Enkätsvar om användningsfrekvens av idrottspraktiker

Idrottslärarna i såväl Sverige som Grekland fick svara på några användnings-frekvensfrågor⁵⁷ och resultaten presenteras i detta avsnitt.

Idrottslärare i GL-gruppen använder samarbetsövningar oftare än idrottslärare i de övriga grupperna, MGL=3.89(.29), MSL=3.76(.46), MSH=3.76(.45), MGH= 3.75 (.44). Skillnaderna mellan GL-gruppen och de övriga grupperna är statistiskt säkerställda, F(3,1157)=5.57, p<.001 (Dunnett T3). Detta kan läsas som att de grekiska idrottslärarna som undervisade i de högre skolåren svarade som de svenska idrottslärarna (tabell 7.1).

Tabell 7.1 Användning av samarbetsövningar

Värde58 Frekvens SL SH GL GH 4 Ofta 78 % 78 % 90 % 76 % 3 Ibland 21 % 21 % 10 % 23 % 2 Sällan 1 % 1 % 0 % 1 % 1 Aldrig 0 % 0 % 0 % 0 % 100 % 100 % 100 % 100 %

I tabellen avslöjas den starka kopplingen mellan idrottsämnet och användandet av samarbetsövningar, vilket även har betonats i andra studier i både Sverige och Grekland. I den nationella utvärderingen av idrottsämnet uppgav var fjärde

57 Frågorna 32a, 32b, 32c, 32d, 32e och 32f i bilaga A.

58 ”Värde” är tänkt att underlätta uppfattning om de olika medelvärdena (standardavvikelserna inom parentes). T.ex. hänvisar M_GL=3.89(.29) till ett värde runt 4 vilket innebär att övningar används ofta.

elev att ämnet bidrar till förmågan att samarbeta (Skolverket, 2004c). Katsikadelli (1990) presenterade resultat där 32 procent av eleverna kopplade ämnet till utveckling av förmågan att samarbeta.

Grekiska idrottslärare, huvudsakligen de som undervisar i de lägre skolåren, an-vänder oftare tävlingsövningar än vad de svenska idrottslärarna gör, MGL=3.57 (.59), MGH=3.40(.60), MSL=2.940(.65), MSH=2.938(.60). Alla skillnader mellan grupperna är statistiskt säkerställda, med undantag av jämförelsen mellan de två svenska grupperna, F(3,1157)=74.94, p<.001 (Dunnett T3). Fler detaljer beträff-ande idrottslärarnas svar visas i tabell 7.2.

Tabell 7.2 Användning av tävlingsmoment

Värde Frekvens SL SH GL GH 4 Ofta 17 % 14 % 66 % 49 % 3 Ibland 61 % 66 % 29 % 44 % 2 Sällan 20 % 19 % 4 % 7 % 1 Aldrig 2 % 1 % 1 % 0 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Idrottslärarnas svar på individnivå kan fördjupas med en regressionsekvation, där förutom variabeln land, idrottslärarens kön och ålder återfinns, R2=.17,

F=76.19, p<.001. Detta innebär att manliga (jfr Larsson, 1999) och yngre idrottslärare ofta använder tävlingsövningar. Avsaknaden av variabeln skolår indikerar att användning av tävlingsövningar företrädesvis är en samhälls-specifik företeelse och det som mest kännetecknaridrottsämnet i Grekland. Både de svenska och de grekiska idrottslärarnas svar är i linje med data från liknande studier. I den nationella utvärderingen av idrottsämnet (Skolverket, 2004c) påpekades att många svenska idrottslärare förhåller sig kritiska till övningar där elever tävlar mot varandra. Sandahl (2005) framhöll att svenska idrottslärare låter tävlingsinriktade mål komma i andra hand. I Grekland finns inga lärarstudier, men drygt 29 procent av eleverna svarade i en undersökning att tävlingsinslag tillhör ämnets intressantaste aspekter (Katsikadelli, 1990). Svenska idrottslärare som undervisar i de högre skolåren tar oftare elevledda övningar i anspråk (tabell 7.3) än idrottslärare i de andra grupperna, MSH=3.18 (.57), MSL=2.80(.57), MGL=2.70(.57), MGH=2.58(.57). Det saknas signifikanta mellangruppsskillnader mellan SL och GL samt mellan GH och GL, F(3,1157)= 42.35, p<.001 (Dunnett T3).

Tabell 7.3 Användningsfrekvens av elevledda övningar Värde Frekvens SL SH GL GH 4 Ofta 12 % 28 % 20 % 17 % 3 Ibland 59 % 63 % 38 % 36 % 2 Sällan 27 % 9 % 33 % 33 % 1 Aldrig 2 % 0 % 9 % 14 % 100 % 100 % 100 % 100 %

I tabell 7.3 syns två tendenser. Den första tendensen för samman idrottslärare som undervisade i de lägre skolåren, vilka svarade på samma sätt oavsett om de var svenska eller grekiska lärare. Den andra innebär att det huvudsakligen är elevledda övningar som präglar idrottsundervisning i de högre skolåren i Sve-rige. Studiens svenska resultat stämmer i stora drag väl överens med den senaste nationella utvärderingen (Skolverket, 2004c). Relevant dataunderlag saknas i Grekland. Det verkar emellertid finnas ett ideologiskt tryck mot mer elevledd undervisning, som en reaktion mot en auktoritär grekisk undervisningskultur (Matsaggouras, 1999; Papaioannou m.fl., 2003; Zounhia m.fl., 2003).

