• No results found

En historisk tillbakablick

Ett engageman som fick sin början redan 1966

För att finna den absoluta födelsen får vi gå tillbaka så långt som till 1910 då Brynäs Byggnads AB bildades av privatpersoner i Gävle för att ”äga och förvalta fastigheter och driva annan därmed förenlig verksamhet”. Fastighetsbeståndet bestod initialt av äldre fastigheter inom Gävle kommun. Efter många år av fastighetsförvaltning och även ägarbyten, förvärvades verksamheten 1961 av Gävle kommuns fastighetsbolag

Gavlegårdarna AB som införlivade fastigheterna i befintlig verksamhet och lade Brynäs Byggnads AB som ett vilande bolag.

1966 övertogs bolaget direkt av Gävle Stad (kommunen) varvid det åter aktiverades. Syftet var att ytnyttja bolaget som byggherre för fastighetsprojekt som faller utanför de

allmännyttiga bostadsföretagens intresseområde. Byggprojekt som Gavlerinken, hantverkarhus och industrihotell på Brynäs och Sörby Urfjäll överfördes snabbt till bolaget.

Tankarna kring en förvaltning av lokaler skild från allmännyttan hämtades från redan etablerade förvaltningsorganisationer i både Stockholm och Göteborg. Brynäs Byggnad ABs roll som kommunens byggherre inom segmentet lokal och industri utvecklades genom åren och 1986 fanns ca 20 fastigheter inom bolagets förvaltning, bland dessa Gävle Bro, Berggrenska gården och GTC (Gefle Teknik Center).

För att få en korrekt bild av kommunens ambition med Brynäs Byggnads AB är det av vikt att sätta skeendet i sitt rätta samanhang. Gävle som industristad befann sig vid den här tiden i tydlig nedgång där flera av stadens tunga industrier flyttade eller helt enkelt lades ner och med det en påtagligt ökande arbetslöshet. Kommunens ambition var att kunna

Sida 3 av 21

Rapport Teknikparken i Gävle Rev.2013-09-11

bidra till ett utvecklande företagsklimat och erbjuda intressanta lokaler i en situation där få fastighetsförvaltare vågade satsa.

Med antagen verksamhetsidé för Brynäs Byggnads AB, samordnades bolaget 1993 med GNA (Gävle Näringsutvecklings Arena) under en och samma VD och tre år efter den genomförda förändringen beslutade Kommunfullmäktige om en succesiv minskning av bolagets fastighetsinnehav. Grundat på direktivet om att reducera det befintliga

fastighetsbeståndet tog Kommunfullmäktige vid samma tid beslut om att utöka Brynäs Byggnads ABs ägardirektiv genom att ge bolaget en aktiv roll i uppbyggnaden av Teknikparken.

Året var alltså 1996 och med en framsynthet från kommunens sida inträffade här den egentliga födelsen av det vi idag känner som Teknikparken i Gävle.

Krutröken skingras och fram träder en samlingsplats för akademi och näringsliv I en artikel från en av lokaltidningarna beskrivs det här som; ”Den sista striden om

regementet”. Redan 1989 hade försvarsutredningen föreslagit att Hälsinge regemente (I14), som sedan 1909 varit stationerat vid Kungsbäck i Gävle, var ett av de regementen i landet som skulle avvecklas.

Gävle kommun, Länsstyrelsen och företrädare för regementet gick samma år in i en gemensam aktion för att om möjligt kunna rädda regementet. Aktionen, som bl.a.

manifetserades med en ”Gävlebock” på plats i Stockholm, resulterade möjligen i en senarelagd nedläggning, men dessvärre inga upprivna avvecklingsbeslut.

1993 var så avvecklingen ett faktum och grundutbildningen vid Hälsinge regemente upphörde med resultatet att kasernerna stod tomma vid halvårsskiftet 1994.

Kvar blev en endast en mindre Försvarsområdesstab. Från att ha utbildat cirka 1000 värnpliktiga per år fanns nu en styrka på ca 75 mannar (officerare, värnpliktiga och civilanställda) stationerad i Gävle. Den 27 november 1997 lades Hälsinge regemente med Gävleborgs försvarsområde definitivt ner.

Kvar i Gävle stod nu tomma kaserner och stora markområden som ”bara väntade på att få ett nytt liv”. Kasernerna övertogs samma år av Akademiska Hus som redan påföljande år (1995), lät byggnaderna genomgå ett omfattande renoveringsprogram till något som idag utgör Campus för Högskolan i Gävle.

