diagnosarbetet. Andra utvecklingsområden som precis börjat

användas praktiskt, eller som är nära praktiskt användande, är genterapi, nya vacciner, artificiellt blod, transplantation av djurorgan och

användandet av stamceller. När det gäller den medicinsktekniska

utvecklingen finns, utöver redan nämnda metoder som bildbehandling och diagnostik, även förhoppningar om att nanoteknologi ska kunna göra det möjligt att behandla sjukdomar på mekaniskt sätt, men på en

mikroskopiskt liten nivå.

Det pågår alltså en enorm utveckling av behandlingsmetoder. Nya

behandlingsmetoder kan komma att ställa krav på, eller driva fram nya sätt att organisera vård. De högspecialiserade och mycket avancerade

undersökningar och behandlingar som blir möjliga koncentreras förmodligen till ett fåtal universitetssjukhus. Samtidigt ger informationstekniken och metoder med stöd av imaging vidgade möjligheter för decentraliserad sjukvård. Den lokala vården kan

kommunicera med experter och på så sätt kan diagnoser ställas och mer avancerad vård bedrivas på distans.

När informationsteknik finns på plats finns också möjlighet att förbättra tillgång till data om behandlingens utveckling tillsammans med patienten, vilket kan vara ett sätt att göra att behandlingar ger bättre resultat, ibland till en lägre kostnad. Att integrera IT- användning i form av e-tjänster till invånare eller i användningen av datastöd i behandlingar är tekniskt möjligt idag, men ställer mycket stora organisatoriska krav på samordning både nationellt och inom landstingen. Kombinationen av säkerhetskraven som hantering av känsliga patientuppgifter förutsätter, och kraven på ett snabbt och lättillgängligt informationsflöde är svåra men nödvändiga att lösa.

(28)

28 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

En annan dimension som ofta diskuteras är hur nya, dyra

behandlingsmetoder leder till behov av svåra prioriteringar. En ny

behandling kanske hjälper – men hur mycket hjälper den, och hur mycket får det kosta när sjukvårdens tillgångar är begränsade?

Om den ena sidan av den medicinska utmaningen således gäller att ta tillvara på nya behandlingsmetoder och att hantera de prioriteringsfrågor de väcker, är den andra sidan att hantera den ökande, och i grunden positiva, överlevnaden. Ett bra exempel på detta är cancervården, som troligen starkt bidrar till ökade kostnader för landstingen. Sveriges

Kommuner och landsting visar i sin rapport över kommuner och landstings ekonomi (oktober 2012) att kostnader för den somatiska vården

regelmässigt har visat underskott i förhållande till budget i Sveriges

landsting, trots att det funnits en generell ambition att styra och kontrollera den specialiserade somatiska vården. De menar att detta kan sättas i

samband med bland annat kostnader för cancervård. Kostnaden för cancervården är svår att uppskatta. Det hänger bland annat samman med att cancerpatienter vårdas i flera olika delar av vården och det är svårt att koppla kostnadsuppgifter specifikt till patienter med cancerdiagnos. DRG- systemet som ligger till grund för beskrivning av vården är uppbyggt kring vilken kroppsdel som är drabbad av sjukdom och cancer kan drabba alla kroppsdelar. Det är dock känt att antalet patienter som får cancerdiagnos har ökat, till och med mer än vad befolkningsutvecklingen i sig motiverar.

Samtidigt har antalet avlidna legat numerärt på en oförändrad nivå under en längre tid. Det som hänt är att fler botas och fler lever längre med cancerdiagnos. Beräkningar som gjorts för enskilda cancerformer visar samtidigt att kostnaden per patient fördubblats under en femtonårsperiod.

Det beror troligen på att fler patienter får del av relativt dyra behandlingar samt att det finns alltfler och alltmer specifika behandlingsmetoder. I grunden är detta alltså en positiv utveckling som leder till att fler överlever.

Som en sidoeffekt finns dock kostnaden.

Inom vården finns ett konstant ambition om att introducera nya bättre behandlingar och att låta behandlingarna omfatta fler människor.

Vanligtvis innebär detta att kostnaderna ökar. Under 2012 och 2013 visar både landstingets egna beräkningar och Sveriges Kommuner och

Landstings att kostnaderna legat och kommer att ligga lägre än normalt.

Den främsta minskningen är att många storsäljande substansers patent gått ut. Det kan dock även ses som ett resultat av att effektiviseringsarbetet givit effekt. När det gäller introduktionen av nya läkemedel, särskilt nya dyra läkemedel, pågår ett intensivt arbete både nationellt och inom Stockholms läns landsting, som handlar om att skapa beredskap för att introducera läkemedel på ett sådant sätt som gör att de används resurseffektivt, kostnadseffektivt medicinskt ändamålsenligt och säkert i vården. Ett nytt läkemedel som är framtaget för en specifik, begränsad grupp, är ofta dyrt.

(29)

29 (253) SKRIVELSE

2013-05-07

Samtidigt kan det vara effektivt och motivera sin kostnad om det används just för den lilla gruppen av patienten på det sätt det är avsett.

Att minska utsläppen av miljö- och klimatskadiga gaser från vården är en pågående medicinsk utmaning. Stockholms läns landsting var först i Sverige med att installera anläggningar för lustgasdestruktion vid länets förlossningskliniker för att minska utsläppet av dessa gaser.

Sveriges Kommuner och landsting räknar med en ökning av läkemedelskostnader under 2013 på cirka 2 procent, men däremot

förväntas kostnadsutvecklingen under åren därefter, 2014-2016, återgå till en mer normal ökningstakt på mellan 2.5 och 4 procent per år när färre patent går ut.

3. Den individuella utmaningen

Människor ställer idag stora krav på delaktighet och information, och har också i allt högre utsträckning stöd av gällande lagar på vårdområdet. Detta konstateras hälso- och sjukvårdsförvaltningens rapport Patientens rätt och ställning i likhet med flera andra rapporter. Dagens patienter vill delta i sin behandling och involveras i diskussioner om behandlingsstrategier. De har också krav på att kunna få vård eller rådgivning direkt. Denna utveckling är en allmän tendens i samhället, men den har också starkt stöd genom regeringens reformpolitik och de förändringar i lagstiftning som riksdagen genomfört. På samma sätt är e-tjänster ägnade att underlätta för individens möte med hälso- och sjukvården. Denna utveckling kommer dels att vara en utmaning av rådande arbetssätt och strukturer, dels en rent teknisk och ekonomisk utmaning. Informationssystem och IT- system behöver

utvecklas om patientens väg i vården ska stödjas på ett bättre sätt, och om patienterna ska kunna involveras mer i sin behandling

4. Ökad sårbarhet från omvärldsekonomin

De olika utmaningar som Stockholms läns landsting står inför i form av en växande befolkning, fler äldre, nya behandlingsformer och nya krav från invånarna ställer stora krav på verksamheterna.

Stockholms läns landsting har valt att möta dessa utmaningar genom att dels göra omfattande investeringar både på kollektivtrafikområdet och på hälso- och sjukvårdsområdet. Med investeringarna i hälso- och sjukvårdens byggnader planeras även för nya sätt att organisera vård i

nätverkssjukvården.

De stora investeringarna kommer att finansieras genom en ökad belåning vilket medför att landstinget också blir mer känsligt för förändringar i