Finansiella risker
Med finansiella risker avses marknadsrisker såsom ränte-, valutakurs- och aktie-kursrisker samt likviditetsrisker. Se även not 58.
Ränterisker
Med ränterisk avses att värdet av ett finansiellt instrument kan variera på grund av förändringar i räntenivån. Koncernens ränterisker uppkommer som ett resultat av att räntebindningstiderna för tillgångar och skulder inklusive derivat inte samman-faller. Koncernens räntebundna tillgångar utgörs framför allt av krediter. Ränte-risken i dessa är i huvudsak eliminerad, antingen genom att de finansierats med räntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingått swapavtal där koncernen betalar bunden ränta.
En höjning av samtliga marknadsräntor (inklusive realräntor) med en procentenhet skulle den 31 december 2003 ha medfört en minskning av värdet av koncernens räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 1 770 mkr (725). Värde-minskningen för positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 1 445 mkr (459) och i utländsk valuta till 325 mkr (266). Koncernens ränterisk i utländsk valuta finns i huvudsak i de utländska dotterbolagen FI-Holding och Hansabank. För en tids-stafflerad tabell över ränterisken, se not 57. Ökningen i uppmätt ränterisk förklaras i huvudsak av positioner som tagits för att minska räntenettots känslighet för fallande räntor (se kommentar nedan).
56
102 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Vid en räntehöjning med en procent-enhet skulle koncernens nettoresultat av finansiella transaktioner den 31 december 2003 ha minskat med 276 mkr (184).
Ökningen av känsligheten i nettoresultat av finansiella transaktioner uppkommer främst på grund av förändrad positionstagning i koncernens likviditetsportfölj, såväl i moderbolaget som i det danska dotterbolaget FI-Holding.
Ränteförändringar påverkar även räntenettot. Hur stor effekten blir beror dels på hur lång den återstående räntebindningstiden är för koncernens räntebundna till-gångar, skulder och derivat, dels på i vilken utsträckning banken förmår anpassa räntorna på ut- och inlåning med rörlig ränta. I koncernen finns stora volymer inlå-ning som löper med en rörlig ränta som är så låg att den inte bedöms kunna sänkas om styrräntorna skulle sänkas. Dessa volymer har ökat påtagligt under 2003 till följd av årets styrräntesänkningar. Moderbolaget har under 2003 valt att positionera sig för att reducera negativa effekter på räntenettot till följd av låga svenska styrräntor. Detta har resulterat i ett positivt bidrag till resultatet. Den valda positioneringen ökar den uppmätta ränterisken, eftersom den inlåning vars ränte-nettorisk den är avsedd att skydda antas vara ränterörlig när koncernens ränterisk beräknas. Se vidare not 58.
Valutakursrisker
Med valutakursrisk avses att värdet av tillgångar, skulder och derivat kan variera på grund av förändringar i valutakurser. Koncernens valutakursrisker hanteras genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i en och samma valuta anpassas till önskad nivå. Anpassningen sker i huvudsak genom användande av derivatinstrument såsom räntevalutaswappar och valutaterminer.
Vid årets slut var 21 (24) procent av koncernens tillgångar och 41 (42) procent av skulderna denominerade i utländsk valuta. Två tredjedelar av koncernens tillgångar och en tredjedel av skulderna i utländsk valuta finns i dotterbolagen FI-Holding och Hansabank. Ytterligare drygt en tredjedel av koncernens skulder i utländsk valuta har uppkommit till följd av att dotterbolaget Spintab tagit upp lån i utländsk valuta.
Spintabs upplåning i utländsk valuta är, bortsett från en liten del som finansierar utlåning i euro, i sin helhet swappad till svenska kronor. I moderbolaget var skuld-erna i utländsk valuta vid årsskiftet något större än tillgångarna i utländsk valuta.
Huvuddelen av valutarisken i den överskjutande delen av skulderna var eliminerad genom valutaterminer och räntevalutaswappar.
Vid årsskiftet hade Hansabank en tillgångsposition i euro till ett motvärde av 11,4 miljarder svenska kronor. Positionen är skapad dels genom att Hansabank placerat en stor del av bankens likviditetsreserv i värdepapper denominerade i euro, dels genom att en stor del av Hansabanks utlåning i euro är finansierad av inlåning de-nominerad i estniska kroon. En justering av växelkursen mellan estniska kroon och euro skulle bara kunna inträffa i en extrem situation. Värdet av den estniska valutan baseras på en sedelfond i euro och växelkursen gentemot euro (fram till 1999 gentemot tyska mark) är sedan valutareformen 1992 fastställd och fixerad enligt estnisk lag. I Hansabank fanns vid årets slut även strategiska positioner i lettiska lat och litauiska litas till följd av investeringar i utländska dotterbolag i Lettland och Litauen.
