Koncernens riskkontroll
OPERATIONELLA RISKER
Operationell risk definieras i koncernens riskpolicy som risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel och felaktiga sys-tem eller yttre händelse. Det kan röra sig om risker kopp-lade till fel och brister i produkter och tjänster, dålig intern kontroll, oklara ansvarsförhållanden, bristfälliga tekniska system, olika former av brottsliga angrepp och bristande beredskap inför störningar. Operationella risker existerar i alla delar av koncernens verksamhet. Riskerna fördelas över ett brett spektrum.
Ansvar och organisation
FöreningsSparbankens styrelse är ytterst ansvarig för koncer-nens hantering av operationella risker. Respektive verksam-hetsansvarig ska identifiera, utvärdera och kontrollera sin enhets operationella risker. Det åligger styrelsens revisions-och säkerhetsutskott att särskilt följa de operationella riskerna.
På koncernnivå finns en stabsenhet med ansvar för upp-följning, bevakning och rapportering av de operationella riskerna inom koncernen. Inom koncernens olika affärsen-heter och dotterbolag finns särskilt utsedda medarbetare med ansvar för koordinering av riskkontrollen i respektive verksamhet. Därutöver finns enheter för till exempel fysisk säkerhet och IT-säkerhet med ansvar för delar inom den operationella riskkontrollen.
Metod och teknik
Självutvärderingar av operationella risker, som är en av de viktigaste teknikerna för riskidentifiering, har under året genomförts inom samtliga affärsenheter och inom priorite-rade stabs- och stödfunktioner. Analys av detta material utgör grunden för att kunna vidta åtgärder i riskreducerande syfte. Självutvärderingarna har under året kompletterats med riskvärderingar inom samtliga affärsenheter där fokus varit på risker kopplade till bankens beroende av IT-system.
Ekonomiska förluster över en viss miniminivå och som är kopplade till operationella risker, registreras, analyseras och följs upp i en förlustdatabas. Risk- och sårbarhetsana-lyser genomförs i samband med väsentliga verksamhetsför-ändringar. I koncernen pågår försök att tidigt identifiera operationella risker genom så kallade riskindikatorer.
Nya kapitaltäckningsregler – Basel II
Avseende operationella risker har banken beslutat att i det kommande kapitaltäckningregelverket, Basel II, tillämpa scha-blonmetoden, så kallad standardised approach. Förberedelser för att kvalificera koncernen för denna metod pågår.
66 | ÅRSREDOVISNING 2003 | REDOVISNINGSPRINCIPER
Redovisningsprinciper
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd samt, i de fall skillnader inte finns, Redovisningsrådets rekommendationer.
Ändrade redovisningsprinciper
Redovisningsrådets rekommendationer RR22 Utformning av finansiella rapporter, RR 25 Rapportering för segment – rörelsegrenar och geografiska områden, RR 26 Händelser efter balansdagen och RR 27 Finansiella instrument: Upp-lysningar och klassificering trädde i kraft 2003. Rekom-mendationerna har inte haft någon väsentligt inverkan på redovisat resultat eller finansiell ställning. Rekommenda-tionerna har däremot medfört fler notupplysningar samt sammanställning över förändringar i eget kapital.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar FöreningsSparbanken AB och de bolag där banken har ett bestämmande inflytande, vilket i bankens fall också innebär ett direkt eller indirekt innehav av mer än 50 procent av aktiernas röstvärde. Dessa bolag har intagits i koncernredovisningen enligt förvärvs-metoden. Metoden innebär att aktiernas anskaffningsvärde elimineras mot förvärvat eget kapital. Ett dotterbolags bidrag till eget kapital är således enbart det kapital som till-kommit efter förvärvet. Uppkommen goodwill avskrivs individuellt över bedömd nyttjandeperiod, vilken bedömts uppgå till högst 20 år.
