Malmö: styrgrupp

I Malmö erbjuds samtal och rådgivning till enskilda familjer som ingår i projektet. Därvid ges information om andra verksamheter/annat stöd. Arbete med mål- gruppen pågår inom andra delar av Malmö kommun men som inte berörs av projektet. Samverkansteamet har haft ett konsultationstillfälle för kollegor som arbe- tar med målgruppen och planerar för ett andra tillfälle inom en stadsdel. Teamet planerar att ta del av andra konsultationsteam inom Malmö stad för att få ta del av erfarenheter därifrån. Som ett led i arbetet planeras att sammanställa FAQ kring målgruppen som ska läggas upp på hemsida.

Samverkansaktörer som representeras i samverkansteamet: socialsekreterare, barnutredare, familjebehandlare, familjerättssekreterare samt familjerådgivare.

Figur 11. Utveckling av samverkan, styrgrupp, Malmö.

Den aspekt av samverkan som styrgruppen fortfarande upplever som problematisk är resursfrågan. Deltagarna uppger att det råder tidsbrist och att samverkan blivit en ”pålaga”. Det är vidare en svårighet att kombinera exempelvis mötestider för projektet med andra möten som är svåra att prioritera bort. Detta avspeglas också vad gäller ledningens stöd och engagemang. Enhets- chefer behövs i verksamheterna trots löfte om mer tid i kommungemensamt arbete och större mandat. Även här kom en extern faktor att påverka arbetet i projektet. Un- der den aktuella tiden pågick ett arbete med att utveckla och implementera en ny organisationsstruktur.

Aspekten ”Parternas regelverk harmonierar” ökade vilket innebar att regelverken upplevdes som mindre av ett hinder (bland annat p.g.a. ökad kunskap verksamheterna emellan och teamets information utåt). Utfallet av samverkan är den aspekt som visar störst ökning och där framhölls att BIFF-grupperna gör stor skillnad och att professionella inom verksamheterna får positiv konsultation av teamen.

Figur 12. Utveckling av samverkan, team, Malmö.

Teamet rapporterar en relativt oförändrat ”låg” resurs- tillgång. Det råder också en uppgivenhet avseende ledningens stöd. Man påtalar att detta dock snarare beror på osäkerhet än på ointresse från styrgruppen. Det framhölls också att arbetet präglades av en ovisshet om framtiden för teamet. Det var vid tidpunkten för den sista mätningen inte bestämt om försöksarbetet skulle permanentas och ingå i den nya organisationen. Parters stöd och engagemang har ökat något över tid och vid de två senaste mätningarna kan mycket höga värden registreras vilket indikerar stor tillfredsstäl- lelse avseende denna aspekt. Medlemmarna i teamen prioriterar träffarna och det råder en gemensam känsla av projektets betydelse.

Samsynen har ökat något och man har god kunskap om syftet med/rollerna i teamet. Det har också blivit lättare att introducera nya medarbetare in i teamet. Den aspekt där förbättring upplevs som störst är ”Parternas regelverk harmonierar”, något som även ledningsgruppen upplevde. Teamen hade hittat vägar, som de uttryckte det, ”över regelverken/gå utanför interna bestämmelser”. Det hade alltså utvecklats en flexibilitet i verksamheten som upplevs positiv. Vad gäller informationsflödet upplevdes ett behov av (ännu) tätare träffar inom teamet.

Utfallsaspekten huruvida arbetet ledde till att ett sammanhållet stöd – utifrån ett barn- och föräldraper- spektiv – kunde erbjudas upplevdes som viktigt och att detta förbättrats. Dock upplevdes en frustration kring att inte kunna möta alla behov, utan behöva ”säga nej” till familjer i behov av ett samlat stöd. Utfallet av samverkan upplevdes förbättrat och teamet rapporterade en ökad spridning av samverkansarbetet inom kommunen genom att lokala och uppskattade lärande- seminarier hållits.

Figur 12. Utveckling av samverkan, team, Malmö.

