Vi väljer att fokusera på teamens rapporter eftersom det är inom teamens arbete som huvuddelen av det praktiska arbetet sker. Det är resultatet av deras arbete som i praktiken påverkar utfallet av projektet i termer av förbättringar för barnen och föräldrarna. Att vi en- dast redovisar utfallet av den tredje mätningen beror på att en stor förståelse för hur parametrarna skall tolkas hunnit växa fram och att arbetet på allvar har kommit igång i samtliga kommuner.
Tre för verksamheterna centrala förutsättningar är till- gång till resurser, vilket stöd man upplever sig ha från ledningen samt vilka parter som är med i det konkreta arbetet.
Som framgår varierar upplevelsen av de mer struktu- rella aspekterna. Bäst förutsättningar avseende resurser och ledningsstöd tycks Västerås ha. De har avsevärt högre skattningar på dessa två aspekter än övriga kom- muner. Även i Helsingborg är upplevelsen av resurser relativt hög medans det i resterande tre kommuner rapporteras om sämre resurstillgång. Generellt gäller, med Västerås som ett undantag, ett lågt ledningsstöd. Även variationer i hur deltagarna upplever att andra parter är involverade och engagerade i arbetet varierar.
Resurser, ledningsstöd och andra parters engagemang
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 2 2,5 3,67 3,33 2,33 2,33 2,2 2 2,4 2,67 2,33 3,5 3,75 3,75 3,25
Slutligen presenteras teamens uppfattning om utfallet av arbetet för målgruppen (figur 23). Det är intressant att notera att skillnaderna mellan kommunerna är små. Ser vi till aspekten om projektarbetet inneburit att teamen kan erbjuda ett mer sammanhållet stöd ligger värdena i samtliga fall nära 3, dvs. att deltagar- na i genomsnitt svarar ”Bra” för denna parameter. Likheten blir än större när deltagarna i teamen skattar upplevelsen av om arbetet inneburit förbättringar för målgruppen. Värdena är dock något lägre än för det förra utfallsmåttet.
Figur 23. Samsyn och regelverk, mätning 3, team, samtliga kommuner.
Figur 24. Utfallet av samverkan, mätning 3, team, samtliga kommuner.
Samsyn och regelverk
Utfallet samverkan 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 3,17 3 3,5 1,5 3,8 3 2 3,67 3,33 4 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 2,5 2,83 3,17 3 3,23 ,2 33 3,25 2,75
Vi har flera gånger påpekat att det råder ett samband mellan hur informationen mellan parterna ser ut och vilken kunskap man upplever sig ha om varandra. Det- ta samband illustreras tydligt i figur 22. Inga drama- tiska skillnader mellan kommunerna ses men vi kan se att Västerås har maximalt värde på aspekten avseende informationsflödet.
När det gäller två för det löpande samverkansarbetet centrala faktorer, huruvida det råder en samsyn kring arbetssätt samt hur parternas regelverk påverkar det löpande arbetet, utmärker sig Helsingborg med myck- et lågt värde avseende samsyn. Detta medan Västerås återigen, liksom Nacka och Norrköping, har höga vär- den (figur 22). Avseende upplevelsen av att regelverken harmonierar, dvs. inte utgör ett hinder för samverkan, är skillnaderna små mellan kommunerna med Västerås som ett undantag, denna gång med ett lågt värde.
Figur 22. Kunskap och informationsflöde, mätning 3, team, samtliga kommuner.
Kunskap och informationsflöde
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 32 ,83 3,5 3,17 3,2 3,6 3,5 3,67 3,25 4
att förmågan till samverkan utvecklades positivt inom samtliga nio aspekter av samverkan. Slutsatsen vi drar avseende frågan om huruvida samarbetsförmågan har utvecklats inom ramen för projektet, är att så har skett. Är den ökade samverkansförmågan – som registrerats – förväntad, baserad på tidigare erfarenheter av studier av samverkan med detta verktyg? I flera tidigare studier har samverkan utvecklats på ett likartat sätt som i detta projekt (Danermark et al., 2009; Danermark, Ger- mundsson & Englund, 2011). Dock är det inte lika van- ligt att samverkan utvecklas så konsekvent som i detta fall. Och inte heller är det vanligt att samtliga parametrar förbättras för såväl samtliga studerade styrgrupper som team. Detta indikerar att det sätt projektet fokuserat samverkan, och hur de inblandade parterna systematiskt arbetat med samverkan, är ett framgångsrikt sätt att utveckla samverkan för målgruppen.