Koncernredovisningen innehåller även intressebolag, bolag där banken har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i bankens fall också innebär ett direkt eller indirekt innehav av mer än 20 procent och upp till 50 procent av aktiernas röstvärde. Intressebolag konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden inne-bär att andelarna i ett bolag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med aktuell andel av förändringen i bolagets nettotillgångar. I resultat-räkningen redovisas andelen i bolagens resultat före skatt på egen rad efter avdrag för avskrivning på goodwill.
Bolag övertagna för skyddande av fordran har ej konso-liderats då de är av ringa betydelse eller bedöms kunna avvecklas inom snar framtid.
Utländska dotterbolag och intressebolag
Aktier i utländska dotterbolag och intressebolag, för vilka refinansiering skett i samma valuta som investeringen, vär-deras i likhet med refinansieringen till anskaffningskurs i banken. I koncernen sker omräkning av bolagen enligt dags-kursmetoden. Detta innebär att tillgångar och skulder räknas till balansdagens kurs medan resultaträkningen om-räknas till genomsnittlig kurs för räkenskapsåret.
Upp-komna omräkningsdifferenser vid användandet av dagskurs-metoden påverkar direkt bundet respektive fritt eget kapi-tal. I konsekvens härmed förs även kursdifferenser hänför-liga till finansiering, i utländsk valuta, av investeringen i bolagens aktier direkt till fritt eget kapital med beaktande av uppskjuten skatt.
Utländska filialer, dotterbolag och intressebolag klassi-ficeras som självständiga verksamheter.
Tillgångar och skulder i utländsk valuta
Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balans-dagens stängningskurs. Utestående terminskontrakt mark-nadsvärderas till balansdagens terminskurser. Innehavet av utländska sedlar har värderats till köpkurser för sedlar per balansdagen. Vinster och förluster vid omräkning redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat av finansiella trans-aktioner.
Finansiella instrument
Instrumenten redovisas på affärsdag då avtal ingåtts om för-värv. Bortbokning sker då de förfaller eller försäljs.
Värdepapper, som avses att innehas till förfall eller på mycket lång sikt, klassificeras som finansiella anläggnings-tillgångar. Övriga värdepapper, samt derivatinstrument klassificeras som finansiella omsättningstillgångar.
Instrumenten redovisas första gången till anskaffnings-värdet, vilket utgörs av vederlaget för instrumentet med tillägg av sådana utgifter som kan hänföras direkt till för-värvet. Den räntesats, som ger instrumentets anskaffnings-värde som resultat när den används för att beräkna nuanskaffnings-värdet av framtida betalningar, utgör den effektiva anskaffnings-räntan. Instrumentets upplupna anskaffningsvärde beräknas genom att diskontera de kvarvarande framtida betalningarna med den effektiva anskaffningsräntan. Som ränteintäkt redo-visas erhållna betalningar samt förändringen av instrumentets upplupna anskaffningsvärde under perioden, vilket medför att en jämn avkastning erhålls. Finansiella anläggningstill-gångar, som utgörs av räntebärande värdepapper, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Realiserade resultat på finan-siella anläggningstillgångar redovisas under Övriga rörelse-intäkter respektive under Övriga rörelsekostnader.
Finansiella omsättningstillgångar, som utgörs av överlåt-bara värdepapper och derivatinstrument i tradingverksam-heten, värderas till verkligt värde. Verkligt värde fastställs utifrån noterade marknadspriser eller diskontering av fram-tida kassaflöden. Orealiserad vinst som uppkommer till följd av att det bokförda värdet överstiger det upplupna anskaff-ningsvärdet, sätts av till en fond för orealiserade vinster. Fond-en tas upp under bundet eget kapital efter beaktande av uppskjuten skatt. Övriga finansiella omsättningstillgångar värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. I resultaträkningen tas så väl orealiserade som
realise-rade skillnader mellan verkligt värde och upplupet anskaff-ningsvärde upp under Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Derivatinstrument med positivt bokfört värde redovisas inom Övriga tillgångar och derivatinstrument med negativt bokfört värde inom Övriga skulder.