För att reducera valutakursrisken är FöreningsSparbankens strategiska innehav, i såväl utländska bolag som i dotterbolag, som regel finansierade i respektive lands valuta. Som undantag är bankens innehav i Hansabank finansierat i en kombina-tion av euro samt en korg av valutor till vilken den lettiska valutan är knuten.
Tidigare låg också en del av finansieringen i svenska kronor men detta har upp-hört under 2003, något som minskat koncernens totala valutaexponering.
Sammantaget är koncernens exponering för valutakursrisker begränsad. En kurs-rörelse för svenska kronan gentemot utländska valutor om +/– 5 procent skulle vid årets utgång innebära ett sämsta utfall avseende värdeförändring på koncernens tillgångar och skulder, exklusive goodwill, i utländsk valuta om cirka 1 mkr (50).
Aktiekursrisker
Med aktiekursrisk avses att värdet av ett finansiellt instrument kan variera på grund av förändringar i aktiekurser och i förväntningar om dessas framtida volatilitet.
Exponering för aktiekursrisker uppstår i koncernen till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Bankens aktiehandel är i huvudsak kundrelaterad.
Positionerna i bankens tradingrörelse är normalt sådana att endast begränsade förluster kan uppkomma vid större kursrörelser. Dessa positioner syftar bland annat till att skapa likviditet åt bankens kunder.
En generell kursrörelse om +/– 10 procent skulle vid årets utgång innebära ett sämsta utfall avseende värdeförändring på tradingverksamhetens positioner på cirka 0 mkr (0). Utöver innehavet i bankens tradingverksamhet finns mindre inne-hav i dotterbolagen FI-Holding och Hansabank.
Modellbaserad riskmätning, Value-at-Risk (VaR) och stresstest
Koncernen har sedan 2002 en modellbaserad riskmätning som komplement till övriga mätmetoder, exempelvis känslighetsmått. Ett känslighetsmått kan till exem-pel vara resultateffekten som uppkommer i en portfölj när samtliga marknadsräntor stiger med en procentenhet. Detta innebär att man, utifrån en modell för hur mark-nadsräntor, aktiekurser och valutakurser rör sig, skattar en sannolikhetsfördelning för resultatutfallet i koncernens portfölj, under det hypotetiska antagandet att port-följen får ligga orörd över en viss horisont.
I FöreningsSparbankens modell skattas sannolikhetsfördelningen dagligen med så kallad Monte Carlo-simulering, där scenarierna är baserade på historik över marknadsprisförändringar från det senaste året. Horisonten är en handelsdag.
Med sannolikhetsfördelningen som grund beräknas sedan riskmåttet Value-at-Risk (VaR), som på senare år blivit internationell standard för riskmätning. VaR anger en med aktuell portfölj möjlig förlustnivå som är så hög att den endast kan överträffas med låg sannolikhet. FöreningsSparbanken använder 99 procent VaR, vilket inne-bär att den potentiella förlusten kommer att överstiga VaR-beloppet med 1 procent sannolikhet över vald horisont.
Eftersom modellens scenarier baseras på historik kommer sådan samvariation mellan marknadspriser som uppträder regelmässigt, exempelvis hur olika räntor erfarenhetsmässigt rör sig i förhållande till varandra, att beaktas när VaR-siffran beräknas. Modellen ger därför en rikare och mer nyanserad bild av risken än de rena känslighetsmåtten. En annan fördel med VaR är att olika slags risk (ränte-, aktiekurs- och valutakursrisk) kan jämföras och sammanfattas med ett enda mått.
FöreningsSparbankens VaR-modell utvärderas kontinuerligt genom så kallad backtesting, som är ett systematiskt sätt att i efterhand undersöka om den sanno-likhetsfördelning över möjliga portföljresultat som modellen genererat var rimlig.
Slutsatsen av hittills genomförd backtesting är att modellen har en god tillförlitlighet.
En svaghet med VaR-måttet är att de historiskt uppmätta samband som beräk-ningen bygger på ibland sätts ur spel vid stressituationer på de finansiella markna-derna. Beräkningen av VaR kompletteras därför med regelbundet utförda stress-test som beskriver koncernens möjliga förlustpotential om det skulle inträffa så exceptionella marknadsstörningar att de historiska marknadsmönstren bryter sam-man. Banken genomför dels ett antal standardiserade stresstest på regelbunden basis, dels genomförs då och då större ad hoc-stresstest (till exempel inför års-dagen av 11 september).
Marknadsrisker i bankens tradingverksamhet
Bankens tradingverksamhet bedrivs inom Swedbank Markets och syftar i första hand till att tillfredsställa kundernas behov av att göra transaktioner på den finan-siella marknaden. Positionstagande sker endast i begränsad omfattning och risk-nivån i verksamheten är låg. I diagrammet nedan redovisas den dagliga intjäningen i verksamheten under 2003. Av detta framgår att denna legat på en stabil nivå med små variationer under året. Den jämna nivån i intjäningen och frånvaron av enstaka dagar med stora förluster är typisk för en tradingverksamhet som bedrivs under låg risk.
