Som en sammanfattande kommentar över samtliga besök gäller att verksamheterna vilar på ett fundament av tydlighet, engagemang och en underliggande säkerställd ekonomi.
Tydligheten visar sig främst i den ansvarsmässiga åtskillnaden mellan innovationscenter och fastighetsägare, där innovationscentret eller ”Science Park organisationen” skapar framdrift i en näringslivsutveckling, medan fastighetsägaren tillhandahåller de
lokalmässiga förutsättningarna. Allt i samklang och med en väl fungerande koordination mellan intressenterna.
Ytterligare en viktig förutsättning är tydligheten i det eller de uppdrag som respektive utförarorganisation givits. Under förda samtal förklarades det här som en direkt förutsättning för att överhuvudtaget kunna lyckas. Man menade också att tydligheten i uppdraget måste sträcka sig betydligt längre än till utförarorganisationen. Då mycket av arbetet sker på uppdrag av eller i samverkan med kommun, högskola och näringsliv gäller samma krav på tydlighet där, samt att man både vågar och har uthållighet att hålla fast vid uppdraget.
Kravet på en engagerad personal, blev tämligen uppenbart bara genom att möta och diskutera med företrädarna för parkerna. Oavsett tillhörighet, fastighetsägare eller
innovationscenter, fanns samma djupa engagemang inför den gemensamma uppgiften; Att kunna tillhandahålla en fungerande innovationsmiljö för utveckling av det lokala
näringslivet. Möjligen skönjdes en viss risk i att engagemanget i vissa fall byggdes kring enskilda personer eller som mest ett fåtal personer. Oavhängigt denna risk måste
verksamheten från starten byggas på en hängiven ledare och en lika engagerad personal.
Med framgång som mål får engagemanget i och kring parken inte heller tillåtas vara begränsat till den operativt dagliga verksamheten. Engagerade uppdragsgivare, en
engagerad styrelse och ett tydligt engagemang från kommun, högskola och näringsliv går som en röd tråd genom samtliga parker vi besökt. Uppbyggnaden av parken måste vara en gemensam sak även om den rent operativt bygger på enskilda individers engagemang.
Utöver det rent känslomässiga engagemanget tydliggjordes också vikten av ett mer affärsmässigt engagemang genom exempelvis delägande där verksamheten drivs som aktiebolag, stiftelse etc. Med det formella engagemanget som ett ägande ger, följer också en i många stycken enklare väg att vara tydlig i såväl verksamhetsmål som fokusering och resultatuppföljning.
Då det gäller medel för att driva verksamheten har vi sett prov på ett antal olika lösningar med allt från direkt ägarkapital till olika former av ”bidragsbaserade” ekonomier. Beaktat vårt intryck av såväl besökta parkers verksamhet som rådande innovationsmiljö, känns en tydlig initial och över tiden säkerställd ekonomi som en direkt förutsättning för parkens utveckling och långsiktiga styrka. Verksamheten måste alltså tillåtas att byggas på en till
Sida 16 av 21
Rapport Teknikparken i Gävle Rev.2013-09-11
stora delar känd ekonomi, naturligtvis i kombination med ett verksamhetsmässigt uppdrag att regelbundet söka kompletterande extern finansiering. Andra och kompletterande intäktskällor utgörs av medlems- och serviceavgifter som tas ut av företagen i parken.
Återgår vi för en stund till begreppet engagemang kan vi med tydlighet konstatera vikten av ett väl fungerande samspel mellan kommun, utbildning och näringsliv. Som en
genomgående presenterad framgångsfaktor har man valt att lägga detta samverkansansvar som en formell styrgrupp överordnad innovationscentret, men med ett direkt inflytande från innovationscentret. En annan och lika samstämmig lösning är att låta
innovationscentret, utöver den rena näringslivsfrämjande verksamheten, svara för den mer allmänt hållna servicen i parken. Ett uppdrag som, utöver att man skapar direkta aktiviteter och möten i parken, bl.a. inrymmer tjänster som reception, telefonservice,
konferensservice, etc. I vissa fall har man gått så långt att innovationscentret agerar som ombud för fastighetsägaren, då med ansvar för uthyrning av kontorslokalerna.