Återköpstransaktioner
Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värde-papper samt ett efterföljande återköp av motsvarande till-gångar till ett bestämt pris.
Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som finansiell skuld. Sålt värdepapper redovisas även som ställd pant inom linjen. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper redovisas som en lånefordran på den säljande parten. Skill-naden mellan likvid för avistaledet och terminsledet perio-diseras över löptiden som ränta.
Värdepapperslån
Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisas, på affärsdag, som ställd säker-het inom linjen, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blank-ning, skuldbokförs på affärsdag ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga värde.
Säkringsredovisning
För att skydda vissa tillgångar och skulder eller i avtal fast-ställda betalningsflöden mot ränterisker, aktiekursrisker eller valutakursrisker matchas dessa positioner mot positioner med omvända flöden på motsvarande löptider. Vid säk-ringsredovisning redovisas någon av dessa positioner enligt annan värderingsregel än den ordinarie.
Säkringsredovisningen tillämpas på positioner som är in-dividuellt eller gruppvis identifierade och som har en effektiv säkring, det vill säga hög korrelation vid värdeförändring. Säk-ringens effektivitet bedöms regelbundet under säkSäk-ringens löptid.
När säkringsredovisning avbryts genom att skyddande position realiseras medan säkrad position kvarstår i balans-räkningen, upptagen till upplupet anskaffningsvärde, perio-diseras realisationsresultatet över den säkrade positionens återstående löptid.
I Spintab säkringsredovisas all upplåning och utlåning med bunden ränta samt derivat eftersom de ömsesidigt matchar varandras räntebindning. Vid återköp av upplåning och förtidsinlösen av utlåning periodiseras därför realiserad kursskillnad och ränteskillnadsersättning som ränta över respektive instruments återstående löptid. När banken köp-er Spintabs upplåningsinstrument skköp-er, i koncköp-ernredovis- koncernredovis-ningen, en motsvarande periodisering av skillnaden mellan bankens anskaffningsvärde för det uppköpta instrumentet och Spintabs bokförda värde av detsamma.
Lånefordringar
Lånefordringar, utlåning till kreditinstitut och allmänheten, klassificeras som finansiell anläggningstillgång och redovisas i balansräkningen på likviddag. Lånefordringar upptas till anskaffningsvärde så länge de inte anses vara osäkra. Ränta, inklusive avgifter och kostnader som utgör en integrerad del i den effektiva avkastningen, periodiseras så att en jämn avkastning erhålls för tillgången.
Osäkra lånefordringar är sådana för vilka det är sanno-likt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren.
En lånefordran är inte osäker om det finns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar. När en lånefordran blivit osäker redovisas kontraktsenliga räntor när de betalas.
Osäkra lånefodringar värderas till sitt bedömda återvin-ningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och be-dömt lägre återvinningsvärde belastar resultatet som reser-vering för sannolik kreditförlust. I de fall återvinningsvär-det stiger, till följd av att framtida betalningar bedöms öka jämfört med föregående värdering, redovisas ökningen som en ej längre erforderlig reservering.
Reservering för sannolik kreditförlust sker som huvud-regel baserat på individuell värdering. Om det bedöms som sannolikt att kreditförluster har inträffat i en grupp av låne-fordringar som ska värderas individuellt, men där förluster-na ännu inte kan hänföras till de individuella lånefordring-arna görs en gruppvis reservering. För homogena grupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk tillämpas gruppvis värdering.
Förlust konstateras när den helt eller delvis kan faststäl-las beloppsmässigt och det inte finns några realistiska möj-ligheter till återvinning av lånefordran. Återbetalningar av sådan förlust intäktsredovisas inom kreditförluster.
Bokfört värde på lånefordringar är anskaffningsvärdet reducerat med bortskrivningar och reserveringar. På skuld-sidan redovisas reserveringar för sannolika förluster för garan-tier och andra ansvarsförbindelser.