Har samverkansteamets insatser bidragit till en för- bättrad situation för barnen är en annan av frågorna vi sökt svar på. De resultat som här redovisats skall tolkas med stor försiktighet eftersom det handlar om styrgruppernas och teamens egna upplevelser av ett relativt kortvarigt arbete med målgruppen utifrån de arbetssätt som projektet utvecklar. Samtliga styrgrup- per och team bedömer att det har skett en förbättrad situation för barnen. Denna bild kommer i en fortsatt analys ställas mot uppgifter från föräldrar om deras upplevelse av utfallet av det erhållna stödet. När det gäller den andra centrala utfallsfrågan, om projektarbete lett till ett mer samordnat stöd till målgruppen, har så skett i fyra av de fem kommunerna, mätt med spindelverktyget. Slutsatsen är även här att spindelverktyget indikerar att det skett en förbättring för målgruppen.
Teamen har till viss del organiserat sitt arbete kring målgruppen på olika sätt men vi kan inte se att det har påverkat deras upplevelse av utfallet. Även detta kom- mer dock att närmare analyseras i en kommande studie.
33
Sammanfattning och slutsatser
Utvärderingen av samverkan skall besvara följande frågor:
1. Har samverkansteamets insatser bidragit till en förbättrad situation för barnen 2. Har samarbetsförmågan ökat
3. Har den tvärprofessionella samverkansmodellen bidragit till ett bättre samordnat stöd.
Frågorna 1 och 3 rör resultatet av samverkan och några entydiga svar på dessa kan inte ges inom ramen för denna analys men en antydan och indikation kommer att ges. En mer ingående analys som kan ge svar på frågorna kommer att göras senare i projektet. Fråga 2 har dock varit föremål för en mer inträngande analys. I syfte att utveckla samarbetsförmågan i styrgrupperna och teamen fick de tillgång till ett verktyg kallat ”Spindeln” som har flera syften. Spindelverktyget är ett redskap för att skapa en lärande process inom organisationen. Genom att den fäster uppmärksamheten mot olika
grundläggande aspekter av samverkan som mäter hur inblandade parter upplever dessa kan deltagarna fokusera, själva analysera och ta initiativ till att förändra aspekterna. Så har också skett i stor omfattning. Ett resultat av detta är att samverkan, trots de initiala svårigheterna som redovisades ovan, har förbättrats i samtliga styrgrupper och team. Den sammantagna bilden (se figur 25) för styrgrupperna visar en succesiv förbättring mellan de tre
mättillfällena inom en majoritet av aspekterna.
Figur 25. Mätning 1-3, samtliga aspekter, samtliga styrgrupper.
0 1 2 3 4 Tillgång till resurser
(t.ex. tid) Ledningens stöd och engagemang Andra samverkande parters engagemang Samsyn kring arbetssätt Kunskap om samverkanspartners Parternas regelverk harmonierar Informationsflödet mellan… Barn och föräldrars
perspektiv Utfallet av samverkan
för målgruppen är...
Styrgrupperna
Spindel 1 Spindel 2 Spindel 3
34
Även inom teamen ser vi en succesiv förbättring men som är mer entydig än för styrgrupperna (se figur 26).
Figur 26. Mätning 1-3, samtliga aspekter, samtliga team.
Den inledande analysen av aspekt för aspekt gav vid handen att det inledningsvis var flera upplevda problem med att etablera en väl fungerande samverkan. Man hanterade flera av dessa på ett framgångsrikt sätt och det skedde en förbättring över tid för flera av dessa. Den tredje och sista mätningen visade sammantaget att förmågan till samverkan utvecklades positivt inom samtliga nio aspekter av samverkan. Slutsatsen vi drar avseende frågan om huruvida samarbetsförmågan har utvecklats inom ramen för projektet, är att så har skett. Är den ökade samverkansförmågan – som registrerats – förväntad, baserad på tidigare erfarenheter av studier av samverkan med detta verktyg? I flera tidigare studier har samverkan utvecklats på ett likartat sätt som i detta projekt (Danermark et al., 2009; Danermark, Germundsson & Englund, 2011). Dock är det inte lika vanligt att samverkan utvecklas så konsekvent som i detta fall. Och inte heller är det vanligt att samtliga parametrar förbättras för såväl samtliga studerade styrgrupper som team. Detta indikerar att det sätt projektet fokuserat samverkan, och hur de inblandade parterna systematiskt arbetat med samverkan, är ett framgångsrikt sätt att utveckla samverkan för målgruppen. Har samverkansteamets insatser bidragit till en förbättrad situation för barnen är en annan av frågorna vi sökt svar på. De resultat som här redovisats skall tolkas med stor försiktighet eftersom det handlar om styrgruppernas och teamens egna upplevelser av ett relativt kortvarigt arbete med målgruppen utifrån de arbetssätt som projektet utvecklar. Samtliga styrgrupper och team bedömer att det har skett en förbättrad situation för barnen. Denna bild kommer i en fortsatt analys ställas mot uppgifter från föräldrar om deras upplevelse av utfallet av det erhållna stödet.
