I detta avsnitt redovisas hur samverkan utvecklats över tid. Först görs en sammanfattande redovisning och därefter visas utvecklingen inom respektive team och styrgrupp.
Efter att försöksverksamheten varit igång i ca 6 måna- der redovisade ledningsgrupperna och teamen sina in- tryck av hur samverkan utvecklats. Ledningsgrupperna redovisade såväl svagheter som styrkor i arbetet.
De upplevda bristerna – som påtalats inom någon eller flera styrgrupper – var sammanfattningsvis:
• Förändringar i styrgruppen och låg mötesnärvaro. • Otydliga mandat – tydliggörande behövs om vad
som kan beslutas om/inte.
• Ledningsgruppen har mycket att avhandla men svårt att få tid.
• Avdelningschefer behöver inkluderas bättre – har inte varit tillräckligt engagerade.
• Projektets vinster behöver förmedlas tydligare gentemot verksamheterna.
• Behov av tätare träffar – två gånger per termin istället för en.
Positiva aspekter av arbetet – som påtalats inom någon eller flera styrgrupper – var sammanfatt- ningsvis:
• Fler aktörer har blivit delaktiga i samverkan och därmed ”ökade resurser” för målgruppen. • Chefer har informerat om projektet på övergri-
pande nivå.
• Parallella spår samtidigt.
• Olika journalföringsbestämmelser.
• Regelverk i disharmoni: Öppen ingång har till- lämpats för insatser som annars kräver utredning och biståndsbeslut – styrgruppen har hanterat problemet genom att gå utanför regelverket och låtit insatserna svara mot de behov som synliggörs i projektet .
De negativa erfarenheterna – inom ett eller flera team – var sammanfattningsvis:
• Personalomsättning – att förstå projektet tar tid. • Tidsbrist. Lägre engagemang i gruppen när tid
saknas för att seriöst arbeta med barn och föräldrar. Saknat tid att informera varandra i önskad grad – mer komplext än vad man från början trodde. • ”Rätt” familjer till teamet men projektfamiljerna
tar längre tid (trots täta regelbundna träffar).
• Generell avsaknad av kunskap kring bemötande och hjälp till föräldrar i konflikt.
• Olika definitioner av centrala begrepp (barn/för- äldrars perspektiv).
• Insikt om hur svårt det är att ge föräldrar och barn fullgott stöd.
• Stressande att inte ha tillgång till – sedan länge planerade – barngrupper.
• Svårt skapa samsyn kring ingången i projektet (”strikt” vs ”öppen”).
• Större ledningsengagemang önskas.
Positiva aspekter – inom ett eller flera team – avsåg:
• Nya teammedlemmar bidrar med positivt inflöde. • Ökad tydlighet kring vad som åligger teamet. • Större kunskap och ny insikt om varandra. • Trots icke harmonierande regelverk kan nya
arbetssätt (t.ex. DOORS) testas – i och med pro- jektformen.
• Bra och tydliggörande att via Spindeln se hur sam- verkan förändras och fundera på varför.
• Stor samsyn trots olika organisationer – skillnader berikar snarare än hindrar.
• Stort intresse för teamets arbete hos andra samar- betspartners.
• Ökade resurser till föräldrarna (BIFF-grupper). Spindelmätningarna och den reflexion och diskus- sion som dessa genererade, ledde till att flera av de brister i samverkan som blottlades fokuserades. Som nedanstående redovisning av hur varje enskild parameter utvecklades ledde detta till att de generellt sett förbättrades.
Utvecklingen av samverkan inom samtliga fem kom- muner visas som det genomsnittliga sammanlagda värdet av skattningarna (se figur 1). Värdena i figuren skall läsas så att exempelvis 20,9 (mätning 1, ledning) är summan av det genomsnittliga spindelvärdena för var och en av ledningsgrupperna delat med fem.
Sammanlagt värde, samtliga kommuner Ledningsstöd, samtliga kommuner
Resurser, samtliga kommuner Andra parters medverkan, samtliga kommuner
0 5 10 15 20 25 30 20,9 Mätning 1
ledning Mätning 2ledning Mätning 3ledning Mätning 1team Mätning 2team Mätning 3team 23,3
26,6
23
25,4 27,3
Figur 1. Sammanlagt värde, ledningsgrupp och team, samtliga kommuner.