Koncernens leasingverksamhet utgörs av finansiell leasing och redovisas därför som utlåning. Detta medför att erhållna leasingavgifter redovisas dels som ränteintäkter och dels som amortering.
Immateriella anläggningstillgångar
Utvecklingsutgifter vars anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och för vilka det är sannolikt att framtida eko-nomiska fördelar hänförliga till tillgångarna kommer att tillfalla banken tas upp i balansräkningen. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter då de uppkommer. Immateriella tillgångar som tas upp i balansräkningen bokförs till anskaffningsvärde och avskrivning sker över tillgångens uppskattade nyttjandepe-ridod i takt med att dess värde successivt förbrukas. Av-skrivningstiden och avskrivningsmetoden omprövas och anpas-sas, vid behov, i samband med varje boksluttillfälle.
Redovisningsprinciper avseende goodwill beskrivs under Koncernredovisning ovan samt under Avskrivningar nedan.
68 | ÅRSREDOVISNING 2003 | REDOVISNINGSPRINCIPER
Licenser avseende programvaror
Kostnader för licenser avseende programvaror för datasys-tem periodiseras över den tidsperiod licensen avser, dock längst 36 månader.
Finansiella skulder
Finansiella skulder redovisas initialt på affärsdag till sitt an-skaffningsvärde och upptas därefter till upplupet anskaff-ningsvärde förutom derivatinstrument i tradingverksamhe-ten som upptas till verkligt värde. Upplupet anskaffnings-värde och ränta beräknas och redovisas på samma sätt som för finansiella instrument, se vidare Finansiella instrument, stycke 3. Bortbokning sker vid förfall.
Avsättningar
Uppskjuten skatt beräknas för temporära skillnader och redo-visas till nominellt belopp medan övriga avsättningar nuvär-desberäknas.
Avsättningarna prövas per varje balansdag och justeras, vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åta-gandenas värde.
Intäkter
Principer vid intäktsredovisning för finansiella instrument, lånefordringar samt återköpstransaktioner beskrivs i separata avsnitt för dessa kategorier. Arvode för tjänsteuppdrag redo-visas som intäkt när tjänsten utförs.
Avskrivningar
Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och fas-tigheter för eget bruk, avskrivs systematiskt över nyttjande-perioden. Med nyttjandeperiod avses den tid som tillgång-en förväntas bli utnyttjad för sitt ändamål. Invtillgång-entariernas nyttjandeperiod bedöms i snitt vara 5 år och deras restvär-de bedöms vara noll. Avskrivning påbörjas då tillgången är färdig att tas i bruk.
Goodwillavskrivning baseras på nyttjandeperioden, vilket innebär att goodwill skrivs av systematiskt med 5 procent för Föreningsbanken AB, Robur Försäkring AB, AS Hansa-pank och FIH Holding. Dessa förvärv ses som mycket lång-siktiga investeringar i stabila och på sina marknader ledan-de företag inom FöreningsSparbankens långsiktigt priorite-rade hemmamarknad. Goodwill på övriga dotterbolag skrivs av systematiskt med 10 eller 20 procent. Goodwill på in-tressebolag skrivs av med 5, 10 eller 20 procent per år.
Nyttjandeperioden återspeglar koncernens uppskattning av den tid under vilken framtida ekonomiska fördelar som goodwillposten representerar kommer koncernen tillgodo.
Nedskrivningar
Vid varje bokslutstillfälle prövas om det föreligger skäl för nedskrivning av tillgångar som normalt inte värderas till verkligt värde. Vid prövningen beräknas berörda tillgångars
återvinningsvärde. Återvinningsvärdet definieras som det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjande-värde. En tillgång skrivs ned då redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs då återvin-ningsvärdet ökat till följd av att det skett en förändring i de antaganden som ledde fram till nedskrivningen. I banken har nedskrivning skett av vissa aktier i dotter- och intresse-bolag så att bokfört värde överensstämmer med koncern-mässigt värde.
Värdering av lånefordringar beskrivs i separat avsnitt.