0
Bankens dagliga intjäning i mkr i tradingverksamheten. Höjden på staplarna visar antalet dagar med den intjäningsnivå som anges i diagrammets underkant.
Fördelning av daglig intjäning i bankens tradingverksamhet 2003, mkr
Likviditetsrisker
Likviditetsrisker uppstår som ett resultat av att förfallostrukturen för kassaflöden från tillgångar och skulder, inklusive derivat, ej sammanfaller. Om förfallostrukturen är sådan att banken behöver låna stora belopp för att fullgöra sina betalningsför-pliktelser en enskild dag finns en risk att banken i en ansträngd marknadssituation kan få svårt att fullgöra sina förpliktelser eller att banken tvingas låna upp pengar på oförmånliga villkor. Koncernen bedriver en aktiv likviditetshantering för att und-vika sådana risker. Hanteringen sker bland annat genom upprätthållandet av en likviditetsreserv i syfte att skapa en betalningsberedskap både för sådana betal-ningsåtaganden som kan uppkomma under dagen och för de som förfaller längre fram i tiden. Likviditetsreserven utgörs av i Riksbanken pantsättningsbara tillgång-ar. Liknande reserver i form av värdepapper som är pantsättningsbara i respektive lands centralbank finns även i dotterbolagen FI-Holding och Hansabank.
Dessutom sker en löpande uppföljning av koncernens likviditetssituation, och koncernens upplåning planeras på ett sådant sätt att alltför stora kortfristiga finan-sieringsbehov undviks.
Goda relationer med långivare och en aktiv marknadsföring av koncernen som låntagare på världens viktiga kapitalmarknader är också av strategisk betydelse för
5 10 15 20 25
03-12-12 03-10-13
03-08-13 03-06-13
03-04-14 03-02-13
Procent
VaR för tradingverksamheten har under perioden varit som lägst 7,5 mkr och som högst 20,5 mkr, med ett genomsnitt på 13,0 mkr
VaR för bankens tradingverksamhet koncernens likviditetssituation. Koncernen arbetar därför aktivt för att bibehålla och vidareutveckla den väldiversifierade upplåningsbas som koncernen redan har, där ordet väldiversifierad både syftar på antalet marknader och antalet investerare.
Koncernen har således en god likviditetsberedskap baserad på en konservativ risksyn.
Derivatinstrument
Derivatinstrument är finansiella instrument vars värde huvudsakligen beror på en underliggande tillgång, och används i koncernen inom Swedbank Markets, Treasury och i vissa av dotterbolagen. Inom Swedbank Markets görs affärer i deri-vatinstrument dels i syfte att möta kundernas behov, dels i marketmakingaktiviteter samt för att täcka och ta marknadsriskpositioner. Aktierelaterade derivat används bland annat för att riskavtäcka emitterade warranter och aktieindexobligationer.
Inom övriga enheter syftar användningen av derivat främst till att minska ränte- och valutakursrisker som är förknippade med de tjänster koncernen erbjuder kunderna eller med verksamhetens finansiering. Derivatinstrument påverkar koncernens finansiella risk eftersom instrumentens värde påverkas av rörelser i räntor, valuta-och aktiekurser. Finansiella risker förknippade med derivat limiteras valuta-och följs upp inom den övergripande hanteringen av finansiella risker. De kassaflöden som upp-kommer genom koncernens derivattransaktioner bevakas och följs upp på samma sätt som övriga kassaflöden inom koncernen.
I not 35 redovisas koncernens samtliga derivatpositioner den 31 december 2003, fördelade i grupperna ränte-, valuta- och aktiederivat samt övriga. Kontrakt med positiva marknadsvärden är summerade för sig och kontrakt med negativa värden för sig. I tabellen anges dessutom hur stor andel av koncernens derivat som är avräknade mot en clearingorganisation. Kontrakt med positivt marknadsvärde medför att koncernen har en fordran på motparten. I den mån kontraktet är avräk-nat mot en clearingorganisation har banken en fordran på denna. Clearinginstitutet hanterar och reducerar motpartsrisker genom tagande av marginalsäkerheter och löpande avräkning. Motpartsrisken i dessa kontrakt blir därför negligerbar och anses inte utgöra någon kreditrisk för banken. Ej heller ingår dessa kontrakt i risk-vägt belopp vid beräkning av bankens kapitalkrav för motpartsrisker. För övriga kontrakt, så kallade OTC-derivat, medför ett positivt marknadsvärde en kreditrisk.
För att reducera kreditrisken i OTC-derivat har koncernen som regel avtal med motparterna som medger nettning, det vill säga att i händelse av motparts obe-stånd skall bankens samtliga derivatavtal med motparten ses som en helhet så att bankens eventuella transaktioner med negativa marknadsvärden avräknas mot transaktioner med positiva marknadsvärden och på så sätt reducera kreditexpone-ringen till derivatavtalens samlade nettovärde.
104 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER