6. SAMMANFATTANDE ANALYS, SLUTSATSER
6.5 En blick framåt
Vi har i denna följeforskningsrapport fått möta Ängsdals skolor och verksamheterna där. Ängsdal är en i alla avseenden sammanhållen skola. Dess verksamhet spänner över alla stadier av förskola och skola; dess lokalisering och miljön omkring den andas småskalighet, enhetlighet och trivsel. Den är, tror vi, vad många vårdnadshavare skulle uppfatta som precis en sådan skola där man skulle önska att ens barn fick gå. Ängsdal är också en skola som många trivs att arbeta på, vilket har framkommit i våra intervjuer med personalen. Sammanhållningen märks genom ledningens tydlighet och målmed- vetenhet i arbetet, och symbolen för den (skulle man kunna säga) har blivit den genomgripande satsningen på entreprenöriellt lärande och de fyra ledorden.
Nära ordet ”sammanhållen” i betydelse ligger ordet homogen. Att säga att Ängsdal är en homogen skola är inte heller det någon över- drift, men då kanske snarare syftande på den sociala miljön. Till skillnad från många andra skolor i Malmö är Ängsdal inte någon påtagligt mångkulturell miljö, och en stor andel av barnen kommer från liknande socioekonomiska förhållanden: vad som skulle kunna betecknas som välmående medelklass. Givetvis vill denna beskriv- ning inte antyda att det skulle saknas sociala problematiker på eller kring Ängsdals skolor, och givetvis finns det även på denna skola en variation i fråga om elevernas bakgrund och familje- och hem- förhållanden. Kommentaren om skolans ”homogenitet” vill bara säga att detta är en skola som troligen mer liknar skolor på andra platser i landet än i det mångkulturella Malmö, och att mångfald, socioekonomisk variation etc. inte blir några viktiga faktorer i vår analys av följeforskningsmaterialet.
De mönster vi har kunnat se i Ängsdals verksamhet – med betoning på det som relaterar till det entreprenöriella lärandet – har presen- terats i det föregående. Vad tänker vi då om skolans framtid, om vi för ett ögonblick lämnar de resonemang som bygger på fenomen, händelser och skeenden som vi faktiskt har kunnat iaktta och i stället försöker blicka in i kristallkulan? Det vi då gör skulle kunna beskri- vas som ett försök att dra ut trådarna, att titta på Ängsdal utifrån att denna skola befinner sig i en förändringsprocess och försöka oss på en gissning om vart denna process tar vägen. Eller kanske snarare: vart vi menar att denna process borde ta vägen. Vi har i vårt teore- tiska ramverk tagit upp Ahrenfelts (2001) tankar om förändringens första och andra ordning, där en förändring av första ordningen sker
inom systemet. De förändringar som görs i denna ordning innebär
egentligen ingen riktig förändring i verksamhetens metodik. Orsaken till detta är att verksamheten fortfarande tänker och löser problem på samma sätt som tidigare och de gamla traditionerna och systemen kvarstår, oförändrade.
Vid en förändring av den andra ordningen sker däremot något annat. Då förändras både tankemönster och verklighetsuppfattningar, och verkligheten syns i ett nytt ljus. De problem som man brottades med tidigare ser man inte som problem utan som möjligheter till att skapa något nytt, något unikt eget. Detta menar även andra forskare (bl.a. Leffler m.fl., 2013 och Falk-Lundqvist m.fl., 2011) är eftersträvans- värda kvaliteter för det entreprenöriella lärandet.
Om vi stannar upp och speglar Ängsdals skolor i ljuset av dessa två synsätt på förändring, ser vi hur deras helhetsidé om att alla verk- samheter gemensamt ska bidra till målet med att implementera de fyra ledorden är på god väg. Ledorden är kända i alla verksamheter och är väl synliga i klassrummen för elever och vårdnadshavare. Ett kännetecken på detta är hur alla Ängsdals verksamheter utgår från och arbetar med de fyra ledorden som en länk, som något barnen och eleverna (liksom vårdnadshavarna och den icke-pedagogiska personalen) ska känna igen oavsett verksamhet och stadium. I ett sådant lärande ändras förståelsen av själva kunskapsområdet, vad det hela handlar om, och därmed uppstår helt nya möjligheter.
Mikael Stigendal argumenterar för skapandet av så kallade kunskaps-
allianser som en form för kunskapsutveckling i samarbete och för
demokratiserad styrning. Vi menar att Ängsdals helhetsidé kan rymmas väl inom ett sådant synsätt, även om man har en bit kvar att gå för att lösa sina samarbetsformer över stadie- och verksamhets- gränserna. Hur skulle detta ha fungerat om det vore en del av Ängsdals målformuleringar? Hur skulle detta kunna utvärderas löpande under året? Det räcker här inte med att det sker när man besöker Vatten- hallen i Lund, åker skridskor, när de äldre har lässtunder för de yngre eller när de yngre blir inbjudna på de äldre elevernas bullbakning på hemkunskapen. Dessa är så klart positiva inslag som bidrar till att skapa en vi-känsla, men vill man gå på djupet och skapa långsiktiga strategier behövs en ökad medvetenhet och fler tydliga strategier för det entreprenöriella arbetet att utvecklas och implementeras i alla verksamheter. Detta arbete måste även inrymmas inom de olika ämnena och fungera mer i samarbetande tematiska arbetsformer, både i mindre och större gemensamma projekt. Detta är en utmaning för Ängsdals skolor. Vi uppfattar dock att det ligger en styrka i att de ansvariga är medvetna om utmaningen, d.v.s. att de – även om de inte har formulerat det i de termerna – närmar sig det Ahrenfeldt beskriver som förändringsprocessens andra ordning.
Vi har i denna forskningsrapport redogjort för Ängsdals skolor, dess framåttänkande skolledning, dess lärare och pedagoger som med engagemang tar sig an uppgiften att implementera ett nytt arbetssätt, samt dess elever, som blir föremål för de entreprenöriella insatserna utan att kanske alltid vara medvetna om deras sammanhang och syfte. Om den sistnämna gruppen kunde vi i vårt enkätmaterial med avgångsklasserna konstatera att skolans satsning på det entrepre- nöriella lärandet skulle behöva bli mer känd, men också mer påtaglig i vardagen, samt att genomslaget av de fyra ledorden inte heller ter sig helt övertygande – åtminstone inte för skolans äldsta elever. Vi har fått ta del av och kritiskt granskat hur långt Ängsdals skolor har kommit, och vi har gett förslag på utmaningar och möjlig heter rörande vad nästa steg kan vara. Vi hoppas och tror att vi har gett samtliga verksamheter en röst som kan vara representativ för dem, men också visat och lyft fram olika studier, teorier och analys- verktyget Joharis Fönster som Ängsdal framöver kan använda och
knyta sina egna verksamheter till, och på så sätt även bidra till det entreprenöriella kunskapsfältet i svensk skola och förskola på ett bredare plan.
REFERENSER
Ahrenfelt, Bo (2001). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur. Alwall, Jonas & Lelinge, Balli (2014). Stora teaterkursen: Effekter och möj-
ligheter. Ett följeforskningsprojekt om teaterpedagogiskt arbete i skolan.
Malmö: Malmö Stadsteater.
Aspelin, Jonas (2014). “Entreprenörskapspedagogik på omsorgsetisk grund.” I Lelinge, Balli & Widén, Pär (red.). Entreprenöriellt lärande i skolan, s. 99- 116. Lund: Studentlitteratur.
Bamford, Anne (2009). ”The wow factor”. I Pedagogiska Magasinet, nr 4, 09, s. 11-12.
Bamford, Ann (2013). ”Om kulturens betydelse för goda skolresultat.” I
Kultur i väst (http://old.kulturivast.se/barn-och-unga/nyheter/kulturens-
betydelse-for-goda-skolresultat). Hämtad 10 april 2016.
Berglund, Karin & Holmgren, Carina (2007). Entreprenörskap & skolan. Vad
berättar lärare att de gör när de gör entreprenörskap i skolan? Forum för
småföretagsforskning.
Bragby, Kerstin, Söderhäll, Bengt & Vilhelmson, Pär (eds) (2012). Inner
Mindscape and Outer Landscape. Embedding a Culture of Enterprise and Creativity in the Curriculum. Tjeckien: Tiskarna Jihocesky inzert express
s.r.o.
Christensen Storck, Ditte (2014). Et alvorsord – Om introduktionen af entre-
prenørskab i den Svenske skole 2009-2011. Speciale i Pædagogisk filosofi
ved Aarhus universitet i Danmark.
Falk-Lundqvist, Åsa, Hallberg, Per-Gunnar, Leffler, Eva & Svedberg, Gudrun (2011). Entreprenöriell pedagogik i skolan – drivkrafter för elevers lärande. Stockholm: Liber.
Falk-Lundqvist, Åsa, Hallberg, Per-Gunnar, Leffler Eva & Svedberg Gudrun (2014). Entreprenöriellt lärande – i praktik och teori. Stockholm: Liber.
Einarsson, Anneli (2014). ”Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik.” I Le- linge, Balli & Widén, Pär (red.). Entreprenöriellt lärande i skolan, s. 55-72. Lund: Studentlitteratur.
Europeiska kommissionen (2004). ”Action plan: the European agenda for entrepreneurship.” Education for entrepreneurship. Brussels: European Commission.
Europeiska Kommissionen (2011). Enabling teachers as a critical success
factor - A report in promoting entrepreneurial culture - A guide on good practice in promoting entrepreneurial activities through education. Brussels:
Directorate-General for enterprise and industry.
Gondim, Guedes Sonia Maria & Mutti, Clara (2011). ”Affections in learning situations: a study of an entrepreneurship skills development course.” Jour-
nal of Workplace Learning, Vol. 23 Iss:3, s. 195-208.
Gärdenfors, Peter (2011). Lusten att förstå. Stockholm: Natur & Kultur. Hattie, John (2012). Synligt lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Holm, David (2016). Entreprenöriellt förhåll-ningssätt i praktiken – tre lärar-
kategoriers uppfattningar. Kalmar/Växjö: Linneuniversitetet.
Honey, Peter (2006). Min lärstil: frågeformulär. Lund: Studentlitteratur. Hoover, Duane. & Whitehead, Carlton (1975). ”An experiental-cognitive
methodology in the first course in management: Some preliminary results.”
Simulation Games and Experiental Learning in Action, Volume 2. 25-30.
Johannisson, Bengt & Madsén, Torsten (1997). I entreprenörskapets tecken
– En studie av skolning i förnyelse i förnyelse. Närings- och handelsdepar-
tementet.
Johannisson, Bengt, Madsén, Torsten & Wallentin, Christer (2000). Aha! Fö-
retagsamt lärande: en skola för förnyelse. Stockholm: Utbildningsradion.
Johannisson, B. (2009). ”Den svenska skolans våndor inför entreprenörska- pets utmaningar.” I K. Skogen & J. Sjövoll (red.). Pedagogisk entreprenör-
skap: innovation og kreativitet i skoler i Norden, ss 91–105. Trondheim:
Tapir akademisk forlag.
Kolb, David A (1984). Experiential learning: Experience as the source of
learning and development. Englewood Cliffs: NJ. Prentice Hall.
Kupferberg, Feiwel (2009). ”Farvel til ’de rigtige svars’ peadagogik”. I Lene Tanggaard & Svend Brinkmann (red.) Kreativitetsfremmende laeringsmil-
jöer i skolen, s. 27-54. Frederikshavn: Dafolo.
Lackéus, Martin (2013). Entreprenöriellt lärande. Vad innebär det och vilken
betydelse kan det ha? En kunskapsöversikt. Forskning i korthet 2013:2.
Kommunförbundet Skåne.
Lackéus, Martin (2014). ”An emotion based approach to assessing entrepre- neural education.” International Journal of Management Education, 12(3), s. 374-396.
Lackéus, Martin & Sävetun, Carin (2014). Att mäta det omätbara. Göteborg: FramtidsFrön i Väst.
Lackéus, Martin & Sävetun, Carin (2015). Koncept kontra skola: en studie
av åtta entreprenöriella lärmiljöer. Göteborg: Institutionen för Teknikens
ekonomi och organisation.
Landström, Hans (2000). Entreprenörskapets rötter (2:a uppl.). Lund: Studen- tlitteratur.
Leffler, Eva & Svedberg, Gudrun (2005). ”Enterprise Learning: a challenge to education?” European Educational Research Journal 4(3), 219-227. Leffler, Eva, Lindster Norberg, Eva-lena, Diehl, Monika & Näsström, Gunilla
(2013). Att tänka fritt är stort men att tänka utanför boxen är större. Ifous, Umeå universitet.
Leffler, Eva (2014). ”Enterprise learning and school subjects – a subject didac- tic issue?” Journal of Education and Training, 1(2), 15-30.
Leffler, Eva & Maj-Lis Hörnqvist (2014). ”Entreprenöriellt förhållningssätt i skolan: möjligheter och utmaningar för skolledare.” I Törnsén, Monika & Ärlestig, Helene (red.) Ledarskap i centrum: om rektor och förskolechef. Malmö: Gleerups Utbildning AB, s. 131-143.
Lelinge, Balli (2011). ”Att bryta mönster och våga tänka nytt. Om entreprenö- riella lärprocesser i skolan”, i DramaForum, 2011, nr 4, s. 9-11.
Lelinge, Balli (2013). ”När fälten flätas samman – om entreprenörskap och dramapedagogiska möjligheter i högre utbildning.” DramaForum, 2013, nr 1-2, s. 14-17.
Lelinge, Balli (2014). ”Musikalen, en möjlig entreprenöriell resurs.” I Lelinge, Balli & Widén, Pär (red.). Entreprenöriellt lärande i skolan, ss 29-54. Lund: Studentlitteratur.
Lelinge, Balli (2015a). Alla kan – vara med. När entreprenöriellt lärande blir
värdeskapande. Gästskribent för Ung företagsamhet, Bilaga Kvällsposten
2015-10-20.
Lelinge, Balli (2015b). Kampen mellan flumskolan och katedern. Av: Emma, Leijnse, reportage i Sydsvenskan (http://www.sydsvenskan.se/2015-04-26/ kampen-mellan-flumskolan-och-katedern). Hämtad 2 maj 2015.
Lelinge, Balli & Widén, Pär (2014). Entreprenöriellt lärande i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lgr 11. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Lpfö 98. Läroplan för förskolan (rev. 2016). Stockholm: Skolverket. Noddings, Neil (2005). The Challenge to Care in Schools. An Alternative
Approach to Education. New York: Teachers College Press.
Nytta med följeforskning (2008). En vägledning för utvärdering av struktur-
Otterborg, Annika (2011). Entreprenöriellt lärande: gymnasieelevers skilda
sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande. Avhandling, Högskolan i Jönkö-
ping.
Pink, Daniel H (2012). Drivkraft. Stockholm: BookHouse Edition.
Persson, Magnus (2014). ”Entreprenöriellt lärande, humaniora och Närings- liv.” I Lelinge, Balli & Widén, Pär (red.). Entreprenöriellt lärande i skolan, s. 117-128. Lund: Studentlitteratur.
Sagar, Helena (2013). Teacher Change in Relation to Professional Develop-
ment in entrepreneural Learning. Göteborg: Göteborgs universitet.
Sarasvathy, Saras.D & Venkatarman, Sankaran (2011). ”Entrepreneurship as Method: Open Questions for an Entrepreneurail Future.” Entrepreneurship
Theory and Practice, 35, 113-135. Skollagen, 2010:800.
Skolverket (2010). Skapa och våga. Om entreprenörskap i skolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem
och möjligheter. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015). Skapa och våga. Om entreprenörskap i skolan. Reviderad upplaga. Fritzes: Stockholm.
Skolverket (2016) Läroplanen för förskolan Lpfö 98 rev. 2016. Stockholm: Fritzes.
Stigendal, Mikael (2016): Samhällsgränser. Ojämlikhetens orsaker och fram-
tidsmöjligheterna i en storstad som Malmö. Stockholm: Liber.
Surlemont, Bernard (2007). 16 Promoting enterprising: a strategic move to get
schools´ cooperation in the promotion of entrepreneurship. Handbook of
Research in Entrepreneurship Education: Contextual perspectives, 2, 255. Vygotskij, Lev Semëonovič (1995): Fantasi och kreativitet i barndomen. Göte-
borg: Daidalos.
Världsnaturfonden (2012). Entreprenörskap och lärande för hållbar utveck-
ling inom skola och högskola. Världsnaturfonden (http://www.wwf.se/
utbildning/entreprenrskap/vad-r-entreprenrskap/1523795-vad-r-entreprenr- skap). Hämtad 12 maj 2016.
Westlund, Marielle & Westlund, Christer (2009). Så tänds eldsjälar i prakti-
ken. Me University.
Widén, Pär (2014). ”Talet om entreprenöriellt Lärande.” I Lelinge, Balli & Widén, Pär (red.). Entreprenöriellt lärande i skolan, ss 129-142. Lund: Studentlitteratur.
Noter till texten
1 Framöver kommer vi i denna rapport oftast att skriva ”Ängsdal” som syftande på både själva företaget och på skol-, förskole- och fritidshemsverksamheten i dess helhet. Namnet Ängsdal innefattar här alltså samtliga verksamhetsformer, dvs. tre förskolor, en förskoleklass, fritidshem och en grundskola år 1-9.
2 När vi skriver Lpfö 98 framöver, hänvisar vi till den senaste reviderade utgåvan som kom i juli 2016.
3 Med följeforskning avses vad som också kan kallas processutvärdering (eller, ibland, ”lärande utvärdering”), alltså en form av utvärdering som inte i första hand vill mäta resultatet av en insats sedan den genomförts (effektutvärdering) utan som på ett flexibelt sätt följer den insats eller det projekt som utvärderas över tid och som också innehåller återkommande inslag av dialog, varigenom följeforskarna ”löpande [ger] synpunkter och råd till dem som håller genomförandet av projekt och program” (Nytta med följeforskning, 2008, s. 15).
4 Som exempel på vilka begrepp detta skulle kunna vara, utifrån en bredare definition av entreprenö- riellt lärande, har vi här kursiverat ett antal ord från stycket ovan:
”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna
ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.” (Lgr 11, s. 10).
5 På skolverkets hemsida var intresset för utvecklingsbidrag för kommande läsår (16/17) väldigt stort. Skolverket mottog ansökningar från 110 huvudmän om bidrag för drygt 44 miljoner kronor. Man beviljade medel på närmare 8 miljoner kronor till 41 projekt hos 34 huvudmän.
6 De andra två frågorna är: ”I vilken grad överensstämmer elevers/lärares/rektorers upplevelser av undervisningen i allmänhet?” Och ”Vad har Ifous-programmet medfört för förändringar på skolorna enligt lärare och rektorer?” (s. 9).
7 I Lelinges fokusgrupper med elever i årskurs 8 och intervjuer med deras mentorer och rektorer, har han kunnat se hur den veckolånga musikalen liksom har bitit sig fast långt efter det att musikalveckan tagit slut. Det kanske mest intressanta är hur känslan av självstyrande (ägande) har en kraftfull inverkan på den individuella prestationen och attityden. Det visar sig att eleverna lyfter sig, får bättre betyg, större uthållighet, ökad produktivitet, vänskapskretsen växer, liksom de salutogena faktorerna, såsom känslan av sammanhang. Inkluderingsmöjligheter mångdubblas utan att någon behöver kategoriseras som varande i behov av särskilt stöd – eftersom arbetssättet i sig är särskilt. Det blir positiva svallvågor, också i form av att den flexibla inlärningsmiljön lyckas väva samman de praktiska och teoretiska momenten (jmf Alwall & Lelinge, 2014; Bamford, 2013; Pink, 2012; Winner, Goldstein & Vincent- Lancrin, 2013).
8 Det bör dock påpekas att engelska, i form av olika repliker och sånger, också kan ses som en del av innehållet. Den verkliga yttre formen för uppgiften utgjordes av de videofilmer eleverna skapade, och därmed kan man säga att ytterligare ett ämne – bild – illustrerades genom uppgiften.
MALMÖ HÖGSKOLA
Under läsåret 2015-2016 genomfördes ett följeforskningsprojekt på Ängsdals skolor, en privat skolaktör som driver en grundskola och tre förskolor och vars verksamhet i första hand är förlagd till Bunkeflostrand invid Öresund, strax söder om Malmö. I denna rapport presenteras resultaten av studien. Forskning om Malmöskolor har ofta berört dessa skolors utmaningar – i form av multietniska och flerspråkiga klassrum eller svaga skolresultat – och vägar att hantera dessa utmaningar. Ängsdals skolor utgör en påtagligt annorlunda miljö jämfört med många andra skolor och förskolor i staden. Ängsdal präglas av sin småskaliga verksamhet och familjära miljö. Jämfört med många andra skolor i det mångkulturella Malmö är skolan etniskt och socioekonomiskt homogen. Utmärkande för skolan är emellertid också dess målmedvetna och långsiktiga satsning på entreprenöriellt lärande, och det är denna satsning som följeforskningen har handlat om.
Följeforskarna, Jonas Alwall och Balli Lelinge från Malmö högskola, har under hela året följt verksamheten på Ängsdals skolor: observerat, intervjuat personal, skolungdomar och vårdnadshavare samt genomfört en enkät- undersökning med avgångselever. Bilden som tecknas är mångfacetterad. Med en kritisk blick studeras vad ett entreprenöriellt förhållningssätt egentligen kan betyda i ett skol- och förskolesammanhang. Erfarenheterna från Ängsdal relateras till tidigare forskning och teoretiska perspektiv på entreprenöriellt lärande. Konceptet är förhållandevis nytt i diskussionen om den svenska skolan, dess verksamheter och mål, men utgör dess innehåll egentligen något nytt eller handlar det om ett aktivitets- och relationsbaserat lärande i mer etablerad form? Hur relaterar ett entreprenöriellt lärande till skolans och för skolans läroplaner, värdegrund och demokratiuppdrag? Och vad betyder ett entreprenöriellt lärande i just denna skol- och förskolemiljö? Hur ser fort- sättningen på den väg som Ängsdals skolor har slagit in på ut? Dessa är några av de frågor som diskuteras i studien.
isbn 978-91-7104-744-1 (tryck) isbn 978-91-7104-745-8 (pdf) MO T GEMENS AMMA MÅL JON AS AL W ALL & B ALLI LELIN GE MALMÖ HÖGSK OL