Resultatutveckling
Rörelseresultatet i koncernen för 2003 uppgick till 9 564 mkr (6 848). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 15,9 procent (11,0) och resultatet per aktie till 12,02 kronor (7,87).
Sett över hela året påverkades resultatet positivt av volymtillväxten i såväl inlåning från som utlåning till all-mänheten i den svenska kontorsrörelsen samt av resultatut-vecklingen i Swedbank Markets och Internationell bankrö-relse. Marginalerna på inlåning från allmänheten i Sverige minskade dock. Provisionsintäkterna från betalningsför-medlingsverksamheten visade fortsatt god tillväxt. Aktie-relaterade intäkter var lägre än föregående år, men hade sedan det första kvartalet 2003 en positiv utveckling. Övriga intäkter påverkades av en realisationsvinst från försäljning av bankens aktieinnehav i Erste Bank. Kostnaderna ökade något främst genom förvärvet av HSB Bank och EMU-för-beredelser. Kreditförlustnivån minskade och uppgick till 0,14 procent (0,23). Intresseföretagens resultat förbättrades väsentligt trots nedskrivning av goodwill i SpareBank 1 Gruppen. Förbättringen av rörelseresultatet 2003 från de utländska dotter- och intressebolagen påverkades margi-nellt av valutakursförändringar med 2 mkr (-56).
Räntenettot
Koncernens räntenetto ökade med 4 procent och uppgick till 16 201 mkr (15 549). I Svensk kontorsrörelse ökade rän-tenettot från utlåningsverksamheten med cirka 450 mkr till följd av ökade volymer och med cirka 100 mkr genom öka-de marginaler. Högre inlåningsvolymer ökaöka-de räntenettot med cirka 200 mkr medan minskade marginaler, främst till följd av lägre allmänt ränteläge och överströmning av inlå-ningsmedel till högförräntande konton, påverkade räntenet-tot negativt med cirka 550 mkr. Ränteneträntenet-tot hos Swedbank Markets förbättrades med cirka 250 mkr, bland annat genom handel i obligationer och räntederivat vid filialen i Oslo. I Internationell bankrörelse ökade räntenettot med cirka 100 mkr.
Koncernens räntemarginal uppgick till 1,47 procent (1,43) och placeringsmarginalen till 1,59 procent (1,58). Motsvar-ande marginaler i Spintabkoncernen var 1,01 procent (1,01) och 1,17 procent (1,22).
Erhållna utdelningar
Erhållna utdelningar uppgick till 105 mkr (90).
Provisionsnettot
Provisionsnettot minskade något till 5 739 mkr (5 764). Betal-ningsförmedlingsprovisionerna fortsatte att utvecklas
posi-60 | ÅRSREDOVISNING 2003 | EKONOMISK REDOGÖRELSE
Övriga allmänna administrationskostnader
Övriga allmänna administrationskostnader ökade med 6 pro-cent och uppgick till 5 585 mkr (5 279). Kostnadsökningen påverkades till 78 mkr av förvärven av HSB Bank och Enter-Card.
Lokalkostnaderna ökade 6 procent till 1 148 mkr (1 080) bland annat genom förändringar i kontorsnätet i Svensk kontorsrörelse. Datakostnaderna ökade med 6 procent till 1 333 mkr (1 257), främst genom EMU-förberedelser. Kost-naderna för kontanthanteringen i form av värdetransporter och larm ökade 25 procent eller med 62 mkr till 315 mkr.
Kostnaderna för utrangering av Cash-terminaler belastade resultatet med 22 mkr.
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
Avskrivningarna på materiella anläggningstillgångar mins-kade med 83 mkr och uppgick till 633 mkr (715) medan avskrivningarna på goodwill, exklusive intressebolagsinne-hav, minskade med 50 mkr och uppgick till 613 mkr (663).
IT-kostnader
I IT-kostnader ingår samtliga utvecklings- och produktions-kostnader samt serviceproduktions-kostnader för och avskrivningar på datautrustning. Årets IT-kostnader uppgick, efter avdrag för intäkter från fristående sparbanker och delägda banker, till 2 315 mkr (2 223), varav utvecklingskostnader 688 mkr (605). IT-kostnaderna i den svenska verksamheten var 2 021 mkr (1 929). Ökningen av IT-kostnaderna berodde på anpassningen av IT-system för ett eventuellt EMU-inträde, vilket ökade kostnaderna med knappt 100 mkr.