Samma år 1995 samordnas så Högskolans verksamhet, som tidigare funnit lokaliserad på ett antal platser i både Gävle och Sandviken, till Kungsbäck och de nu ändamålsenligt renoverade kasernerna.

Som en parentes kan nämnas att Kungsbäck, genom ett försvarbeslut, idag hyser en mindre grupp ur försvaret, den s.k. Gävleborgsgruppen. Gruppen utbildar soldater till hemvärnet och ör dessutom fanbärare för Hälsinge regemente.

Sida 4 av 21

Rapport Teknikparken i Gävle Rev.2013-09-11

Återknyter vi så till Brynäs Byggnads AB och tidigare nämnda ägardirektiv så stod det nu tämligen klart att bolagets roll i uppbyggnaden av Teknikparken måste tas på största allvar.

Gävle stod i en tämligen brydsam situation; Fortsatta konsekvenser av konjunkturmässiga företagsnedläggningar, tomma industrilokaler, ökande efterfrågan på kontorslokaler för nyföretagande och så mitt i allt ett nedlagt regemente som omfattade fler byggnader än vad Högskolan kunde utnyttja.

Utvecklingen av Teknikparken under Brynäs Byggnads ABs ledning fick sin tydliga inledning under år 2000 då bolaget satsade på att ersätta några av de befintliga byggnaderna på gamla stallplan (Dragonen och Grenadjären). Stärkt av behovet på ändamålsenliga kontorslokaler utformades bägge byggnaderna som kontorshotell.

Det egentliga syftet var att finna externa intressenter för förvärv och en överföring av byggnaderna i privat förvaltning. Efter ett antal mindre lyckade försök att avyttra byggnaderna beslutades dock att behålla byggnaderna i egen förvaltning. Ett beslut som senare visade sig vara mycket framgångsrikt och redan ett år efter invigningen var husen fyllda av nya hyresgäster, band dessa GNA som flyttat hela sin verksamhet till Dragonen.

Framgångarna med de nya företagshotellen gav tillräcklig styrka i besluten för att kunna gå vidare i en första etapp av Uppfinnaren (etapp ett och två) år 2003. Vid färdigställandet kunde man här erbjuda ett helt nytt och flexibelt alternativ för nyföretagande och det i en situation när det inte fanns så många liknande kontorsetableringar i Gävle.

Mellan åren 2005 och 2007 tillkom så en tredje etapp i utbyggnaden av Uppfinnaren som sedan har kompletterats med en fjärde etapp. År 2011 tillkom en förskola i etapp 4.

Vid årsskiftet 2006/2007 genomförde Gävle kommun en förändring i sitt totala fastighetsbestånd så att ägandet fördelades mellan Brynäs Byggnads AB och Gavlegårdarna. Den 20 december 2007 bytte så Brynäs Byggnads AB namn till Gavlefastigheter Gävle kommun AB.

Idag omfattar Teknikparken totalt ca 20 000 kvm lokalyta uppdelad på ett flertal

byggnader både i både nyproduktion och förvärv. Inom området från Konstcentrum och ut mot E16 finns 126 st. etableringar som driver någon form av verksamhet. Uppfinnaren rymmer ca. 100 verksamma företag där mer än 500 personer har sin dagliga arbetsplats.

Högskolan i Gävle har idag ca 700 medarbetare och ca 14 700 studenter knutna till verksamheten.

Området sjuder alltså av liv, men kan på något outgrundligt sätt ändå kännas ganska öde för besökaren.

Gävle Technology Park

Det var således med en ömsesidigt överenskommen ambition Gävle kommun och

Högskolan under åren 2000/2001 slöt ett avtal med syftet att driva arbetet för en utveckling av Teknikparken som en självklar mötesplats för akademi- näringsliv och samhälle.

Sida 5 av 21

Rapport Teknikparken i Gävle Rev.2013-09-11

Ett av de direkt synliga bevisen på samarbetet blev att Högskolan etablerade sin

verksamhet ”Kontakttorget” i Grenadjären, alltså utanför det primära högskoleområdet.

[Kontakttorget arbetar för att stödja samarbetet mellan högskola och omgivande samhälle inom utbildning, forskning och kompetensutbildning för yrkesverksamma.]

