Enkätsvar om temaorienterad samverkan

Skolkonferenser utgör ett ganska formaliserat interaktionstillfälle för lärare. I en skola finns det dock även andra typer av samarbete av vilka några kan benämnas som temaorienterad samverkan. Rimligen sker en viss samordning mellan lärare i ett och samma skolämne. Exempelvis kan flera kemilärare komma överens om laboratoriets användning. Lärare kan samverka i samband med jul- och skolavslutning i Grekland och under tema- och friluftsdagar i Sverige. Temaorienterad samverkan lyfts fram i fyra frågor40. Den första ställde samverkan mellan idrottslärare i centrum. Den andra och tredje fokuserade mot idrottslärarnas samverkan med lärare, som undervisar i teoriämnen (alt. klass-lärare i de lägre skolåren) respektive i övriga praktiska och estetiska ämnen. En fjärde fråga avsåg samverkan i samband med skolevenemang. De tre första frågorna behandlade ämnesnivå, medan den fjärde var inriktad mot skolenhets-nivå.

Resultaten visar att idrottslärare som undervisar i de högre skolåren oftare sam-verkar med andra idrottslärare, medan de som undervisar i de lägre skolåren gör det i mindre utsträckning, MSH=3.42(1.00), MGH=3.27(1.07), MGL=2.70(1.10),

M_SL=2.59(1.12). De flesta mellangruppsskillnaderna är statistiskt säkerställda,

F(3,1157)=46.4, p<.001. Det finns inga signifikanta skillnader mellan grupper-na SH och GH eller mellan GL och SL (Dunnett T3).

Detaljer om idrottslärarnas svar presenteras i tabell 6.5.

Tabell 6.5 Samverkan mellan idrottslärare

Värde Frekvens SL SH GL GH

5 Några ggr per vecka 4 % 7 % 3 % 7 % 4 Några ggr per månad 19 % 56 % 27 % 50 % 3 Några ggr per termin 29 % 20 % 21 % 17 % 2 Några ggr per år 26 % 10 % 33 % 18 %

1 Aldrig 22 % 7 % 16 % 8 %

100 % 100 % 100 % 100 %

Idrottslärarnas samarbetsfrekvens med andra idrottslärare beror först och främst på den nivå som de undervisar på, vilket visades genom en regressionsanalys. Högst förklaringsvärde hade en ekvation, där ”dummyvariabeln” skolår upp-träder vid sidan av idrottslärarens ålder och tätort41, R2=.13, F=42.88, p<.001. Ålder innebär att yngre idrottslärare (< 40 år) oftare samarbetar med andra idrottslärare, än vad äldre idrottslärare gör. Resultatet var förväntat, eftersom yngre idrottslärare oftast är osäkrare i sin roll än äldre idrottslärare (Krogh Christensen, 2001).

Dessa data kan med viss svårighet kopplas till Karlefors’ (2002) resultat. Karlefors inriktade sig mot en ganska formell dimension av samverkan inom ramen för en arbetsenhet eller ett arbetslag. Utifrån min erfarenhet av den svenska skolan fördelas skolans idrottslärare jämnt i de olika arbetsenheterna och arbetslagen. Jag ställde den aktuella enkätfrågan utan koppling till vare sig arbetsenhet eller arbetslag. Karlefors antydde en god samverkan mellan idrotts-lärare i några idrottslärargrupper, vilket stämmer väl överens med denna studie. I frågan om samverkan med lärare i teoriämnen kunde idrottslärare i SL- och GL-grupperna associera till klasslärare. Svenska idrottslärare använder i regel denna samarbetsform några gånger per termin, MSL=2.63(1.02) och MSH=2.62 (.99). Grekiska idrottslärare gör detsamma några gånger per år, MGL=2.13(.97),

MGH=2.01(.94).

41 Observera att variabeln land inte kom med, vilket innebär att det inte finns signifikanta skillnader mellan svenska och grekiska idrottslärare.

Idrottslärarnas svar om samverkan med lärare i teoriämnen alt. klasslärare sammanfattas i tabell 6.6.

Tabell 6.6 Idrottslärarnas samverkan med teorilärare alt. klasslärare

Värde Frekvens SL SH GL GH

5 Några ggr per vecka 0 % 2 % 1 % 1 % 4 Några ggr per månad 25 % 18 % 10 % 8 % 3 Några ggr per termin 30 % 35 % 19 % 17 % 2 Några ggr per år 29 % 30 % 39 % 36 %

1 Aldrig 16 % 15 % 31 % 38 %

100 % 100 % 100 % 100 %

Skillnaderna är statistiskt säkerställda enbart då grekiska idrottslärare jämförs med svenska, F(3,1157)=30.0, p<.001 (Dunnett T3). Karlefors (2002) visade att några svenska idrottslärare deltar intensivt i temaorienterad ämnessamverkan, medan andra helt tycks avstå. Detta är i linje med mina egna resultat. Dessutom kan det konstateras att svenska idrottslärare oftare samverkar med lärare i teori-ämnen alt. klasslärare än vad grekiska idrottslärare gör.

