Sammanfattning
Sammanfattningsvis ser vi positivt på en sammanhållen utbildning och att Sfi upphör som egen skolform och placeras i komvux. Det skapar en tydlighet och flexibilitet som gynnar den enskilde eleven.
Vi ser hinder i utredningen för att tillgodose individens behov av utbildning utifrån risker för otydlighet i ansvarsfrågor och uppföljningsfrågor. Ett system med flera enskilda utbildningsanordnare i konkurrens kan försvåra för elever att få en sammanhållen individuell studieplan. Vi kan också se att risk finns för praktiska problem med att genomföra sin studieplan hos flera olika enskilda utbildningsanordnare samtidigt. Det finns utöver detta en otydlighet i vem eleven kan vända sig till med frågor om tex studiestöd och andra
omkringkringliggande frågor. Detta är särskilt viktigt för målgruppen kortutbildade och personer med behov av särskilt stöd.
Vi anser att utredningen inte har visat på ett tillfredställande sätt hur den individuella studieplanen ska fungera i praktiken utifrån lagstiftning vad avser tryckfrihetsförordning, offentlighets – och sekretesslagen och arkivlag. Den individuella studieplanen är ett viktigt dokument för elevens måluppfyllelse.
Den faller inom denna lagstiftning och kan ses som mycket personlig.
Gävle kommun arbetar idag med ett helhetserbjudande som stärker kvaliteten och ökar måluppfyllelsen. Det gäller tex samarbete med andra delar av förvaltningen och Gävle kommun som Arbetsmarknadsenheten och Socialtjänsten. Även andra aktörer som Arbetsförmedlingen och andra kommuner ingår i olika samarbeten för att tillgodose elevers behov. Vi befarar att dessa samarbeten blir svårare att upprätthålla och utveckla i ett system med flera enskilda utbildningsanordnare och det skapar direkta negativa konsekvenser för eleven.
Sid 2 (5)
En sammanhållen utbildning
Vi ser positivt på förslaget om en sammanhållen utbildning i stället för dagens två utbildningar. Kursplanen för Sfi stödjer elevens språkutveckling eftersom fokus ligger på individualisering. Eleven behöver inte byta studieväg beroende på vilken kurs de studerar utan följer studievägen hela vägen fram till
slutmålet. Det är viktigt att det finns olika utgångar från Sfi för att undvika alltför lång studietid och att elever kan erhålla betyg vid avklarade kurser.
Vi kan inte se att en fri etablering av enskilda utbildningsanordnare stärker elevens möjlighet när det gäller individualisering. Mångfald av anordnare betyder inte per automatik en ökad valfrihet för individen utan kan också skapa minskat stöd och minskad tydlighet.
Sfi i komvux
Vi stödjer förslaget att Sfi upphör som skolform och placeras i komvux. För elever förenklas vägen in i vuxenutbildningen via en gemensam ingång för alla kurser oavsett nivå eller inriktning. Ämnet sv2 får en sammanhållen struktur från Sfi till och med gymnasial nivå. Förutsättningar för elever att studera andra ämnen inom komvux kommer att öka genom förändringen.
Med flera anordnare finns en risk att kontinuiteten med en skolform för eleven inte uppnås. Studiesituationen kan istället bli mer splittrad utifrån att den enskilda utbildningsanordnaren har ett begränsat utbud.
Flexibilitet och individanpassning
Vi stödjer utredningen gällande de förslag som anges för flexibilitet och individanpassning. Vi anser att Sfi ska vara maximalt flexibelt. Sfi ska erbjuda kurser på olika tider, i olika inriktning och av olika omfång. Inriktning syftar dels på innehåll och dels på pedagogiskt upplägg. Den enskildes behov är styrande.
Sfi-peng
Vi ser negativt på att det kommunala självbestämmandet över anordnandet av Sfi föreslås upphöra och att beslutet om prövning att enskilda
utbildningsanordnare ska få bedriva Sfi ska ligga på statlig myndighet. Vi ser inte hur ett sådant system bäst gynnar kvalitet, likvärdighet, individanpassning och flexibilitet. Idag finns möjlighet för kommuner att upphandla Sfi på entreprenad för kommuner som önskar fler utbildningsanordnare. Vår erfarenhet är att flexibilitet och valfrihet gynnas bäst av större Sfi-enheter där tillräckligt stor målgrupp finns för att erbjuda många varianter av kurser.