En annan och kanske intressantare konsekvens var att det redan 1993 bildade kommunala aktiebolaget Gävle Technology Park AB omregistrerades och gavs uppgiften att verka för den kreativa utvecklingen av Teknikparken. Genom ett tydligt direktiv från ägarna skulle bolaget ta ett direkt ansvar för Teknikparkens kreativa utveckling och expansion.

Bolaget har som föremål för verksamheten att initiera och främja en kreativ och expansiv teknologipark med företag verksamma inom kompetensområden, som har sin motsvarighet inom grundutbildning och forskning vid högskolan i Gävle, samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet.

Bifirman Teknikparken Gävle skall ha som föremål för sin verksamhet, att bedriva marknadsföring av Teknikparken Gävle inom landet, samt administrera

Teknikparkens kuvösverksamhet för nybildning av företag.

Ändamålet med bolagets verksamhet är att

(1) vidareutveckla kopplingen mellan Högskolan i Gävle och företagen i teknikparken,

(2) uppmuntra företagande och entreprenörsanda, (3) etablera företag i teknikparken,

(4) lösa lokalfrågor för teknikparkföreningens expansion, (5) bygga upp och vidareutveckla teknikparkens kontaktnät, (6) marknadsföra teknikparken, samt att

(7) finansiera gemensamma intressen av projektkaraktär Bild 1. Utdrag ur bolagsordning för Gävle Technology Park AB

Under 2001 etablerade Tekniska Föreningen i Gävle sig i Kungsbäcksområdet

(Teknikparken), vilket också blev en av de bidragande faktorerna till att det 2004/2005 bildades en ideell förening med syfte att stödja arbetet inom Gävle Technology Park.

I föreningen fanns en representation av aktörer från Högskolan i Gävle, Gävle kommun samt företag i och utanför Teknikparken. Med direkt koppling till den organisation man skulle stödja, var föreningens mål att utveckla och verka för att Teknikparken i Gävle skulle bli en självklar mötesplats för akademi, näringsliv och samhälle.

Föreningen uppgift var också att stimulera och förbereda för företagsbildningar, tillväxt och utveckling av högskoleområdet och regionen. En annan uppgift var att stimulera och att ta initiativ till gemensamma forskningsprojekt. Arbetet konkretiserades i tre

arbetsgrupper; Mötesplats för akademi och samhälle, företagsbildande och företagstillväxt samt initiativ och stimulans av gemensamma forskningsprojekt.

Sida 6 av 21

Rapport Teknikparken i Gävle Rev.2013-09-11

Med den nyvunna ambitionen ansåg intressenterna att tiden nu också var mogen för att ompröva Teknikparkens verksamhet. Målet var att kunna förtydliga visionen, renodla organisationen och på ett tydligare sätt lyssna till och ta del av de speciella behov företagen i parken hade.

Visionen var att Gävleregionen med Teknikparken skulle kunna erbjuda ett alternativ till storstadsregionerna vid företagsetableringar. Gävle skulle göra sig känt som en ort med ett bra klimat för företagsetablering.

Från Gävle kommuns sida skedde en omvandling av Gävle Näringslivs Arena (GNA) till en näringslivsavdelning med två separata enheter eller arbetsfält, där en enhet lokaliserades till Teknikparken med uppgift att fokusera på utveckling av branscher och företag i

samverkan med Högskola och näringsliv (Triple Helix). En andra enhet lokaliserades till stadshuset för att mer fokusera på befintliga företag. Samtidigt bildade kommunen en tillväxtgrupp direkt underställd kommundirektören.

Med Gävle kommuns satsning fanns nu en operativ ledning i Teknikparken med ett direkt uppdrag att verka för Teknikparken, Gävles och regionens utveckling.

I en tidskrift utgiven av Tekniska Föreningen beskrivs uppdraget med följande;

”Uppdraget är att arbeta med relationsbyggande mellan intressenter/ -hyresgäster i parken, skapa arenor för utvecklande samtal samt att marknadsföra parken som en strategiskt viktig plats för företagsetablering.” Ett uppdrag som känns minst lika viktigt idag som när det formulerades.

Med det operativt verksamma bolaget Gävle Technology Park AB på plats bland företagen i Teknikparken fanns nu många av de efterfrågade förutsättningarna för att kunna skapa den innovativa miljö som skulle bidra i utvecklingen av Gävle och regionen.