Enkätsvar om påverkan från fysiska ramar

I enkäten formulerades fyra frågor50 relaterade till fysiska ramar. Frågorna avsåg att mäta dessa ramars betydelse enligt följande logik. Begränsar tillgång till idrottsanläggning stoffurval (urvalsfrågan)? Sätter tillgänglig utrustning en gräns för övningars/aktiviteters svårighetsgrad (tempofrågan)? Påverkar det be-fintliga undervisningsmaterialet genomförandet av övningar/moment (innehålls-frågan)? Vilken inverkan har tillgång till idrottslokaler, utrustning, material på lektionens uppläggning (arbetssätt)?

I urvalsfrågan (tabell 6.18) begränsas framför allt grekiska idrottslärare av tillgång till lämpliga undervisningslokaler, MGH=3.44(1.04), MGL=3.34(1.03),

M_SL=2.38(1.14), MSH=2.31(1.10).

Tabell 6.18 Fysiska ramars inverkan på stoffurval

Värde Inverkan SL SH GL GH 5 Begränsar alltid 4 % 4 % 20 % 15 % 4 Begränsar ofta 14 % 10 % 59 % 40 % 3 Begränsar ibland 28 % 27 % 16 % 28 % 2 Begränsar sällan 24 % 30 % 4 % 12 % 1 Begränsar aldrig 30 % 29 % 1 % 5 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Variansanalyserna visar statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna SH och GH, SH och GL, SL och GH samt SL och GL, F(3,1157)=87.14, p<.001 (Bonferroni). Enkelt uttryckt begränsas grekiska idrottslärare i betydligt större utsträckning än svenska idrottslärare. Individuella svar kan förklaras genom en modell med faktorer som land, tätort och idrottslärarens ålder, R2=.20, F=264.8,

p<.001. Tätort betyder att situationen är mer problematisk i tätbefolkade orter (stad, storstad), vilket förefaller logiskt med tanke på att där finns det mindre

utrymme för ändamålsenliga lokaler för idrottsundervisning (jfr Siedentop, Doutis, Tsangaridou, Ward, & Rauschenbach, 1994). Ålder betyder att äldre id-rottslärare (> 40 år) rapporterar större begränsningar än yngre idid-rottslärare (< 40 år). Enligt Krogh Christensen (2001) ställer äldre idrottslärare större krav på den professionella omgivningen, eftersom de har en stark professionell identitet. Påpekas bör att faktorn skolår saknas i modellen, vilket innebär att stadietill-hörighet spelar en obetydlig roll i frågan. Således råder det inte någon tvekan om att påverkan från fysiska ramar i stoffurvalet huvudsakligen är samhälls-specifik.

Det är i första hand de grekiska idrottslärarna som lider av brister på lämplig utrustning och material, vilket har en negativ inverkan på tempot i undervisning,

M_GH=3.49(.89), MGL=3.34(.91), MSL=2.65(.94), MSH=2.64(.88). Situationen i Sverige är betydligt bättre (tabell 6.19). Statistiskt säkerställda är enbart skill-nader mellan svenska och grekiska grupper, F(3,1157)=67.05, p<.001. Signifi-kanta skillnader mellan grupperna SH och SL samt mellan GH och GL saknas (Bonferroni). En regressionsmodell kan förklara svaren på individnivå genom att associera till land, tätort och idrottslärarens ålder, R2=.16, F=201.3, p<.001. Faktorer tätort och ålder utvecklade jag i frågan om stoffurvalet. Avsaknaden av faktorn skolår visar att idrottslärarnas svar i denna fråga är samhällsspecifika. Grekiska idrottslärare begränsas starkt, men inte svenska idrottslärare.

