Enkätsvar om skolkonferenser

Sammanträden, där lärare från olika specialiseringar deltar, uppfattas äga rum på en ämnesövergripande nivå och benämns skolkonferenser i denna studie. Arbetsenhets- eller arbetslagskonferenser betraktas som likvärdiga en skol-konferens, om karaktären förblir ämnesövergripande. Vissa skolkonferenser kan förespråkas i diverse styrdokument. I samband med betygssättning i Grekland förutsätts, exempelvis, lärarkollegiet i sin helhet sammanträda. Andra skol-konferenser initieras av ledningen eller personalen. I Grekland har en grupp av lärare rätt att be rektorn att sammankalla kollegiet om lärargruppen motsvarar en femtedel av kollegiet. Oavsett mobiliseringsorsaken indikerar skolkonferens-er olika samarbetsbehov och kan därmed utgöra undskolkonferens-erlag för problematisskolkonferens-eringar kring yttre klassifikation.

Skolkonferenser analyseras i studien med hjälp av fyra enkätfrågor35. Den första frågan berör mötesfrekvensen, medan den andra fokuserar mot idrottslärarens agerande på möten. I den tredje frågan ställs kollegors bemötande i centrum. Den fjärde frågan inriktar sig mot idrottsämnet i relation till de teoretiska ämnena vad gäller prioritering.

Genom frekvensfrågan uppmärksammas hur ofta idrottslärare deltar i konferenser där kollegor, som undervisar i övriga skolämnen, är med. Angående frekvens finns det stora skillnader mellan idrottslärare som arbetar i Grekland och Sverige (tabell 6.1).

Tabell 6.1 Idrottslärarnas deltagande i skolkonferenser

Värde36 Frekvens SL37 SH GL GH

5 Flera ggr i veckan 15 % 24 % 1 % 2 % 4 Varje vecka 53 % 56 % 10 % 9 % 3 Varannan vecka 16 % 13 % 15 % 13 % 2 Varje månad 11 % 4 % 53 % 53 % 1 Några ggr per termin 5 % 3 % 21 % 23 %

100 % 100 % 100 % 100 %

Av tabellen framgår att nästan var fjärde idrottslärare i SH-gruppen deltar i skolkonferenser flera gånger under en vecka. I genomsnitt äger skolkonferenser rum varje vecka i Sverige, MSH=3.94(.89)38, MSL=3.60(1.03). I Grekland sam-manträder lärare i genomsnitt varje månad, MGL=2.17(.89), MGH=2.16(.95). Alla mellangruppsskillnaderna är statistiskt säkerställda bortsett från jämförelsen mellan de två grekiska grupperna, F(3,1157)=284.5, p<.001 (Dunnett T3). Variationen i idrottslärarnas svar på individnivå kan förklaras genom en regres-sionsanalys. I regressionsekvationen återfinns enbart variablerna skolår och land helt i linje med variansanalysen, R2=.42, F=411.7, p<.001.

Konferensfrekvens indikerar de samarbetsbehov som finns i olika skolor. I den svenska skolan verkar dessa behov vara väldigt stora i de högre skolåren och stora i de lägre skolåren. I Grekland verkar samarbetsbehovet vara relativt litet. Den låga mötesfrekvensen i Grekland påminner om de självständiga lärare som skildrades av Hargreaves (1994, 1999, 2000). Svenska lärare ser däremot ut att i större utsträckning vara en del i en samarbetskultur i framför allt de högre skolåren och kan beskrivas i termer av Hargreaves’ ”kollektiva lärare”. Jag uppfattar emellertid skolkonferenser som en av skolledningen ”påtvingad” form av interaktion och inte som en lärarinitierad typ av samarbete.

36 ”Värde” är tänkt att underlätta uppfattningen om de olika medelvärdena. T.ex. hänvisar MSH=3.94 (.89) till värde runt 4 (grupp SH) vilket innebär skolkonferenser nästan varje vecka.

37 SL: Sverige Lägre skolår, SH: Sverige Högre skolår, GL: Grekland Lägre skolår, GH: Grekland Högre skolår.

38 M betecknar de olika gruppernas aritmetiska medelvärden. Inom parentes finns standard-avvikelserna.

I en annan fråga (agerandefrågan) svarade idrottslärarna på om de var aktiva under skolkonferenser, genom att till exempel ta ordet. Oavsett grupptill-hörighet rapporterar idrottslärare en ganska hög aktivitetsgrad, MGH=3.865(.91),

M_SH=3.862(.91), MGL=3.84(.88), MSL=3.67(1.00). Det finns inga statistiskt säker-ställda skillnader mellan de olika grupperna, vilket innebär att både svenska och grekiska idrottslärare är lika aktiva under konferenserna, F(3,1157)=2.9,

p=.034. Tabell 6.2 innehåller flera detaljer av idrottslärarnas svar.