Pensionsförpliktelser
Koncernens pensionsförpliktelser täcks genom försäkringar, avsättningar till pensionsstiftelser och avsättningar i balans-räkningen.
Som rörelsekostnad redovisas, enligt Finansinspektionens anvisningar, en kalkylmässig pensionskostnad avseende pen-sionsförpliktelser som tryggats i egen regi, samt löneskatt.
Den kalkylmässiga pensionspremien återförs som boksluts-disposition under Avräkning av pensioner, där avräkning sker mot utbetalda pensioner, verklig löneskatt och avkast-ningsskatt, eventuell gottgörelse från eller avsättning till pensionsstiftelserna, samt förändring av pensionsavsättning i balansräkningen.
Skatter
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och upp-skjuten skatt. Med uppupp-skjuten skatt avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde, som i framtiden ut-gör underlag för aktuell skatt. Uppskjuten skattefordran som hänför sig till underskottsavdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att de kan utnyttjas. När bankens estniska dotterbolag Hansapank lämnar utdelning belastas den med källskatt. Koncernen reserverar därför för skatt avseende nästa års förväntad utdelning.
Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har beräknats nominellt med 28 procent i Sverige och med respektive lands skattesats för utländska bolag. Uppskjuten skattefordran som inte kan avräknas mot uppskjuten skatte-skuld redovisas som övrig tillgång.
Under Skatt på årets resultat redovisas också skatt på andelar i intresseföretags resultat.
Försäkringsrörelsen
Försäkringsföretagens resultaträkningar, inklusive avkast-ningsskatt, redovisas sammanhållet i koncernresultaträk-ningen som Rörelseresultat i försäkringsrörelsen.
Placeringstillgångar, såsom aktier och räntebärande vär-depapper, värderas till verkligt värde.
Försäkringstekniska avsättningar består av avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär placerings-risken och avsättning för oreglerade skador och motsvarar de utfästa förpliktelserna enligt försäkringsavtalen.
KONCERNEN BANKEN
mkr Not 2003 2002 2003 2002
Ränteintäkter 47 701 51 957 18 316 21 585
Räntekostnader – 31 615 – 36 547 – 11 216 – 14 509
RÄNTENETTO * 1 16 086 15 410 7 100 7 076
Erhållna utdelningar 2 104 89 5 515 4 897
Provisionsintäkter 3 7 239 7 108 4 764 4 801
Provisionskostnader 4 – 1 820 – 1 685 – 1 008 – 960
Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 776 466 506 144
Övriga rörelseintäkter 6 1 591 1 126 1 528 1 082
SUMMA INTÄKTER 23 976 22 514 18 405 17 040
Personalkostnader 7 – 6 937 – 6 952 – 5 466 – 5 505
Övriga allmänna administrationskostnader 8, 9 – 5 516 – 5 331 – 4 324 – 4 224
SUMMA ALLMÄNNA ADMINISTRATIONSKOSTNADER – 12 453 – 12 283 – 9 790 – 9 729
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 10 – 1 278 – 1 410 – 510 – 559
SUMMA KOSTNADER – 13 731 – 13 693 – 10 300 – 10 288
RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 10 245 8 821 8 105 6 752
Kreditförluster, netto 11 – 979 – 1 601 – 812 – 1 509
Värdeförändring på övertagen egendom 11 – 8 – 2 – 8 – 1
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 13 – 264 – 447 – 1 082
Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 14 55 55
Andel i intresseföretags resultat 29 – 116 – 588
RÖRELSERESULTAT I BANKRÖRELSEN 9 197 6 366
Rörelseresultat i försäkringsrörelsen 15, 62 367 482
RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT 9 564 6 848 6 893 4 160
Bokslutsdispositioner 16 – 19 – 76 – 568 – 237
Skatt på årets resultat 17 – 2 567 – 1 983 – 1 728 – 1 377
Minoritetens andel – 635 – 637
ÅRETS RESULTAT 6 343 4 152 4 597 2 546
* varav belastat med avgift för insättningsgaranti – 97 – 88 – 91 – 86
Beskrivningar i den löpande texten i förvaltningsberättelsen utgår från den operativa resultaträkningen, som återges på sidan 61.