Kreditförluster
Kreditförlustnivån under året uppgick till 0,14 procent (0,23).
Kreditförlusterna minskade med 38 procent till 987 mkr (1 603). I FI-Holding uppgick kreditförlusterna till 84 mkr (107) och i Hansabank till 256 mkr (23).
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar Under året anpassades det bokförda värdet i Förenings-Sparbanken AB på aktier i dotter- och intressebolag genom nedskrivning med 447 mkr (1 082) till det koncernmässiga värdet på respektive innehav.
Återföring av nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar
FöreningsSparbanken återförde under året en del av den nedskrivning av det bokförda värdet på innehavet av aktier i OMHEX, som gjordes föregående år. Återföringen upp-gick till 55 mkr.
Andel i intresseföretags resultat
Andel i intresseföretags resultat uppgick till -116 mkr (-588).
Förändringen förklaras främst genom avyttringen av Marakanda i början av 2003, som ingick med resultatandel om -231 mkr under 2002. Resultatandelen från SpareBank 1 Gruppen uppgick till -383 mkr (-564).
Skattekostnad
Koncernens resultat före skatt uppgick till 9 545 mkr (6 772) och skattekostnaden till 2 567 mkr (1 983) motsvarande en skattebelastning om 27 procent (29). Årets lägre skattesats förklaras främst av ej tidigare utnyttjade förlustavdrag. Den relativt höga skattebelastningen föregående år förklaras främst av aktienedskrivningar som inte är skattemässigt avdragsgilla förrän de är kvittningsbara.
Koncernens tillgångar
Koncernens tillgångar uppgick vid utgången av 2003 till 1 002 mdkr (958). Förändringen berodde främst på ökad ut-låning.
Utlåning
Av koncernens tillgångar svarade utlåning till allmänheten för 75 procent (73) och utlåning till kreditinstitut för 8 pro-cent (10). Koncernens samlade utlåning till allmänheten och andra kreditinstitut än banker och Riksgäldskontoret, exklusive återköpsavtal (så kallade repor), uppgick vid utgången av 2003 till 721 mdkr (673). Utlåningen ökade så-ledes med 48 mdkr eller med 7 procent. Av ökningen svarade Spintab för 31 mdkr och Hansabank för 9 mdkr.
Nära hälften av utlåningen, eller 337 mdkr (307) avsåg privatpersoner, varav hypotekslånen i Spintab svarade för 274 mdkr (248). Privatutlåningen ökade således med 10 procent.
Räntebärande värdepapper
FöreningsSparbankens innehav av räntebärande värdepap-per, inklusive belåningsbara statsskuldsförbindelser, upp-gick vid årsskiftet till 77 mdkr (65). Till detta kom kon-cerninterna innehav på drygt 17 mdkr (17).
Moderbolagets innehav uppgick till 82 mdkr (69) varav 12 mdkr var placerade i en portfölj som till större delen är belåningsbar i Riksbanken och utgör därmed en likviditets-reserv. Resterande innehav ingår i bankens värdepappers-rörelse.
Utveckling av antalet anställda
2003 2002
Tillsvidareanställda 8 987 9 175
Tillfälligt anställda 452 398
SUMMA 9 439 9 573
Hansabank 5 766 5 744
FI-Holding 161 151
TOTALT 15 366 15 468
I dotterbolagen fanns vid årsskiftet likviditetsreserver som var placerade i räntebärande värdepapper. Reserverna uppgick till 7 mdkr i FI-Holding och 5 mdkr i Hansabank.
Tillgångar i försäkringsrörelsen
Tillgångar i försäkringsrörelsen ökade med 6 mdkr eller med 19 procent till 38 mdkr, främst beroende på utveck-lingen på aktiemarknaden 2003.