Vi befarar att intresset av att anordna Sfi-utbildning för studieväg 1
(kortutbildade), som ofta innebär en lång studietid för att nå kursmålen, inte kommer att vara den utbildningsinriktning som enskilda
utbildningsanordnare väljer att anordna. Även om det finns en prismodell som ger anordnaren olika ersättning för de olika studievägarna, ser vi det som svårt att ekonomiskt särskilja de olika studievägarna inom Sfi. Det kan innebära en större ekonomisk belastning på den kommunala ekonomin.
Sid 3 (5)
Utredningen föreslår att Sfi-pengen ska utgå från kommunens egen verksamhet vilket kan innebära att en enskild utbildningsanordnare får ersättning som motsvarar ett helhetserbjudande men endast utför delar.
Kommunens verksamhet arbetar med ett helhetserbjudande som stärker vår kvalitet och ökar vår måluppfyllelse. Det gäller tex samarbete med
arbetsmarknadsenheten, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och andra kommuner. I tjänsteutbudet innebär det att leverera tex. kuratorstjänster, studie- och yrkesvägledning och hemspråksstödjare.
Kommunens ansvar
Utredningen konstaterar att lagstiftningen skiljer mellan kommun och enskild utbildningsanordnare vad avser tryckfrihetsförordning, offentlighets – och sekretesslagen och arkivlag. Den individuella studieplanen som är ett viktigt dokument för elevens måluppfyllelse faller inom denna lagstiftning. Vi anser att utredningen inte har visat på ett tillfredställande sätt hur den individuella studieplanen ska fungera i praktiken utifrån lagstiftningen.
Hemkommunen får ett otydligt och orealistiskt uppdrag för den individuella studieplanen. I förslaget står det att den individuella studieplanen är ett levande dokument som efter framtagandet följer med eleven till den
utbildningsanordnare denne valt. Vidare står att eleven ska kunna kombinera utbildning med andra aktiviteter (arbete, praktik, annan utbildning etc.).
En viktig beståndsdel i studie- och yrkesvägledning är återkommande samtal utifrån aktuell studiesituation. En kommunal studie - och yrkesvägledare kan inte ha den insyn som fordras hos en enskild utbildningsanordnare för att kunna utföra uppdraget. Vi ser en svårighet att ta ett helhetsansvar för studieplanen då flera parter är involverade och ansvarsfrågan är otydlig.
Utredaren föreslår digitala lösningar på elevarkiv på riksnivå. Detta skapar sekretessproblem eftersom utredningen föreslår att ett antal uppgifter ska finnas i den individuella studieplanen som kan ses som mycket personliga.
Avbrott och tidsgränser
Vi anser att det råder juridisk osäkerhet kring förslaget i utredningen. Om en enskild utbildningsanordnare utesluter en elev ur Sfi på grund av otillräcklig progression ser vi att det finns en otydlighet i det kommunala åtagandet gentemot eleven.
Vi befarar att kommunen kommer att ådra sig ökade kostnader i
administration föranledda av den ekonomiska hantering som är ett resultat av byten mellan utbildningsanordnare och avbrott och återintag hos enskilda utbildningsanordnare.
Tillsyn och kvalitetsgranskning
Gävle kommun ser med oro på den insynsrätt som beskrivs i utredningen. Den kan i vissa fall vara otillräcklig för att nå de ambitioner som kommunen har med vuxenutbildningen som en bärande del i kommunens och regionens kompetensförsörjning. Det kommunala uppdraget är att stödja eleven och hålla ihop den individuella studieplanen så att eleven når sina individuella mål och det kan kräva mer än insynsrätt.
Sid 4 (5)
Vi anser att det är av största vikt att Sfi och övrig komvux bedrivs i långsiktig kontinuitet då utvecklingsarbete och kvalitetsarbete gynnas. En risk med enskilda utbildningsanordnare är att samordning sker med andra skolformer.