Av figuren ovan framgår dels att det skett en tydlig sammantaget förbättring av deltagarnas skattning av samverkan, såväl inom ledningsgrupperna som inom teamen. Dels visar det att teamen skattar samverkan något högre (dvs. bättre) än vad ledningsgruppen gör. Dessa översiktliga globalmått döljer dock relativt stora individuella variationer mellan olika aspekter av sam- verkan. I nedanstående figurer visas den sammantagna genomsnittliga utvecklingen per parameter. En sådan redovisning ger bland annat svar på huruvida det finns aspekter av samverkan som är mindre utvecklade än andra och hur de utvecklas över tid.
Figur 3. Utveckling av ledningsstöd, samtliga kommuner.
Ledningsstöd är en mycket central aspekt av samver- kan och vi kan som nämnts notera att slutvärdena för båda grupperna är 2,58 vilket är lägsta värdet bland alla nio parametrarna. Även vad gäller utvecklingen över tid så visar spindelmätningarna att ledningsstödet utvecklats långsammast, för ledningsgruppen ses en ökning med cirka 9 procent och för teamen endast cirka 6 procent.
Resurser och ledningsstöd är två centrala förutsätt- ningar för lyckad samverkan. Som den fortsatta redo- visningen kommer att visa, är det dessa två aspekter som faller sämst ut mätt med dessa globalmått.
Figur 2. Utveckling av resurser, samtliga kommuner.
Deltagarnas upplevelse av resurstillgången visar en svag ökning inom teamen (12 procent). Ledningsgrup- pen upplever en något större ökning på 28 procent. För båda grupperna gäller dock att slutvärdena (mätning 3) visar de näst lägsta nivåerna. Endast ledningsstöd visar en lägre utvecklingstakt och lägre nivå (se figur 3).
Figur 4. Utveckling av andra parters medverkan, samtliga kommuner.
När det gäller upplevelsen av att andra centrala parter medverkar i samverkan sker det en relativt stor ökning inom ledningsgruppen, 35 procent medan ökning inom teamen är hälften så stor, 17 procent.
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 2,3 Mätning 1
ledning Mätning 2ledning Mätning 3ledning Mätning 1team Mätning 2team Mätning 3team 2,3 3,1 2,58 3,2 3,03 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 2,07 Mätning 1
ledning Mätning 2ledning Mätning 3ledning Mätning 1team Mätning 2team Mätning 3team 2,66 2,66 2,50 2,54 2,80 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 2,37 Mätning 1
ledning Mätning 2ledning Mätning 3ledning Mätning 1team Mätning 2team Mätning 3team 2,71 2,58
Samsyn, samtliga kommuner Informationsflöde, samtliga kommuner
Kunskap om varandra, samtliga kommuner Regelverk harmonierar, samtliga kommuner
Figur 5. Utveckling av samsyn, samtliga kommuner.
Samsyn är en viktig aspekt på hur det konkreta arbetet kan utvecklas. Som vi ser är det relativt höga ingångs- värden, dvs. det råder en god samsyn redan från start. För ledningsgruppen är detta det högsta ingångsvärdet bland samtliga aspekter. Bland teamen det näst högsta värdet. Detta gör att potentialen för att ytterligare utveckla denna aspekt är mer begränsad än för andra parametrar. Ökningen för ledningsgruppen är 6 pro- cent och för teamen 5 procent.
Figur 7. Utveckling av informationsflödet, samtliga kommuner.
Att kunskap om varandra och informationsflöde mellan parterna hänger nära samman utgör ett logiskt förhål- lande. Kunskap förutsätter information. Inom lednings- grupperna ökar denna faktor med 32 procent och har ett av de högsta värdena bland parametrarna. Teamen visar en liknande utveckling, där upplevelsen av ett effektivt informationsflöde ökar med cirka 10 procent. Man bör då ha i åtanke att ingångsvärdet var högt, 3,13 vilket är det högsta ingångsvärdet av samtliga parametrar, såväl för ledningen som för teamen. Detta indikerar att man redan i utgångsläget hade en relativt god informations- försörjning. Teamens värde för slutmätningen utgör även det högst uppmätta värdet (3,45).
Figur 6. Utveckling av kunskap om varandra, samtliga kommuner.
Kunskap om varandra är en aspekt av samverkan som, enligt tidigare studier, tenderar att öka alltefter- som samverkansgrupperna lär känna varandra. Detta ligger så att säga i sakens natur och bekräftas tydligt i figur 6. Ökningen för ledningen är 31 procent och för teamen 30 procent. Endast upplevelsen av ett effektivt informationsflöde mellan parterna visar en kraftigare utveckling (se figur 7).