Koncernens skulder
Av koncernens skulder om 960 mdkr (919) svarade emitte-rade värdepapper för 46 procent (46), in- och upplåning från allmänheten för 30 procent (29) och skulder till kredit-institut för 10 procent (11).
In- och upplåning från allmänheten
Koncernens in- och upplåning från allmänheten uppgick vid utgången av 2003 till 284 mdkr (263). Exklusive åter-köpsavtal (repor), ökade inlåningen från allmänheten med 21 mdkr, varav 4 mdkr i Hansabank.
Emitterade värdepapper och efterställda skulder
Emitterade värdepapper uppgick vid årsskiftet till 442 mdkr (420). Koncernens emitterade värdepapper var i huvudsak utgivna av Spintab för att finansiera hypoteksutlåning till fast ränta. Spintabs upplåning sker med räntebindningstider som är väl matchade mot utlåningen. Den genomsnittliga återstående räntebindningstiden för Spintabs upplåning var 1,4 år (1,5). För koncernen som helhet var den genomsnitt-liga kvarstående räntebindningstiden för emitterade värde-papper 1,7 år (1,9).
Av värdepapperen var 73 procent (70) obligationer och resterande 27 procent (30) i huvudsak kortfristiga upplå-ningsinstrument.
Utöver obligationslån och certifikatprogram emitterar såväl banken som Spintab, FI-Holding och Hansabank efterställda lån i form av tidsbegränsade och eviga
förlags-lån. Sammantaget uppgick denna typ av efterställda skulder till 27 mdkr (28) vid årets slut.
Kapitalbas och kapitaltäckning
Beräkning av kapitalbas och kapitaltäckning (not 51) utgår från begreppet finansiell företagsgrupp och inte från kon-cernbegreppet i årsredovisningslagen. I begreppet ingår fin-ansiella företag, i vilka ägandet lägst uppgår till 20 procent.
Försäkringsbolag ingår inte i begreppet. I den finansiella företagsgruppen FöreningsSparbanken ingick den 31 dec-ember 2003, FöreningsSparbanken koncernen, Eskilstuna Rekarne Sparbank AB, Färs & Frosta Sparbank AB, Före-ningsSparbanken Sjuhärad AB, FöreFöre-ningsSparbanken Söderhamn AB, Bergslagens Sparbank AB, Vimmerby Spar-bank AB, Bostocken AB, Aktia SparSpar-bank Abp i Finland samt SpareBank 1 Gruppen A/S och First Securities A/S i Norge.
Koncernens kapitalbas uppgick till 63,7 mdkr (61,2).
Primärkapitalet ökade med 1,9 mdkr och uppgick till 42,2 mdkr (40,3) medan supplementärkapitalet och andra poster, som ingår i kapitalbasen, sammantaget ökade med 0,6 mdkr.
Kapitaltäckningsgraden uppgick den 31 december 2003 till 10,8 procent (10,8), varav primärkapitalrelationen var 7,2 procent (7,1). Marknadsriskernas andel av den totala kapitaltäckningsgraden var 0,5 procentenheter (0,5).
Riskvägt belopp för kreditrisker ökade under året till 562 mdkr (539) till följd av ökad kreditgivning i Spintab och Hansabank. Riskvägt belopp för marknadsrisker var oförändrat och uppgick till 26 mdkr.
Förslag till nya kapitaltäckningsregler
Baselkommittén för banktillsyn och EU har under senare år genomfört en samordnad översyn av kapitaltäckningsreglerna.