Genom platsbesöken har också åskådliggjorts styrkan i att kunna skapa en fysisk
kontorsmiljö som till sin utformning stärker begreppet Science Park. De besökta parkerna har, med i grunden helt olika förutsättningar, stävat mot en likartad planlösning med öppna gemensamma ytor kombinerat med slutna kontorsrum. I vissa fall med möjlighet för företag att starta sin etablering genom att dela kontorsplats med flera företag för att sedan successivt växa och så småningom kunna välja en egen kontorsmiljö. Den allmänna bedömningen var att samspelet mellan företag som ”hyr kontorsplats per timme” och etablerade företag varit starkt bidragande i parkens utveckling.
Genom platsbesöken har vi tillförts en lång rad av intressanta tankar och idéer kring vad som skapar en framgångsrik Science Park. Vi har också tagit del av det direkta resultatet från vissa av de presenterade ambitionerna. En del mycket framgångsrika och tänkvärda, andra mindre framgångsrika där det möjliga värdet ligger i att kunna undvika eller att helt enkelt gå en annan väg. Mitt i allt detta har ändå framträtt bilden av några
sammanlänkande framgångsfaktorer parkerna emellan, bland dessa:
− Ett fungerande och väl synliggjort stöd från kommun, högskola och näringsliv.
− Tydliga uppdragsgivare som speglar kraften i det lokala näringslivet.
− Tydlighet i uppdrag och modet att över tiden hålla fast vid uppdraget.
− En samlande parkprofil skapad ur näringslivets tillväxtdrivande delar.
− En ordnad och långsiktig finansiering.
− Skilda organisationer för fastighetsförvaltning och innovationscenter.
− En organisation för innovationscentret som inkluderande inkubatorverksamhet och klusterbildning.
− En hängiven ledare (VD) som är etablerad i näringslivskretsar och ”har deras öra”.
− En kontorsmiljö som skapar möten och stärker innovation och kreativitet.
− Skapa möten mellan företag inom och utom parken (vara en relationsbyggare).
− Andra organ för företagsetablering/nyföretagande lokaliseras till parken.
− Sträva efter att integrera Högskola och Science Park.
− Kräver hårt arbete och en omgivning som ställer sig bakom även när det blåser.
Sida 17 av 21
Rapport Teknikparken i Gävle Rev.2013-09-11
− Skapa en företagsmässig mångfalt i parken med företag som erbjuder kompletterande servicetjänster.
− Tydliggör värdet av att finnas i eller kring parken.
− Tänk på att bygga verksamheten kring morgondagens användare.
För att kunna göra en korrekt bedömning av de besökta parkerna och dra lärdom därav, måste vi även betrakta de strukturella förutsättningar som funnits och finns på orten samt den påverkan kommun, näringsliv och högskola inneburit för verksamheten.
Som exempel kan nämnas Västerås Science Park där man i en situation med stora strukturella förändringar inom ABB och övrigt näringsliv har funnit naturliga
fokusområden inom energi, automation, IT och industridesign. I dag har man över 200 externa och interna företag med direkt intresse i parken, flera av dessa börsnoterade.
Förflyttar vi oss till Skövde och Gothia Science Park har de lokala förutsättningarna drivit på en tydlig integration mellan Högskola och Science Park där man idag delar lokaler och med det skapat en naturlig samverkan mellan näringsliv och högskola.
Möjligen saknar Gävle en del av de pådrivande industriella förutsättningar som tydliggjorts vid besöken, men vi vill ändå hävda att Teknikparksområdet står väl förberett för att
återuppta resan mot att bli ett av Sveriges mest intressanta innovationsområden. Närheten till Högskolan finns, intresset från kommun och näringsliv finns. Och dessutom i en miljö som ger oss förutsättningar att skapa en mötesplats där begreppet innovationsmiljö får en helt annan innebörd.
Sida 18 av 21
Rapport Teknikparken i Gävle Rev.2013-09-11