Moment under dialogmötet – beskrivning

Samtliga dialogmöten följde så kallade körscheman som var indelade i olika moment. Övergripande gick övningarna/momenten ut på att deltagarna fick ett tema/en

frågeställning kring vilket de skulle diskutera några minuter i mindre grupp (2-3 personer i varje grupp). Flera moment innebar att synpunkter skrevs ned på post it- lappar som sedan samlades in av dialogledaren. Lapparna sattes upp på en vägg, dialogledaren läste upp och tillsammans diskuterade man i gruppen kring svaren. Detta innebar att var och en kunde förklara sina lappar och kommentarer kunde fås av de andra deltagarna.

Ice-breaker och presentationsrunda

För att redan från början skapa en avslappnad stämning under dialogmötet och för att lära känna varandra bättre inleddes varje dialogmöte med en så kallad ”ice-breaker” (”bryta isen”), följt av en presentationsrunda. Under övningen ”ice-breaker” fick deltagarna snabbt välja mellan två alternativ, till exempel skog/hav,

Köpenhamn/Malmö, bil/tåg. I samband med den påföljande presentationsrundan fick deltagarna även berätta om något av de val man tidigare gjort. Dialogledare och notarie började och visade därmed hur det gick till. Momentet genomfördes i samtliga

dialogmöten.

Fyra hörn

Även övningen ”Fyra hörn” hade till syfte att fungerar som en ”ice-breaker” i början av dialogmötet, men med fokus på enbart färdsätt. Övningen gick ut på att fyra bilder med fyra olika färdsätt sattes upp i hörnen av det rum som dialogmötet genomfördes i. Färdsätten var: Bil; Cykel/moped; Gång; Buss. Frågorna var: Hur har du tagit dig hit idag? Hur har du rest i din senaste resa som inte var till skolan? Vilket färdsätt föredrar du om du får välja helt fritt? För varje fråga fick deltagaren ställa sig i det hörn som stämde överens med den egna erfarenheten/synpunkten. Efter varje fråga bad

dialogledaren minst en från varje grupp att motivera sitt val. Momentet genomfördes endast i dialoggrupperna med ungdomar. (I samtliga grupper ställdes dock frågan om hur de hade tagit sig till dialogmötet.)

Vilka är era kunder/målgrupper? Hur reser de? Vilka andra grupper vill man nå?

I dialogmötena med representanter från handeln respektive olika fritidsorganisationer ställdes även frågor kring deras kunder/målgrupper. Momentet skedde i form av öppet samtal i storgrupp, med en fråga i taget.

Den perfekta kollektivresan/Visioner om kollektivtrafik

I momentet ”Den perfekta kollektivresan” ombads deltagarna att tänka fritt kring temat och diskutera i mindre grupper om två alternativt tre. Det som man tyckte var det viktigaste med kollektivtrafiken skrevs ned på post it-lappar. Lapparna lästes upp och blev utgångspunkter för samtal/diskussion. Deltagarna fick också frågan om vad som skulle få dem att välja kollektivtrafik istället för bilen. Dialogledaren kommenterade valen varpå deltagarna fick markera den aspekt som man såg som viktigast.

Diskussionerna fortsatte sedan i storgrupp. Momentet genomfördes i samtliga grupper.

Vardagsresande 2016

I målgruppen med ungdomar ställdes frågan hur man tror sig resa i framtiden, år 2016. Deltagarna fick 10 minuter att fundera över detta. Svaren skrevs ned på post-it lappar och blev utgångspunkt för diskussion.

Attraktiv och hållbar stad

I samtliga grupper ingick ett moment där deltagarna skulle reflektera över vad de tycker kännetecknar en attraktiv och hållbar stad. Begreppet ”Attraktiv och hållbar stad” är

något som man inom Malmö stad ofta använder i skrifter och presentationer, varför det sågs som intressant att ta reda på hur medborgarna tänker kring detta (korrespondens visa e-post med Linda Göransson, 2010-10-25). Övningen innebar att var och en funderade på ämnet och skrev ned det ord som man bäst tyckte belyser detta. Därefter följde samtal i storgrupp utifrån de nedskrivna orden.

Spårvagn

Endast i gruppen med ungdomar/gymnasieelever ställdes direkta frågor kring

spårbunden trafik, vilket var en efterfrågan från lärarna på den aktuella skolan. Under momentet fick deltagarna även information om planeringen av spårbunden trafik i Malmö samt information om spårvagn i andra europeiska städer. Dessutom visades bilder på olika spårvagnsmiljöer. Som övning fick ungdomarna välja mellan tre olika alternativ rörande spårvagn i Malmö; om man trodde att det skulle bli bättre, samma

som idageller sämre än idag.Utifrån svaren ställde dialogledaren följdfrågor, till exempel ”Ni som tror bättre, hur tänker ni?”.

I de övriga målgrupperna togs inte spårvagn upp som ett moment i dialogmötena. Detta med anledning av att man från kommunens sida främst ville lyssna in och få en bild av hur mycket av spårvagnsplanerna som var förankrat hos medborgarna, utan att det togs upp som ett specifikt moment (korrespondens visa e-post med Linda Göransson, 2010- 10-25).

Delaktighet i planeringsprocesser

I samtliga grupper ställdes frågor om hur deltagarna själva kan och vill delta i

planeringsprocesser gällande förändringar i staden. I dialogmötena med representanter från handeln respektive fritidsorganisationer handlade frågorna om hur man ser på den egna organisationens möjligheter till att påverka till exempel kunder att resa med kollektivtrafik.

4

Dialogmöten i Malmö stad – resultat av observationsstudier

I detta kapitel identifieras och beskrivs vad och på vilket sätt som man inom de olika målgrupperna talar om färdsätt, främst avseende kollektivtrafik. Resultaten för de olika målgrupperna (ungdomar, handel, fritid, sjukhus samt polis) redogörs i separata avsnitt. I målgrupperna ungdomar, sjukhus och polis diskuterades deltagarnas egna färdsätt, medan man i grupperna handel och fritid främst diskuterade kundgruppers/målgruppers färdsätt. I målgruppen ungdomar berördes även frågor om hur man tror sig resa i framtiden. Inom samtliga målgrupper fick deltagarna ge sin syn på kollektivtrafiken. Vidare diskuterade man i samtliga grupper vad som kännetecknar en attraktiv och hållbar stad. I målgrupperna handel och fritid ställdes även frågor om hur man ser på sin egen roll avseende möjligheterna inom den egna organisationen att förbättra

kunders/målgruppers resande. I målgrupperna ungdomar, sjukhus och polis ställdes frågor om hur de själva vill vara delaktiga i planeringen av framtidens kollektivtrafik. Observera att de beskrivna perspektiven och aspekterna på kollektivtrafik respektive vad som kännetecknar en attraktiv och hållbar stad inte är rangordnade.

Kapitlet avslutas med en diskussion, där de olika målgrupperna jämförs.