Arbetet med de nya reglerna, kallade Basel II, är nu inne i sin slutfas. Översynen har initierats som en följd av att det inom bankerna under senare år skett en snabb utveckling av metoder att kvantifiera kapitalbehov, en utveckling som fort-farande pågår. Avsikten med översynen är att anpassa
kapi-Resultatutveckling i koncernen per kvartal
mkr kv4 2003 kv3 2003 kv2 2003 kv1 2003 kv4 2002
Räntenetto 4 096 4 114 3 958 4 033 3 886
Provisionsnetto 1 562 1 476 1 401 1 300 1 439
Nettoresultat av finansiella transaktioner 257 132 218 194 188
Övriga intäkter 268 294 871 279 277
SUMMA INTÄKTER 6 183 6 016 6 448 5 806 5 790
Personalkostnader – 1 827 – 1 752 – 1 686 – 1 713 – 1 786
Övriga kostnader – 1 841 – 1 614 – 1 723 – 1 685 – 1 671
SUMMA KOSTNADER – 3 668 – 3 366 – 3 409 3 398 – 3 457
RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 2 515 2 650 3 039 2 408 2 333
Kreditförluster inklusive värdeförändring – 155 – 160 – 282 – 390 – 360
Återföring nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 32 23
Andelar i intresseföretags resultat 75 55 – 211 – 35 – 125
RÖRELSERESULTAT 2 467 2 568 2 546 1 983 1 848
62 | ÅRSREDOVISNING 2003 | EKONOMISK REDOGÖRELSE
taltäckningsreglerna så att kapitalkravet på ett bättre sätt än i dag baseras på det faktiska risktagandet i bankerna.
Baselkommittén lämnade ett första förslag på remiss sommaren 1999. Förslaget förväntas bli presenterat i en slut-lig utformning under första halvåret 2004. Parallellt med arbe-tet i Baselkommittén har EU-kommissionen utarbetat ett för-slag till hur de nya reglerna ska formuleras i de EU-direktiv som senare kommer att ligga till grund för den svenska lag-stiftningen. Reglerna väntas träda i kraft i slutet av 2006.
Enligt förslaget kan kapitalkravet för kreditrisker, efter tillsynsmyndighetens godkännande, baseras på bankernas interna kreditriskklassificering. För banker som inte når upp till den standard som krävs för att basera kapitalkravet på den interna riskklassificeringen, kommer kapitalkravet att baseras på schablonregler på motsvarande sätt som i dag.
Baselkommittén och EU föreslår också att ett kapital-krav införs för operationella risker. Kapitalkapital-kravet för dessa risker är svårare att kvantifiera än för övriga risker i banker-na. Förslaget har därför utformats så att det finns två alter-nativa metoder för att beräkna kapitalkrav för operationella risker, som i olika hög grad baseras på schabloner. På sena-re tid har förslaget även kompletterats med möjligheten att beräkna kapitalkravet utifrån mer avancerade mätmetoder baserade på intern och bankgemensam förluststatistik.
De nya kapitaltäckningsreglerna kommer att vara utfor-made så att tydliga incitament skapas för bankerna att utveckla interna metoder att mäta kapitalbehovet både till följd av kreditrisker och operationella risker, på samma sätt som redan är fallet vad gäller marknadsrisker.
Inom området kreditrisker pågår för närvarande en om-fattande översyn och anpassning av koncernens riskklassifi-cering av krediter. Syftet är att den ska kunna uppfylla de
krav som ställs för att koncernens kapitaltäckningskrav avseende kreditrisker ska kunna baseras på den interna riskklassificeringen.
Ett arbete med att systematiskt samla information om interna förluster till följd av operationella risker har också påbörjats. Denna information kommer att kunna utgöra en del av underlaget för en mer avancerad mätning av koncer-nens kapitalkrav för operationella risker.
FöreningsSparbanken har under året ansökt hos Finans-inspektionen om att få basera rapporterat kapitalkrav för marknadsrisker på en egen Value at Risk-modell (VaR). An-sökan är för närvarande under behandling hos Finansin-spektionen.
Övergången till IFRS
Enligt EU-kommissionens beslut ska alla noterade bolag inom EU från och med 2005 i sin koncernredovisning till-lämpa en gemensam redovisningsstandard, benämnd Inter-national Financial Reporting Standards, IFRS. Standarden baseras på de redovisningsrekommendationer, som utgetts av International Accounting Standards Board, IASB.
I Sverige har Redovisningsrådet sedan flera år tillbaka översatt och implementerat ett flertal av IASB:s rekom-mendationer, vilka således tillämpas av FöreningsSparbank-en. Bland de mer väsentliga av de befintliga rekommenda-tioner, som återstår att implementera, är IAS 19, Employee Benefits, och IAS 39, Financial Instruments.