Teamet rapporterar en relativt oförändrat ”låg” resurstillgång. Det råder också en uppgivenhet avseende ledningens stöd. Man påtalar att detta dock snarare beror på osäkerhet än på ointresse från styrgruppen. Det framhölls också att arbetet präglades av en ovisshet om framtiden för teamet. Det var vid tidpunkten för den sista mätningen inte bestämt om försöksarbetet skulle permanentas och ingå i den nya organisationen. Parters stöd och engagemang har ökat något över tid och vid de två senaste mätningarna kan mycket höga värden registreras vilket indikerar stor tillfredsställelse avseende denna aspekt. Medlemmarna i teamen prioriterar träffarna och det råder en gemensam känsla av projektets betydelse.

Samsynen har ökat något och man har god kunskap om syftet med/rollerna i teamet. Det har också blivit lättare att introducera nya medarbetare in i teamet.

Den aspekt där förbättring upplevs som störst är ”Parternas regelverk harmonierar”, något som även ledningsgruppen upplevde. Teamen hade hittat vägar, som de uttryckte det, ”över regelverken/gå utanför interna bestämmelser”. Det hade alltså utvecklats en flexibilitet i verksamheten som upplevs positiv.

Vad gäller informationsflödet upplevdes ett behov av (ännu) tätare träffar inom teamet. Utfallsaspekten huruvida arbetet ledde till att ett sammanhållet stöd – utifrån ett barn- och föräldraperspektiv – kunde erbjudas upplevdes som viktigt och att detta förbättrats. Dock upplevdes en frustration kring att inte kunna möta alla behov, utan behöva ”säga nej” till familjer i behov av ett samlat stöd.

Utfallet av samverkan upplevdes förbättrat och teamet rapporterade en ökad spridning av samverkansarbetet inom kommunen genom att lokala och uppskattade lärandeseminarier hållits. 0 1 2 3 4

Tillgång till resurser (t.ex. tid) Ledningens stöd och engagemang Andra samverkande parters engagemang Samsyn kring arbetssätt Kunskap om samverkanspartners Parternas regelverk harmonierar Informationsflödet mellan… Barn och föräldrars

perspektiv Utfallet av samverkan

för målgruppen är...

Malmö: team

Spindel 1 Spindel 2 Spindel 3

Figur 11. Utveckling av samverkan, styrgrupp, Malmö.

kommungemensamt arbete och större mandat. Även här kom en extern faktor att påverka arbetet i projektet. Under den aktuella tiden pågick ett arbete med att utveckla och implementera en ny organisationsstruktur.

Aspekten ”Parternas regelverk harmonierar” ökade vilket innebar att regelverken upplevdes som mindre av ett hinder (bland annat p.g.a. ökad kunskap verksamheterna emellan och teamets information utåt).

Utfallet av samverkan är den aspekt som visar störst ökning och där framhölls att BIFF- grupperna gör stor skillnad och att professionella inom verksamheterna får positiv konsultation av teamen. 0 1 2 3 4

perspektiv Utfallet av samverkan

för målgruppen är...

Helsingborg

Sammansättningen av samverkansteamet har varit oförändrat alltsedan projektet startade vilket ger en god kontinuitet i verksamheten. Efter att i början av projektet haft teammöten en gång i månaden, vilken man upptäckte var för lite, träffades man fortsätt- ningsvis en gång varannan vecka, ca 1,5-3 timmar per gång. Samordnarens roll är att samordna, sammankalla, informera och försöka driva arbetet framåt. Alla i teamet har hjälpts åt att få ut information om samverkansteamet.

Samverkansparter som representeras i samverkansteamet är familjerättssekreterare på Familjerättsenhe- ten, socialsekreterare på socialtjänstens mottagning, socialrådgivare på Familjecentral, familjebehandlare på Dynamis, samordnare för Barngruppsverksamheten. Styrgruppen består av teammedlemmarnas närmsta chefer. Man har regelbundet, cirka varannan månad, gemensamma träffar med team och styrgrupp. Styr- gruppen består av enhetschefer för Familjerättsenhe- ten, Tidiga insatser och Mottagning.

Det skall i detta sammanhang nämnas att under den aktuella tiden kom flyktingmottagningen att kräva att mycket stora resurser avsattes vilket fick effekter på styrgruppens möjlighet att prioritera projektarbetet. Flyktingsituationen fick till följd att styrgruppens första spindelmätning i Helsingborg kom att försenas med ett antal månader.

Figur 13. Utveckling av samverkan, styrgrupp, Helsingborg.