När det gäller den andra centrala utfallsfrågan, om projektarbete lett till ett mer samordnat stöd till målgruppen, har så skett i fyra av de fem kommunerna, mätt med spindelverktyget.
0 1 2 3 4 Tillgång till resurser
(t.ex. tid) Ledningens stöd och engagemang Andra samverkande parters engagemang Samsyn kring arbetssätt Kunskap om samverkanspartners Parternas regelverk harmonierar Informationsflödet mellan… Barn och föräldrars
perspektiv Utfallet av samverkan
för målgruppen är...
Teamen
Spindel 1 Spindel 2 Spindel 3
Figur 25. Mätning 1-3, samtliga aspekter, samtliga styrgrupper.
Figur 26. Mätning 1-3, samtliga aspekter, samtliga team.
Utvärderingen av samverkan skall besvara följande frågor:
1. Har samverkansteamets insatser bidragit till en förbättrad situation för barnen
2. Har samarbetsförmågan ökat
3. Har den tvärprofessionella samverkansmodellen bidragit till ett bättre samordnat stöd.
Frågorna 1 och 3 rör resultatet av samverkan och några entydiga svar på dessa kan inte ges inom ramen för denna analys men en antydan och indikation kommer att ges. En mer ingående analys som kan ge svar på frågorna kommer att göras senare i projektet.
Fråga 2 har dock varit föremål för en mer inträngande analys. I syfte att utveckla samarbetsförmågan i styr- grupperna och teamen fick de tillgång till ett verktyg kallat ”Spindeln” som har flera syften. Spindelverkty- get är ett redskap för att skapa en lärande process inom organisationen. Genom att den fäster uppmärksamhe- ten mot olika grundläggande aspekter av samverkan som mäter hur inblandade parter upplever dessa kan deltagarna fokusera, själva analysera och ta initiativ till att förändra aspekterna. Så har också skett i stor omfattning. Ett resultat av detta är att samverkan, trots de initiala svårigheterna som redovisades ovan, har förbättrats i samtliga styrgrupper och team. Den sammantagna bilden (se figur 25) för styrgrupperna visar en succesiv förbättring mellan de tre mättillfällena inom en majoritet av aspekterna.
Även inom teamen ser vi en succesiv förbättring men som är mer entydig än för styrgrupperna (se figur 26). Den inledande analysen av aspekt för aspekt gav vid handen att det inledningsvis var flera upplevda problem med att etablera en väl fungerande samverkan. Man hanterade flera av dessa på ett framgångsrikt sätt och det skedde en förbättring över tid för flera av dessa. Den tredje och sista mätningen visade sammantaget
Referenser
Ahgren, B. & Axelsson, R. (2011) A decade of integration and collaboration. The development of integrated health care in Sweden 2000-2010. International Journal of Integrated Care, 11.
Anderson-Butcher, D., & Ashton, D. (2004). Innovative models of collaboration to serve children, youths, families, and communities. Children & Schools, 25, 39–53.
Brown, K. & White, K. (2006) Exploring the Evidence Base for Integrated Children’s Services, Scottish Executive, Edinburgh.
Browne, G., Gafni, A., Roberts, J., Byrne, C. & Majumdar, B. (2004) Effective/efficient mental health programs for school-age children: a synthesis of reviews. Social Science & Medicine. Volume 58, Issue 7, Pages 1367–1384. Clark, C.A. & Smith, P. R. (2009) Promoting Collaborative Practice for Children of Parents with Mental Illness and Their Families. Psychiatric Rehabilitation Journal, Volume 33, No. 2, 95–97.
Danermark, B. (2000) Samverkan. Himmel eller helvete. Gothia förlag Danermark, B. (2004) Samverkan. En fråga om makt. Örebro: LäroMedia AB
Danermark, B. & Germundsson, P. (2011) Social representation and power. In Education, Professionalization and Social Representations: On the Transformation of Social Knowledge. London: Routledge
Danermark, B. & Germundsson, P. (2013) Att studera samverkan i ett interaktionistiskt perspektiv. I Axelsson & Axelsson. Om samverkan – för utveckling av hälsa och välfärd. Lund: Studentlitteratur.
Danermark, B., Germundsson, P., Englund, U. och Lööf, K. (2009) Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. En formativ utvärdering av samverkan mellan skola, socialtjänst, polis samt barn- och ungdomspsykia- tri. Örebro universitet, Hälsoakademin.
Danermark, B., Germundsson, P., Englund, U. (2010) Skolans arbete med utsatta barn – ett samverkansperspektiv. I SOU 2010:05. Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. Sid 393-465.
Danermark, B., Germundsson, P., Englund, U. (2011) Samverkan för barns psykiska hälsa. Modellområden – psy- kisk hälsa, barn och unga. Örebro universitet, Hälsoakademin.