Vuxenutbildning som skolform bör inte förlora sin särart. Den bör snarare förstärkas då vuxenpedagogik som verktyg för olika målgrupper, särskilt kortutbildade, är en faktor för ökad måluppfyllelse.
Lärarens kompetens är helt avgörande för goda studieresultat. Därför krävs ett kontinuerligt genomtänkt kompetensutvecklingsarbete som leder till en hög kvalitet och måluppfyllelse. Det är av största vikt att granskning av lärarnas kompetens och andra viktiga kvalitetsfaktorer sker löpande.
Om utredningens förslag verkställs förutsätter vi att tillsynsmyndigheten får ökade resurser för att klara ett vidgat uppdrag.
Valfrihet i komvux
Idag fastläggs utbudet av kurser i samråd med andra aktörer halvårsvis.
Utbudet ska utgå från individens efterfrågan och vi ser en svårighet att sätta det kommunala utbudet i enlighet med utredningens förslag då det begränsar vår möjlighet att tillgodose individens önskemål. Det som också begränsar möjligheten är det tidsspann då kommunen måste bestämma sitt utbud för att lämna utrymme för enskilda utbildningsanordnare att etablera sig och planera sin verksamhet. Det kan också hindra ett löpande intag av elever till komvux.
För att antagningsprocessen ska fungera måste etablering av enskilda utbildningssamordnare ske vid i förtid fastställda tidpunkter.
Ett valfrihetssystem i komvux med flera enskilda utbildningsanordnare i konkurrens kan försvåra för elever att få en sammanhållen individuell studieplan. Vi kan också se att risk finns för praktiska problem med att genomföra sin studieplan hos flera olika enskilda utbildningsanordnare samtidigt. Det finns utöver detta en otydlighet i vem eleven kan vända sig till med frågor om tex studiestöd och andra omkringkringliggande frågor. Detta är särskilt viktigt för målgruppen kortutbildade och personer med behov av särskilt stöd.
En anledning till utredningens förslag är rättsläget kring utbildning på entreprenad och lagen om offentlig upphandling. Istället för en alternativ modell för ökad valfrihet föreslår vi att rättsläget och svårigheten vid offentlig upphandling utreds vidare. Genom detta kan kommunen även fortsättningsvis skapa en god kontinuitet och valfrihet utifrån elevperspektivet
Sfi för etableringsgruppen
Gävle kommun har ett välutvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen som innebär att elever kombinerar arbetsmarknadsinsatser med Sfi-utbildning.
Utifrån det ser vi att de behov som utredningens förslag ska tillfredsställa redan tillgodoses.
Samverkan
Som vi redan nämnt ser vi hinder för att tillgodose individens behov av utbildning utifrån risker för otydlighet i ansvarsfrågor och uppföljningsfrågor.
Sid 5 (5)
För att samverkan ska fungera väl mellan enskilda utbildningsanordnare och kommunen behöver dessa frågor tydliggöras.
Då vi har ett gott samarbete mellan kommunerna i vår region tolkar vi det som att det i framtiden kommer att krävas en mer formell organisation för att fortsätta att utnyttja varandras kompetenser för individens bästa.
Konsekvenser av förslaget
Vi anser inte att ett ökat antal utbildningsanordnare per automatik leder till ökad flexibilitet, ökat utbud eller individuella lösningar för den enskilde eleven. Tvärtom finns risk att utbudet minskar på grund av större spridning samt att det för eleven är svårare att överblicka och genomföra sin individuella studieplan.
Vi kan inte se ett samband mellan att fler elever når sina kunskapsmål och får betyg genom en incitamentbaserad ersättningssystem. Redan idag följs genomströmning av elever genom offentlig statistik.
Vi bedömer inte att förslaget om valfrihetssystem kommer att vara kostnadsneutralt.
Kajsa Wiklund, Vuxenutbildningschef
Tove Elvelid, Förvaltningschef Näringsliv & arbetsmarknad Gävle