Den tredje samverkansfrågan gäller idrottslärarnas samarbete med lärare i de övriga praktiska och estetiska ämnena. Idrottslärargruppernas svar presenteras i tabell 6.7.

Tabell 6.7 Samverkan med andra lärare inom det praktiska och estetiska området

Värde Frekvens SL SH GL GH

5 Några ggr per vecka 0 % 2 % 1 % 1 % 4 Några ggr per månad 9 % 7 % 10 % 9 % 3 Några ggr per termin 17 % 18 % 19 % 17 % 2 Några ggr per år 28 % 38 % 39 % 36 %

1 Aldrig 46 % 35 % 31 % 37 %

100 % 100 % 100 % 100 %

Idrottslärare i SH-gruppen samarbetar oftare med lärare i övriga praktiska och estetiska ämnen än vad grekiska idrottslärare gör, MSH=2.02(.99),

M_SL=1.88(.96), MGH=1.81(.86), MGL=1.74(.88). Signifikanta skillnader finns enbart mellan SH och GH samt mellan SH och GL, F(3,1157)=5.20, p<.001 (Dunnett T3). Detta innebär att svenska idrottslärare som undervisar i de lägre

skolåren inte skiljer sig från grekiska idrottslärare. Ur ett komparativt perspektiv framstår resultatet som ett arteget mönster. En av de svenska idrottslärar-grupperna (SH) skiljer sig från de grekiska idrottslärar-grupperna, medan den andra (SL) inte gör det.

Idrottslärarnas svar i den sista frågan om samarbete med olika kollegor på skol-enhetsnivå42 sammanförs i tabell 6.8.

Tabell 6.8 Samverkan med olika lärare på skolenhetsnivå (ex. friluftsdagar)

Värde Frekvens SL SH GL GH

5 Några ggr per vecka 1 % 1 % 1 % 2 % 4 Några ggr per månad 7 % 8 % 9 % 12 % 3 Några ggr per termin 52 % 55 % 23 % 25 % 2 Några ggr per år 35 % 31 % 55 % 55 %

1 Aldrig 5 % 5 % 12 % 6 %

100 % 100 % 100 % 100 %

Svenska idrottslärare samverkar oftare än de grekiska på skolenhetsnivå,

M_SH=2.70(.72), MSL=2.63(.70), MGH=2.49(.84), MGL=2.32(.82). En variansanalys i kombination med parvisa jämförelser påvisar signifikanta skillnader mellan grupperna SH och GL, SH och GH samt SL och GL, F(3,1157)=13.0, p<.001 (Dunnett T3).

Det komparativa mönstret som uppmärksammades i den tidigare frågan fram-träder till viss del även i den sistnämnda samarbetsformen. Idrottslärare som undervisar i de lägre skolåren i Sverige beskriver samverkan på skolenhetsnivå på samma sätt som idrottslärare i de högre skolåren i Grekland. Detta innebär att en svensk grupp (SH) skiljer sig från de två grekiska grupperna. Den andra svenska gruppen (SL) har dock många likheter med en grekisk idrottslärargrupp (GH), samtidigt som den skiljer sig från den andra grekiska idrottslärargruppen (GL).

I frågor om temaorienterad samverkan uppmärksammas en icke formaliserad form av samarbete mellan lärare. Den grekiska idrottslärarkulturen beskrevs som en icke-samarbetskultur i samband med en formaliserad samarbetsform (ämnesövergripande sammanträde), vilket stämmer väl även vad gäller en icke formaliserad form (temaorienterad samverkan). Svenska lärare rapporterades sammanträda ofta på ämnesövergripande nivå, medan temaorienterad

verkan mellan idrottslärare och andra lärare äger rum med något lägre frekvens. Således verkar samverkansbehovet vara mindre än sammanträdeskravet i den svenska skolan. Detta uppfattar jag stödja resonemanget om att svenska lärare i framför allt de högre skolåren ser ut att ”påtvingas” samarbete inom ramen för olika skolkonferenser. Dessa samarbetsformer rubricerade Hargreaves (1999) som påtvingad kollegialitet.