Friare aktivitetsformer (tabell 7.4) kommer oftast till användning i de lägre skol-åren i Grekland, MGL=3.26(.67), MGH=3.19(.72), MSL=3.08(.70), MSH=3.05(.66)

F(3,1157)=5.47, p<.001 (Dunnett T3). Sådana aktivitetsformer utnyttjas i hög grad även i de högre skolåren i Grekland, men det saknas statistiskt säkerställda skillnader mellan GH-gruppen och de två svenska grupperna (tabell 7.4). Svars-mönstret liknar samarbetsövningar, där de grekiska ”högstadielärarna” liknade de svenska lärarna.

Tabell 7.4 Användning av friare övningar

Värde Frekvens SL SH GL GH 4 Ofta 28 % 24 % 40 % 40 % 3 Ibland 52 % 58 % 48 % 40 % 2 Sällan 18 % 17 % 11 % 20 % 1 Aldrig 1 % 1 % 1 % 0 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Frågor relaterade till friare övningar var tänkta att undersöka i vilken grad som lek eller andra friare aktivitetsformer förekommer i samband med idrotts-undervisning. Problematiseringen kan betraktas som något kontroversiell. Kan spontana kroppsövningar vara kompatibla med idrottsundervisning? I Lgr 80

moment. Knutsdotter Olofsson (1987) efterlyste inslag av lekande ”lek”. Under senaste år har ”lek” kopplats till andra praktiker genom metaforer som ”det ska vara roligt” och ”det ska vara lekfullt” (Thedin Jacobsson, 2005, s. 35). Det kan därför vara svårt att jämföra resultaten med data från SIH-projektet och NU ’03 där diskussioner om lek och friare aktivitetsformers betydelse tonas ner (Larsson & Redelius, 2004; Skolverket, 2004c). Det verkar dock som att friare aktivitetsformer mestadels förekommer i de lägre skolåren i Grekland.

Teknikövningar används oftare i Grekland än i Sverige, MGH=3.70(.51),

M_GL=3.63(.53), MSH=3.27(.59), MSL=3.16(.65). Statistiskt säkerställda skillnader saknas mellan grupper inom samma land, F(3,1157)=56.43, p<.001 (Dunnett T3). På individnivå kan idrottslärarnas svar beskrivas av en modell som associerar svaren till idrottslärarnas kön och ålder vid sidan av skolår och land,

R2=.14, F=45.95, p<.001. Manliga och yngre idrottslärare använder därmed oftare teknikövningar än kvinnliga och äldre idrottslärare. Bortsett från detta kan man slå fast att användning av teknikövningar framför allt är en samhälls-specifik företeelse och att dessa övningar har ett starkare fäste i Grekland än i Sverige (tabell 7.5).

Tabell 7.5 Användning av teknikövningar

Värde Frekvens SL SH GL GH 4 Ofta 28 % 34 % 68 % 76 % 3 Ibland 60 % 58 % 28 % 21 % 2 Sällan 10 % 7 % 4 % 2 % 1 Aldrig 2 % 1 % 0 % 1 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Användning av teknikövningar kan med en viss reservation kontrasteras med frågan om att ge kunskaper i de vanligaste idrotterna, som uppträder i SIH-projektet. Om en sådan kompatibilitet godtas, stämmer SIH-data väl med mina resultat. Svenska idrottslärare som undervisar i skolår 9 anser teknikövningar vara viktigare än idrottslärare som undervisar i skolår 3 och 6 (Sandahl, 2005). Teorigenomgångar använder framför allt idrottslärare i grupperna GH, GL och SH, MGH=2.64(.68), MGL=2.63(.71), MSH=2.58(.62). Mellan dessa tre grupper finns inga statistiskt säkerställda skillnader (Bonferroni). Idrottslärare i SL-gruppen rapporterar dock en något lägre användningsfrekvens, MSL=2.33(.67). Skillnader mellan SL och de övriga grupperna är signifikanta, F(3,1157)=12.7,

Tabell 7.6 Användning av teorigenomgångar Värde Frekvens SL SH GL GH 4 Ofta 4 % 5 % 12 % 13 % 3 Ibland 33 % 51 % 44 % 40 % 2 Sällan 55 % 42 % 40 % 45 % 1 Aldrig 8 % 2 % 4 % 2 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Sandahl (2005) noterade en mindre ökning av teorigenomgångar i Sverige under perioden 1962–2002. Det är emellertid svårt att jämföra Sandahls resultat med mina. Man skulle nog kunna förklara såväl förekomst, som ökning av teorige-nomgångar med ämnets tydligare koppling till hälsorelaterade mål. Avsaknaden av skillnader mellan SH-gruppen och de två grekiska grupperna kan möjligen förklaras genom att grekiska idrottslärare genomför teorilektioner när vädret inte tillåter undervisning utomhus (framför allt under vintern).

I ljuset av frekvensfrågorna går det att lägga märke till två tydliga svarsmönster i ett komparativt perspektiv. Enligt det första mönstret präglas idrottsämnet i Grekland av tävlings- och teknikövningar och i de högre skolåren i Sverige är det ganska vanligt med elevledda övningar. Utifrån det andra mönstret svarade en grupp i ett land på nästan samma sätt som idrottslärare i det andra landet. Detta gäller samarbetsövningar och friare övningar (GH-gruppen) samt teori-genomgångar (SH-gruppen).