Projektorganisationen i Framtidens kollektivtrafik 34

Två aspekter som är relevanta att beakta inom projektorganisationen i relation till delmålet Jämn fördelning av makt och inflytande är dels andelen kvinnor och män som arbetar inom projektet Framtidens kollektivtrafik, dels vilken makt och vilket inflytande de har över planeringsprocessen.

Kommunens målsättning med projektorganisationen ur ett jämställdhetsperspektiv innebär att ca hälften (40/60) av de deltagande i genomförandeorganisationen ska vara kvinnor. Ingetdera av de båda könen ska vara representerat med färre än 40 procent (Malmö stad, 2007).

Makten och inflytandet kan mätas i vilka positioner/roller de olika medarbetarna har i organisationen och även i omfattningen av deras deltagande vid olika möten och beslutsprocesser utanför själva projektorganisationen. Projektorganisationens deltagare kan exempelvis ha nyckelpositioner i andra grupper där beslut tas som har betydelse för projektet vilket kan antas inverka på vilken makt och vilket inflytande de har över processen.

Föreliggande forskningsprojekt har tagit del av och analyserat fördelningen

kvinnor/män i projektorganisationen och även tittat på vilka yrken/positioner/roller som olika medarbetare har i projektet.

Sammansättning av projektorganisationen

Innehållsanalysen av dokumentationen från projektet Framtidens kollektivtrafik visar att projektorganisationen har förändrats en del över tid. Könsfördelningen bland personer inom staden som är inblandade i projektet har också varierat. Projektets styrgrupp bestod exempelvis i början av år 2009 av fyra kvinnor och tre män. I dagsläget utgörs styrgruppen av tre kvinnor och fyra män. Projektgruppen består av fyra kvinnor och två män.

Representationen av kvinnor respektive män i organisationen som arbetat med Fram-

Projektorganisationen för Framtidens kollektivtrafik består av en projektgrupp med sex tjänstemän, varav fyra kvinnor och två män; en styrgrupp med sju chefer från de olika förvaltningarna och Skånetrafiken som deltar i projektet, varav för närvarande tre kvinnor och fyra män (fram till april 2010 bestod styrgruppen av fyra kvinnor och tre män); en arbetsgrupp med sex tjänstemän, varav två kvinnor och fyra män. Dessutom ingår SPIS, Samverkan för spårväg i Skåne, med fem deltagare (förutom Malmö stad) varav en kvinna och fyra män, från Region Skåne, Lunds kommun och Helsingborgs stad.

Knutet till projektet finns också en politikerorganisation: presidiet för tekniska nämnden med tre män, kommunalrådet för stadsmiljö och boende som är man och kommunstyrel- sen som består av fem kvinnor och åtta män.

En analys av den kvantitativa fördelningen av kvinnor/män i organisationen visar att i projektgruppen är en övervikt av kvinnor (4/2), i styrgruppen jämn fördelning (3/4, tidigare 4/3) och i arbetsgruppen övervikt av män (4/2). I SPIS är en övervikt av män (4/1) om man ser till de medverkande utanför Malmö stad, men i realiteten har könsför- delningen på mötena varit ganska jämn eftersom antal kvinnor är högre i projektet

Framtidens kollektivtrafik i Malmö (på SPIS-mötena har oftast deltagit 2 kvinnor och

2 män). I politikerorganisationen är männen numerärt överrepresenterade (12/5). (Se tabell 3).

Tabell 3 Antal kvinnor respektive män i organisationen som arbetar med Framtidens kollektivtrafik.

Grupp Antal personer Kvinnor3 Män4

Projektgrupp 6 4 2 Styrgrupp 7 4(3) 3(4) Arbetsgrupp 6 2 4 Samverkansgrupp SPIS 5 1 4 Presidium teknisk nämnd 3 – 3 Kommunalråd 1 – 1 Kommunstyrelsen 13 5 8 Positioner/roller

Medan projektgruppen och arbetsgruppen består av tjänstemän från gatukontoret, stads- byggnadskontoret, stadskontoret och Skånetrafiken, består styrgruppen huvudsakligen av chefer som också har viktiga maktpositioner i de andra delarna av Malmö stads förvaltningsorganisation. De är avdelningschef/förvaltningschef eller motsvarande för stadskontoret, gatukontoret, stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen och en plane- ringschef i Skånetrafiken. Det ligger nära till hands att tro att med tanke på chefsposi- tionerna, skulle mycket makt och inflytande ligga på styrgruppens deltagare. I det här fallet finns också en processutvärdering gjord av Malmö högskola och den visar att bilden inte är så entydig.

3

Siffran inom parentes avser år 2009. 4

Processutvärderingen (Saveljeff & Andersson, 2010) bygger på 20 intervjuer med personer som varit involverade i projektet Framtidens kollektivtrafik 2009–maj 2010. Utvärderingen visar att de involverade aktörerna inte alltid varit överens om vilka roller som de olika grupperingarna ska ha eller vilka förväntningar man kan ha på varandra. Projektet har drivits framåt mycket tack vare starkt engagemang hos ett antal ”eld- själar”. Någon nämner till och med att vissa delprojekt nog inte hade blivit av om inte dessa eldsjälar funnits och drivit arbetet framåt i projektgruppen. Utvärderarna pekar på att om det funnits större tydlighet hade man undvikit mycket frustration och inte behövt förlita sig så mycket på sina eldsjälar. Projektgruppen har exempelvis haft förväntningar på styrgruppen som inte besvarats. Både i projektgruppens, arbetsgruppens och styr- gruppens utsagor om processen framträder en bild av att projektet har styrts av projekt- gruppen. I så motto har denna grupp varit central och haft makt och inflytande över processen. Det framkommer också att styrgruppen anser att den har tagit del av informa- tion och fattat beslut som krävts, medan projektgruppen varit osäker på vilka ramar och mandat den har haft.

Någon menar att det kan handla om maktutövning men i processutvärderingen dras sammanfattningsvis slutsatsen att stor betydelse ligger på förståelse för varandras roller och kommunikation mellan grupperna. Otydligheterna gäller dels synen på kommunika- tionen mellan grupperna, dels otydliga direktiv från styrgruppen till projektgruppen och otydligheter gällande beslutsvägarna. Projektgruppen har också haft uppfattningen att information från den politiska nivån har fastnat i styrgruppen och/eller kommit fram alldeles för sent. En del av frustrationen beror sannolikt på den klassiska problematiken, relationen mellan linje- och projektorganisation där personerna haft olika förutsättningar för att medverka i projektet och upplevts ”sitta fast” i linjen. Det handlar om att både

förstå, kunna och vilja genomföra det som planerats, påpekar processutvärderarna

(Saveljeff & Andersson, 2010).

Förslag till förändringar av positioner och roller inom den egna organisationen I den avslutande workshopen framkom det att det inom organisationen finns idéer och förslag på hur Malmö skulle kunna arbeta vidare med sin egen organisation för att ännu bättre integrera jämställdhetsaspekter i förvaltningarnas arbete. Tre huvudsakliga teman som man bör arbeta vidare med identifierades vid workshopen:

 se över sammansättningen av grupper i den egna organisationen vad gäller ut- formning, styrning och makt

 bygg upp en ny kultur samt  utbildning av medarbetare.