Tabell 6.19 Fysiska ramars inverkan på tempot i undervisning

Värde Inverkan SL SH GL GH 5 Begränsar alltid 3 % 2 % 9 % 11 % 4 Begränsar ofta 13 % 11 % 39 % 43 % 3 Begränsar ibland 43 % 43 % 35 % 34 % 2 Begränsar sällan 26 % 34 % 14 % 9 % 1 Begränsar aldrig 15 % 10 % 3 % 3 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Lektionsinnehållet begränsas av brister på utrustning och material, speciellt i Grekland, MGH=3.25(1.03), MGL=3.10(.97), MSL=2.65(.94), MSH=2.64(.88). Skillnaderna är signifikanta mellan grekiska och svenska idrottslärare,

F(3,1157)=30.05, p<.001 (Bonferroni). Idrottslärarnas svar kan förklaras genom en modell där variabler land, tätort och idrottslärarens ålder uppträder, R2=.10,

F=91.8, p<.001. Mönstret har varit aktuellt även i de tidigare två frågorna och visar än en gång att påverkan från fysiska ramar nästan enbart är samhälls-betingad.

I tabell 6.20 sammanfattas idrottslärarnas svar i frågan om lektionsinnehåll.

Tabell 6.20 Fysiska ramars inverkan på lektionsinnehåll

Värde Inverkan SL SH GL GH 5 Begränsar alltid 2 % 3 % 6 % 8 % 4 Begränsar ofta 14 % 11 % 30 % 38 % 3 Begränsar ibland 45 % 42 % 41 % 34 % 2 Begränsar sällan 25 % 35 % 16 % 12 % 1 Begränsar aldrig 14 % 9 % 7 % 8 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Grekiska idrottslärare påpekar dessutom ofta problem som relateras till arbets-sättet och orsakas av en bristande tillgång till idrottsanläggningar och av-saknaden av lämpligt material, MGH=3.24(1.04), MGL=3.13(.95), MSL=2.49(.96),

MSH=2.41(.93). De gruppvisa svaren sammanfattas i tabell 6.21.

Tabell 6.21 Fysiska ramars inverkan på arbetssätt

Värde Inverkan SL SH GL GH 5 Begränsar alltid 2 % 2 % 5 % 12 % 4 Begränsar ofta 11 % 10 % 33 % 32 % 3 Begränsar ibland 36 % 28 % 39 % 35 % 2 Begränsar sällan 33 % 45 % 16 % 14 % 1 Begränsar aldrig 18 % 15 % 7 % 7 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Skillnader i frågan om arbetssätt följer samma mönster som i urvals-, tempo- och innehållsfrågan. Signifikanta skillnader uppträder i jämförelser mellan SH och GH, mellan SH och GL, mellan SL och GH samt mellan SL och GL,

F(3,1157)=55.33, p<.001 (Bonferroni). Alla dessa jämförelser mynnar ut i att grekiska idrottslärare begränsas i högre grad än svenska idrottslärare. Idrotts-lärarnas svar på individnivå kan förklaras genom en modell som innehåller land, tätort, och idrottslärarens ålder, R2=.15, F=171.5, p<.001. Detta mönster har varit aktuellt även i de andra frågorna om de fysiska ramarnas inverkan.

De egna resultaten är delvis i linje med NU ’03. ”Var femte [idrotts-] lärare … bedömer … att undervisningsmiljöerna inte är ändamålsenliga” (Skolverket 2004c, s. 82). Vad gäller situationen i de lägre skolåren skulle de två studierna

tion till SH-gruppen framträder en besvärligare situation i den nationella ut-värderingen än i den egna studien. Oenigheten skulle kunna bero på skilda upp-fattningar om vad ändamålsenliga undervisningsmiljöer kan vara. Olika svenska forskare påpekar brister vad gäller undervisningslokaler (Sandahl, 2004; Fernbrant, 1998). Undervisningsmiljön tycks emellertid innebära något mer än bara lokaler. Lämplig utrustning samt förråd av bollar, racket m.m. kan spela en viktig roll. Enligt hittills presenterat eget material upplever en betydande del av svenska idrottslärare situationen som positiv vad gäller fysiska ramar.

I Katsikadellis (1990) studie saknade en del grekiska idrottslärare inte minst bollar, gymnastikmattor m.m. Situationen verkar fortfarande vara problematisk i lägre skolår (Blekanis, 2004). Resultat från dessa studier kan emellertid svår-ligen jämföras med egna data. Sammanfattningsvis kan det konstateras att i de fördefinierade aspekterna av idrottsämnets utformning begränsas grekiska idrottslärare avsevärt mer än svenska idrottslärare av fysiska ramar.