IAS 19 motsvaras i Sverige av Redovisningsrådets re-kommendation 29 (RR 29), Ersättning till anställda. RR 29 ska tillämpas från och med 2004. FöreningsSparbankens pen-sionsförpliktelser har i redovisningen till och med 2003 i huvudsak redovisats som avgiftsbestämda åtaganden. Enligt
Rating
FSB Spintab FIH Hansabank Moody´s
Kort P-1 P-1 P-1 P-1
Lång Aa3 Aa3 A1 A1
Bank Financial
Strength B C
Fitch
Kort F-1 F-1+ F-1
Lång A+ AA- A–
R & I
AA-S & P
Kort A-1 A-1
Lång A
RR 29 ska större delen av förpliktelserna i den svenska verk-samheten fortsättningsvis redovisas som förmånsbestämda.
FöreningsSparbanken har under 2003 vidtagit de mått och steg som erfordras för att implementera RR 29 i kon-cernredovisningen från och med första kvartalet 2004. Be-räkningar av pensionsskulden enligt fastställda aktuariella antaganden har gjorts baserat på förmånsbestämda pen-sionsåtaganden och relaterad tillgångsmassa per den 31 december 2003. Värderad enligt RR 29 ökar ingående pen-sionsskuld med knappt 1,6 mdr inklusive löneskatt, upp-skjuten inkomstskatt och effekter i intresseföretag. Där-igenom reduceras koncernens ingående eget kapital 2004 med motsvarande belopp. Baserat på de förhållanden som förelåg vid årsskiftet förväntas den redovisade pensions-kostnaden för 2004 bli densamma som om redovisningen skett enligt tidigare metod.
Rekommendationen innebär att koncernen ska fastställa de antaganden som ligger till grund för beräkningen.
Värderingen bygger bland annat på följande årliga antaganden:
■Löneökningstakt 3,25 procent
■Ökning av inkomstbasbelopp 2,5 procent
■Inflation 2,0 procent
■Skulden diskonteras med 4,9 procent
■Långsiktig förväntad avkastning på tillgångar som hålls avskilda för täckande av pensionsförpliktelserna bedöms, efter avkastningsskatt och kostnader, uppgå till 5 procent.
I slutet av december 2003 utgav IASB en uppdaterad version av IAS 39 baserad på ett utkast, som publicerades 2002. Rekommendationen kommer under 2004 att bli före-mål för en godkännandeprocess inom EU innan den enligt plan ska tillämpas i redovisningen från och med 2005.
De föreslagna reglerna i IAS 39 har varit utsatta för stark debatt och kraftiga ifrågasättanden. Det råder därför osä-kerhet om hur den slutliga utformningen av IAS 39 kommer att bli. Det kan inte uteslutas att ytterligare förändringar sker som en konsekvens av de diskussioner som förs i sam-band med EU:s godkännandeprocess.
FöreningsSparbanken har trots dessa oklarheter genom-fört ett omfattande kartläggningsarbete baserat på den tidi-gare nämnda versionen av IAS 39. De områden, som påver-kas av införandet av IAS 39 har identifierats liksom möjliga vägval i redovisningsfrågor. När standarden fått sin slutliga utformning kommer FöreningsSparbanken att fatta beslut i vägvalsfrågor medan förberedelser för implementeringen fortsätter trots osäkerheten om regelverkets slutliga utform-ning.
I FöreningsSparbanken pågår också ett kontinuerligt arbete för att tidigt identifiera eventuella skillnader mellan nuvarande redovisningsprinciper och IFRS vad gäller såväl kommande uppdateringar av befintliga standards som nya rekommendationer.
Utsikter för 2004
FöreningsSparbankens resultat påverkas starkt av makro-ekonomiska förändringar som banken själv inte råder över.
Bland annat påverkar förändringar i det allmänna ränteläget, börs- och valutakurser och företagens betalningsförmåga resultatutvecklingen. Banken lämnar av det skälet ingen resultatprognos men redovisar i not 58 en känslighetsanalys hur olika intäker och kostnader påverkas av omvärldsför-ändringar.
64 | ÅRSREDOVISNING 2003 | KONCERNENS RISKKONTROLL