Tabell 6.2 Idrottslärarnas agerande under skolkonferenser

Värde Agerande SL SH GL GH 5 Alltid aktiv 25 % 29 % 26 % 28 % 4 Ofta aktiv 29 % 36 % 37 % 38 % 3 Ibland aktiv 36 % 29 % 31 % 27 % 2 Sällan aktiv 7 % 5 % 6 % 7 % 1 Aldrig aktiv 3 % 1 % 0 % 0 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Agerandefrågan var tänkt att studera fördelning av makt mellan olika lärare under en skolkonferens. Frågan baserades på antagandet att marginaliserade lärare visar tecken på ett något hämmat agerande. Idrottslärarnas marginella roll i skolan har tidigare uppmärksammats av bl.a. Templin m.fl. (1994). Resultaten ger emellertid inget stöd till att svenska och grekiska idrottslärare skulle vara marginaliserade i samband med skolkonferenser.

Den tredje enkätfrågan (bemötandefrågan) kopplas till om idrottslärare är nöjda med kollegors bemötande under skolkonferenser. Resultaten visas i tabell 6.3.

Tabell 6.3 Idrottslärarnas svar på frågan om kollegors bemötande

Värde Kommentar SL SH GL GH 5 Helt nöjd 40 % 40 % 26 % 20 % 4 Ganska nöjd 35 % 40 % 43 % 51 % 3 Acceptabel situation 20 % 15 % 23 % 24 % 2 Sämre situation 4 % 4 % 7 % 4 % 1 Inte alls nöjd 1 % 1 % 1 % 1 % 100 % 100 % 100 % 100 %

De svenska idrottslärarna verkar vara mer nöjda än de grekiska i bemötande-frågan, MSH=4.16(.84), MSL=4.10(.88), MGL=3.88(.89), MGH=3.87(.78).

Skillnad-erna mellan de svenska och de grekiska gruppSkillnad-erna är statistiskt säkerställda,

F(3,1157)=8.5, p<.001. Det finns inga signifikanta skillnader mellan grupper inom samma land (Dunnett T3).

Den sista frågan (prioriteringsfrågan) gick ut på om det, i de olika beslut som fattas, verkar finnas en tendens att prioritera de teoretiska ämnena. Idrotts-lärarnas svar betraktar jag som något oväntade. Såväl internationellt som i Grekland har poängterats ämnets låga status i relation till de teoretiska ämnena. Således, borde idrottslärare ange att teoriämnena prioriteras i beslut som tas fram i samband med olika skolkonferenser. Resultaten visar emellertid att så inte är fallet (tabell 6.4). Varken svenska eller grekiska idrottslärare uttalade sig om en tydlig prioritering av teoriämnena, MSL=3.40(.95), MSH=3.38(.93),

M_GL=3.18(1.16), MGH=3.17(1.19).

I denna fråga verkar även resonemang kring gruppsskillnaderna vara invecklade. Med hjälp av variansanalyser registrerades signifikanta skillnader enbart på enprocentsnivå³⁹, F(3,1157)=4.0, p<.01. Det gick dock inte att precis-era vilka par som dessa skillnader gällde. En förklaring kan vara att parvisa jämförelser med Dunnett T3-test följer striktare regler än vad själva ANOVA gör. En annan kan vara att skillnaderna var knappa. Tittar man närmare på gruppernas medelvärde och standardavvikelser verkar svaret finnas någonstans ”i mitten”. Således kan det konstateras att svenska och grekiska idrottslärare svarade på ett likartat sätt i den aktuella frågan.

Tabell 6.4 Idrottslärarnas svar om uppfattad prioritering av teoriämnen

Värde Kommentar SL SH GL GH 5 Aldrig 13 % 10 % 13 % 15 % 4 Sällan 37 % 39 % 31 % 25 % 3 Ibland 30 % 32 % 24 % 31 % 2 Ofta 18 % 16 % 24 % 19 % 1 Alltid 2 % 3 % 8 % 10 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Prioriteringsfrågan är säkerligen något kontroversiell. Tvisten kan gälla skol-konferensernas ”makt” över olika beslut. Vidare problematisering, kring makt-fördelning i utbildningssystem med olika grader av decentralisering, ligger bortom avhandlingens fokus. Jag ställde prioriteringsfrågan på ett allmänt plan.

Hypotesen handlade om att idrottslärare som inte var nöjda med viktiga beslut skulle visa sitt missnöje, genom att bl.a. ange en viss prioritering av teoriämnen. En möjlig förklaring till de oväntade resultaten kan hämtas från Hardman och Marshall (2005) som visat en bild av idrottsämnet med låg status och margin-aliserade idrottslärare. Författarna menar dock att ämnets låga status och marginalisering kan ”kamoufleras” i formella sammanhang som i t.ex. policy-texter. Problemen blir successivt synligare ju närmare en praxisnivå man kommer. Skolkonferenser kan snarare betraktas som en formaliserad verk-samhet. Såväl svenska som grekiska idrottslärare svarade att både teoriämnena och idrottsämnet betraktas vara likvärdiga i beslut som fattas på skolkonferens-er. Detta kan med en viss försiktighet tolkas som att idrottsämnet och teori-ämnena i Sverige och Grekland anses vara lika viktiga. Temaorienterad sam-verkan (nästa avsnitt) är tänkt att uppmärksamma en nivå närmare praxis än frågor om ämnesövergripande samarbete (skolkonferenser). Idrottslärarnas svar om temaorienterad samverkan bör rimligen kasta ytterligare ljus över relationer-na mellan idrottslärare/idrottsämnet och övriga lärare/skolämnen.