Som framgår av figuren ovan ses en ojämn utveckling, detta förutom vad gäller tillgången till resurser, som under hela projekttiden har upplevts som relativt låg. Att andra samverkande parters engagemang initialt var lågt (men kom att öka kraftig mellan den andra och tredje mätningen) tyckes bero på att en partsrepresentant varit sjukskriven under den inledande perioden. Samsynen har minskat och det sägs bero på

att man överskattade samsynen innan en mer omfattande praktisk verksamhet förelåg. Vi kan också notera att upplevelsen av att regelverken harmonierar har minskat. Detta har också sin förklaring i att praktiken blottlagt olikheter i regelverk som inte var tydliga innan projektarbetet utvecklades fullt ut. Att kunskapen om varandra ökar över tid är inte förvånande. För även om chefsgruppen får antas ha goda kunskaper om andra aktörer inom kommunen, så innebär ett samarbete av detta slag ändå att kunskapen ökar. Vi har tidigare noterat att informationsflöde och kunskap ofta samvarierar. När informationen mellan parterna förbättras så ökar även kunskapen om varandra.

De två utfallsaspekterna ökar också i takt med att resultat av verksamheten blir synligt.

Figur 14. Utveckling av samverkan, team, Helsingborg.

Vissa likheter mellan upplevelserna inom styrgruppen och teamet kan noteras men det är olikheterna som dominerar. Teamet upplever en ökad resurstillgång över tid och även att det blir tydligare att regelverken harmonierar. Teamet upplever att de har mer tid för projektarbetet. Andra parters engagemang har minskat och det har varit svårt att hålla engagemanget inom teamet uppe, delvis beroende på att projektarbetet upplevdes som oklart i sitt upplägg. Även i fråga om synsätt har det skett en minskning, och som teamet uttrycker det finns en ”samsyn i teorin men ej i praktiken”. Utfallet av samverkan upplevs ha ökat, bland annat genom positiv feedback från föräldrar och att DOORS upplevts stödjande.

Helsingborg

Sammansättningen av samverkansteamet har varit oförändrat alltsedan projektet startade vilket ger en god kontinuitet i verksamheten. Efter att i början av projektet haft teammöten en gång i månaden, vilken man upptäckte var för lite, träffades man fortsättningsvis en gång varannan vecka, ca 1,5-3 timmar per gång. Samordnarens roll är att samordna, sammankalla, informera och försöka driva arbetet framåt. Alla i teamet har hjälpts åt att få ut information om samverkansteamet.

Samverkansparter som representeras i samverkansteamet är familjerättssekreterare på

Familjerättsenheten, socialsekreterare på socialtjänstens mottagning, socialrådgivare på Familjecentral, familjebehandlare på Dynamis, samordnare för Barngruppsverksamheten.

Styrgruppen består av teammedlemmarnas närmsta chefer. Man har regelbundet, cirka varannan månad, gemensamma träffar med team och styrgrupp. Styrgruppen består av enhetschefer för Familjerättsenheten, Tidiga insatser och Mottagning.

Det skall i detta sammanhang nämnas att under den aktuella tiden kom

flyktingmottagningen att kräva att mycket stora resurser avsattes vilket fick effekter på styrgruppens möjlighet att prioritera projektarbetet. Flyktingsituationen fick till följd att styrgruppens första spindelmätning i Helsingborg kom att försenas med ett antal månader.

Figur 13. Utveckling av samverkan, styrgrupp, Helsingborg.

Som framgår av figuren ovan ses en ojämn utveckling, detta förutom vad gäller tillgången till resurser, som under hela projekttiden har upplevts som relativt låg. Att andra samverkande parters engagemang initialt var lågt (men kom att öka kraftig mellan den andra och tredje mätningen) tyckes bero på att en partsrepresentant varit sjukskriven under den inledande perioden. Samsynen har minskat och det sägs bero på att man överskattade samsynen innan

0 1 2 3 4

Tillgång till resurser (t.ex. tid)

Ledningens stöd och engagemang

Andra samverkande parters engagemang

Samsyn kring arbetssätt Kunskap om samverkanspartners Parternas regelverk harmonierar Informationsflödet mellan samverkansparterna Barn och föräldrars

perspektiv Utfallet av samverkan för

målgruppen är...