Figur 8. Utveckling av regelverk harmonierar, samtliga kommuner.
En svårighet som vi återkommer till när vi redovi- sar förhållandena för respektive kommun är att de olika regelverk som styr de inblandade parterna inte harmonierar. Detta är ett återkommande problem inom samverkan och som såväl ledningen och teamen arbetat med. I båda fallen visas en god utveckling över tid. Ledningens bedömningar ökar med 27 procent och teamens ökning är 37 procent. Mycket arbete tycks således ha lagts ned på att förbättra denna aspekt av samverkan. 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 2,77 Mätning 1
ledning Mätning 2ledning Mätning 3ledning Mätning 1team Mätning 2team Mätning 3team 3,11 2,9 2,83 3,02 2,99 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 2,4 Mätning 1
ledning Mätning 2ledning Mätning 3ledning Mätning 1team Mätning 2team Mätning 3team 2,88 3,15 2,54 3,06 3,29 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 2,33 Mätning 1
ledning Mätning 2ledning Mätning 3ledning Mätning 1team Mätning 2team Mätning 3team 2,67 3,08 3,13 3,06 3,45 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 2,18 Mätning 1
ledning Mätning 2ledning Mätning 3ledning Mätning 1team Mätning 2team Mätning 3team 2,5
2,76
2,17 2,4
Avslutningsvis redogörs för de två effektindikatorerna av samverkan för målgruppen. Det bör här under- strykas att det handlar om de professionellas uppfatt- ningar om hur deras arbete har karaktäriserats av ett barn- och föräldraperspektiv. Detta i meningen att målgruppen (i och med samverkan) har fått tillgång till ett mer sammanhållet stöd och att resultatet av arbete inneburit förbättringar för målgruppen. Att projektar- betet kännetecknas av ett barn- och föräldraperspektiv ses alltså som ett resultat av samverkan på det sätt som projektet är upplagt, och vi ser i figur 9 en tydlig förbättring under samverkansarbetets gång.
Barn- och föräldraperspektiv, samtliga kommuner
Utfallet för målgruppen, samtliga kommuner
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 2,33 Mätning 1
ledning Mätning 2ledning Mätning 3ledning Mätning 1team Mätning 2team Mätning 3team 2,17
3,17
2,38 2,69 3,2
Figur 9. Utveckling av barn- och föräldraperspektiv, samtliga kommuner.
Både ledningen och teamen skattar denna aspekt högt vid slutet av mätperioden. Ledningens skattning på 3,17 är den högst skattade parametern bland ledningen. Båda grupperna skattar också aspekten likartat. Ök- ningen är också densamma, för ledningen 36 procent och för teamen 34 procent.
Den andra utfallsparametern är de inblandade profes- sionellas uppskattning av huruvida deras arbete gynnat målgruppen. Figur 10 indikerar en mycket kraftig ökning av denna aspekt.
Ledningens upplevelse av att målgruppen gynnats ökar med 58 procent och teamens upplevelse ökar
med 65 procent. Dessa stora ökningar skall dock ses mot bakgrund av att verksamheterna, vid tiden för den första mätningen endast i begränsad omfattning, hade kommit igång med sitt samverkansarbete. I några av kommunerna hade inga familjer ännu blivit föremål för teamens arbete.
Vi kan sammanfattningsvis konstatera att det inled- ningsvis var flera upplevda problem med att etablera en väl fungerande samverkan. Flera av dessa förhållanden förbättrades dock över tid och den tredje mätningen visar att den sammantagna förmågan till samverkan utvecklats positivt inom samtliga nio aspekter av sam- verkan. Några har ökat mycket, andra mindre. Minst ökar indikatorn för samsyn men kan förklaras av att det redan från början förelåg hög grad av samsyn. Även stödet från ledning är relativt konstant under mätperioden. Mest ökar de två aspekterna som fångar samverkansdeltagarnas upplevelse av om insatserna kommit att bidra till en förbättrad situation för barnen och om stödet har blivit mer samordnat.
I syfte att fördjupa analysen och undersöka eventuella skillnader mellan de deltagande kommunerna kommer vi i nästa avsnitt att närmare granska utvecklingen mer i detalj för respektive kommun. Detta kan ge viktig information om vilka förhållanden som ligger bakom den noterade övergripande utvecklingen.
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 1,8 Mätning 1
ledning Mätning 2ledning Mätning 3ledning Mätning 1team Mätning 2team Mätning 3team 2,59
3,21
1,8 2,73
2,69