En brygga mellan den operativa och legala resultaträkningen visas på samma sida.
Nyckeltal 2003 2002
Resultat per aktie, kronor 1) 12,02 7,87
Resultat per aktie efter utspädning, kronor 2) 12,01 7,86
Föreslagen utdelning per aktie, kronor 5,75 5,50
1)Beräknat på 527 808 843 aktier.
2)År 2005 kan maximalt 8 008 100 aktier tillkomma om teckningsoptionerna utnyttjas fullt ut. Utspädningseffekten har beräknats till 218 661 aktier (151 610).
70 | ÅRSREDOVISNING 2003 | BALANSRÄKNING
KONCERNEN BANKEN
mkr Not 2003 2002 2003 2002
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 8 017 6 719 3 079 3 287
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 18, 26 14 136 15 885 11 721 12 276
Utlåning till kreditinstitut 12, 19, 21-26 76 643 98 662 124 423 119 369
Utlåning till allmänheten 12, 20-26 749 752 703 397 212 055 209 225
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 26, 27 63 038 48 999 70 187 57 074
Aktier och andelar 28 2 593 3 472 2 207 3 040
Aktier och andelar i intresseföretag 29 2 820 3 089 1 977 2 383
Aktier och andelar i koncernföretag 30 27 737 24 839
Tillgångar i försäkringsrörelsen 31 38 199 32 242
Immateriella anläggningstillgångar 32 5 978 6 485 1 419 1 459
Materiella tillgångar 33 1 961 2 142 752 858
Övriga tillgångar 34, 35 32 349 28 500 37 314 32 401
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 36 6 848 7 911 3 498 3 548
SUMMA TILLGÅNGAR 1 002 334 957 503 496 369 469 759
KONCERNEN BANKEN
mkr Not 2003 2002 2003 2002
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 37 95 441 102 814 115 756 103 222
In- och upplåning från allmänheten 38 283 616 263 419 235 498 219 009
Emitterade värdepapper m m 39 442 103 420 254 42 471 45 064
Skulder i försäkringsrörelsen 40 38 082 32 243
Övriga skulder 35, 41 54 450 52 597 45 740 46 221
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 42 10 258 10 694 2 054 2 391
Avsättningar 43 4 441 4 052 914 699
Efterställda skulder 44 26 826 27 655 20 180 21 574
Minoritetsintresse 5 198 5 173
Obeskattade reserver 45 7 940 7 391
Aktiekapital 46 10 556 10 556 10 556 10 556
Fonder 46 19 581 18 678 8 571 7 928
Balanserade vinster 46 5 439 5 216 2 092 3 158
Årets resultat 46 6 343 4 152 4 597 2 546
SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 1 002 334 957 503 496 369 469 759
För egna skulder ställda panter 47 97 730 104 807 60 290 73 015
Övriga ställda säkerheter 48 11 988 7 096 11 984 6 992
Ansvarsförbindelser 26, 49 22 188 21 525 25 017 19 700
Åtaganden 50 3 283 527 2 438 988 2 973 326 2 173 974
Noter ej direkt relaterade till resultaträkningen, balansräkningen, kassaflödesanalys eller eget kapital:
Not 51 – Kapitaltäckningsanalys Not 52 – Rörelsegrenar
Not 53 – Upplysningar om närstående Not 54 – Övriga upplysningar Not 55 – Upplysningar om verkligt värde
Not 56 – Upplysningar om finansiella risker och andra risker
Not 57 – Inverkan på värdet av tillgångar och skulder i svenska kronor samt utländsk valuta Not 58 – Känslighetsanalys
Not 59 – Räntebindningstider Not 60 – Valutafördelning
Vid ordinarie bolagsstämma 22 april 2004 ska balansräkningarna och resultaträkningarna fastställas.