Helsingborg: styrgrupp

Spindel 1 Spindel 2 Spindel 3

en mer omfattande praktisk verksamhet förelåg. Vi kan också notera att upplevelsen av att regelverken harmonierar har minskat. Detta har också sin förklaring i att praktiken blottlagt olikheter i regelverk som inte var tydliga innan projektarbetet utvecklades fullt ut. Att kunskapen om varandra ökar över tid är inte förvånande. För även om chefsgruppen får antas ha goda kunskaper om andra aktörer inom kommunen, så innebär ett samarbete av detta slag ändå att kunskapen ökar. Vi har tidigare noterat att informationsflöde och kunskap ofta samvarierar. När informationen mellan parterna förbättras så ökar även kunskapen om varandra.

De två utfallsaspekterna ökar också i takt med att resultat av verksamheten blir synligt.

Figur 14. Utveckling av samverkan, team, Helsingborg.

Vissa likheter mellan upplevelserna inom styrgruppen och teamet kan noteras men det är olikheterna som dominerar. Teamet upplever en ökad resurstillgång över tid och även att det blir tydligare att regelverken harmonierar. Teamet upplever att de har mer tid för projektarbetet. Andra parters engagemang har minskar och det har varit svårt att hålla engagemanget inom teamet uppe, delvis beroende på att projektarbetet upplevdes som oklart i sitt upplägg. Även i fråga om synsätt har det skett en minskning, och som teamet uttrycker det finns en ”samsyn i teorin men ej i praktiken”. Utfallet av samverkan upplevs ha ökat, bland annat genom positiv feedback från föräldrar och att DOORS upplevts stödjande.

Nacka

Inledningsvis träffades teamet med verksamhetsutvecklaren en gång i veckan men senare i projektet mer sällan, varannan eller var tredje vecka. Kontakten mellan styrgrupp och team var sparsam men under våren 2017 har teamet haft två träffar med styrgruppen.

Samordnarens roll har varit av stor betydelse. Det är den personen som hållit i möten och dokumenterat verksamheten.

I samverkansteamet är familjerätt och öppenvård representerade.

0 1 2 3 4 Tillgång till resurser

(t.ex. tid)

Ledningens stöd och engagemang

Andra samverkande parters engagemang

Samsyn kring arbetssätt

Kunskap om samverkanspartners Parternas regelverk harmonierar Informationsflödet mellan… Barn och föräldrars

perspektiv Utfallet av samverkan

för målgruppen är...

Helsingborg: team

160

u t v ä r d e r i ngava l l m ä n n ab a r n h u s e t sp r o j e k ts a m v e r k a n s t e a m

Figur 15. Utveckling av samverkan, styrgrupp, Nacka (anm. Styrgruppen har endast gjort mätning 1 och 3).

När det gäller resurser upplevs denna aspekt väl tillgodosedd men styrgruppen upplever inte ett starkt stöd och engagemang från sina chefer vilket tolkas som att frågan inte har prioriterats. Man upplever en ökning av andra parters engagemang och en positiv attityd till att projektarbetet är viktigt. Lärandeseminarierna har varit värdefulla. Sammanfattningsvis kan sägas att det genomgående (förutom avseende resurser) har skett en betydande förbättring över tid.

Figur 16. Utveckling av samverkan, team, Nacka.

Här kan noteras en försämring av resurser för projektarbetet. Det har rått en oklarhet om hur mycket tid som får läggas på teamarbetet. Ledningens minskade stöd tillskrivs okunskap snarare än ointresse då man signalerar att teamet varit relativt ”självgående” Parternas stöd och engagemang ligger relativt lågt över tid och förklaras av den ovisshet som råder avseende långsiktigheten i projektarbetet. Denna känsla påverkar i vilken omfattning

0 1 2 3 4 Tillgång till resurser

(t.ex. tid) Ledningens stöd och engagemang Andra samverkande parters engagemang Samsyn kring arbetssätt Kunskap om samverkanspartners Parternas regelverk harmonierar Informationsflödet mellan… Barn och föräldrars

perspektiv Utfallet av samverkan

för målgruppen är...

In document Slutrapport SAMVERKANSTEAM – för stöd till barn och föräldrar i samband med separation - Stiftelsen Allmänna Barnhuset (Page 158-160)