Kollektivtrafiken i Malmö ska bidra till likvärdig tillgång för kvinnor och män till utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet.
Detta mål diskuteras inte explicit i målen för projektet Framtidens kollektivtrafik. Mer implicit finns dock denna aspekt inskriven i så motto att den ekonomiska jämställd- hetsaspekten kan tolkas in i skrivningarna om att kollektivtrafiken ska främja tillväxten och förbättra tillgängligheten till befintliga och nya arbetsplatser, bryta isoleringen i invandrartäta områden och underlätta arbets- och utbildningsresor för ”olika grupper”. Exempelvis talas om att öppna arbetsmarknader för grupper som kan ha svårt att ta sig till arbetet. Vidare nämns att förbättrad standard på kollektivtrafiken, med bättre tur- täthet, bekvämlighet och sträckning skulle ge förutsättningar för fler både män och kvinnor att åka kollektivt (Malmö stad, 2008), vilket också kan tolkas innefatta en strävan till jämnare fördelning av ekonomiska maktaspekter (jfr Göransson, 2007). I intervjuer och fokusgrupperna med tjänstemän, chefer och politiker diskuteras ekonomisk jämställdhet mer ingående.
6.1 Fokusgrupper
Analysen av fokusgrupperna visar att maktaspekten och den ekonomiska jämställdheten är närvarande, men att samtalet om jämställdhet ibland blir något svävande. Vad är egentligen problemet? För att hitta riktning och motivation i jämställdhetsarbetet är en tydligare bild av problemen med ojämställdhet viktig. Ekonomisk makt och tillgång till arbete är viktiga aspekter på ett jämställt samhälle. Att betrakta möjligheten att resa (eller att låta bli att resa) som en fråga om makt är ett sätt att bygga ut problembilden. Tolkningar av jämställdhet som inte på något sätt utmanar maktrelationer och normer i samhället är tämligen tandlösa. Men det finns fler än ett sätt att tolka makt och att applicera det på resor.
Hjorthol(2004) menar till exempel att könsskillnader i resmönster kan säga något väsentligt om jämställdheten i ett samhälle i och med att mäns och kvinnors sätt att resa hänger tätt samman med deras situation på arbetsmarknaden och (heterosexuella) pars uppdelning av hushållssysslor och omsorgsresor. Kvinnor utför enligt Hjorthol oftare resor som hade kunnat genomföras av någon annan i hushållet. Transportområdet ses här alltså som en förlängning av fördelningen av det avlönade och oavlönade arbetet mellan kvinnor och män. Fördelning av avlönat och oavlönat arbete är en etablerad jämställdhetsfråga (se även kap. 7).
6.2 Dialogmöten
Vid dialogmötena diskuterades ekonomisk makt på en konkret nivå. Exempelvis hur familjerna fördelar resurserna, vem som har bilen och vem som gör flest inköp på vägen till och från arbetet. I dialogen med polisen togs frågan om bilberoende upp till diskus- sion spontant. En deltagare menade att man ville försöka att inte vara beroende av bil alltför mycket i familjen, såsom att de i hans familj försökte genomföra flera aktiviteter på fritiden utan att använda bilen, eftersom detta ger bättre fördelning av resurserna mellan alla familjemedlemmar. Någon påpekade att han ofta arbetar obekväma arbets- tider och att det därför tidvis blev olika jämn fördelning av vem som skulle handla och vem som skulle använda bilen i familjen. I den diskussionen kunde man se att buss- linjernas sträckning i Malmö stad framfördes som en viktig bidragande faktor till att
flera av deltagarna valde bort kollektivtrafiken och istället tog bil eller cykel. I det här fallet var det flest män som menade att de var tvungna att använda bil för att ta sig till och från arbetet.
En problematisering som kan göras med utgångspunkt i detta perspektiv är att kollektiv- trafiken (om den anpassas efter människors resbehov) faktiskt kan påverka familjers ekonomiska villkor så tillvida att de blir mindre bilberoende än de annars skulle vara. Det innebär att någon som kanske anser att han måste ha bilen varje dag istället kan välja buss eller spårvagn. En väl fungerande kollektivtrafik minskar bilberoendet och kan i så måtto frigöra ekonomiska resurser i familjerna.
6.3 Dialogledare
Dialogledarna konstaterade efter dialogmötena att det förekom diskussioner kring skill- nader mellan män och kvinnor som kunder och skillnader i hur män och kvinnor reser till arbetet och på fritiden, men inte i så stor utsträckning som man hade förväntat sig. I fokusgruppen med dialogledarna uttrycktes exempelvis förvåning över att inte de som arbetar inom handeln lägger mer fokus på den ekonomiska makten hos båda könen. Handelns representanter menade exempelvis att när kvinnorna handlar följer männen bara med som sällskap och dialogledarna konstaterade i den efterföljande fokusgruppen att detta synsätt tydliggjorde att handeln inte utgick från både kvinnor och män som kunder. Den ekonomiska maktdimensionen har transportimplikationer genom handelns placering (antingen i city eller i köpcentrum utanför staden) och dess möjligheter att attrahera olika grupper. Denna dimension är något som man vill vidareutveckla i senare dialoger.
6.4
Slutsatser och vidare arbetssätt
Målet om ekonomisk jämställdhet diskuterades inte explicit i projektet Framtidens
kollektivtrafik före forskningsprojektet. Dokumentationen innehöll visserligen skriv-
ningar om att öppna arbetsmarknader för grupper som har svårt att ta sig till arbetet, vilket kan tolkas som en strävan efter jämnare fördelning av ekonomiska maktaspekter. Men hur man ska tillgodose detta framkommer inte i dokumenten. Inte heller före- kommer det någon direkt problematisering av vilka marknader som man idag inte når med kollektivtrafik och vilka marknader som Framtidens kollektivtrafik kommer att nå. I fokusgrupperna diskuteras könsskillnaderna i resmönster som har med kvinnors och mäns arbeten att göra. Bilberoende framträdde som en del av människors vardagsliv men det var i huvudsak mäns bilberoende som uttalades som problematiskt.
Samma typ av diskussioner fördes i dialogmötena och anknöts i stor utsträckning till att många familjer hamnar i bilberoende på grund av att kollektivtrafiken är otillräcklig och inte svarar mot deras förväntningar. Flest män ansåg att de var tvungna att använda bil för att kunna ta sig till arbetet. Efter dialogmötena konstaterade dialogledarna att den ekonomiska maktdimensionen har transportimplikationer även genom exempelvis handelns placering och dess möjligheter att attrahera olika kundgrupper.
En slutsats är att en väl fungerande kollektivtrafik kan minska bilberoendet och på så vis frigöra ekonomiska resurser hos enskilda individer och inom familjerna. Linjedrag- ningar, placeringen av hållplatser, bytespunkter, i anslutning till arbetsplatser och bostäder har betydelse för olika grupper av resenärer och påverkar i så motto också jämställdheten och bör brytas ner och analyseras ur ett socialt perspektiv där jämställd-
heten beaktas. Exempelvis, beakta kvinnors och mäns arbetspendling som sker i olika riktning inom och utom kommunen, att flickor och pojkars fritidsaktiviteter finns på olika platser osv.
För att uppnå målet om ekonomisk jämställdhet föreslår vi att man gör konsekvens- analyser som belyser vem/vilka som gynnas respektive missgynnas av olika satsningar. Vid beslutsfattande om en specifik trafiksatsning ska man veta vilka prioriteringar som är möjliga att göra och vara medveten om vad besluten betyder för jämställdhet och vidare social hållbarhet.