Enkätsvar om påverkan från tillgänglig undervisningstid

6.3.1 Enkätsvar om påverkan från tillgänglig

undervisningstid

Påverkan från organisatoriska ramar undersöktes genom frågor kring tillgänglig undervisningstid⁴⁶. Mer specifikt fokuserades mot om den tillgängliga tiden begränsade stoffurval (urvalsfrågan), övningars/aktiviteters svårighetsgrad (tempofrågan), lektionens innehåll (innehållsfrågan) och lektionens uppläggning (arbetssätt).

I urvalsfrågan (se tabell 6.14) begränsas framför allt svenska idrottslärare som undervisar i högre skolår av den tid som finns till förfogande, MSH=3.04(1.00). Idrottslärare i de övriga grupperna begränsas i något lägre utsträckning,

M_GH=2.84(1.01), MGL=2.80(1.02), MSL=2.74(1.03). Statistiskt säkerställda är skillnader mellan grupperna SH och GL samt mellan SH och SL, F(3,1157)= 5.92, p<.001. Det finns inte signifikanta skillnader mellan grupperna SH och GH (Dunnett T3).

45 Idrottsämnet fick en extra undervisningstimme i både skolår 7 och 8. Därmed blev det tre undervis-ningstillfällen i veckoschemat istället för tidigare två.

Tabell 6.14 Tillgänglig undervisningstids inverkan på stoffurval Värde Inverkan SL SH GL GH 5 Begränsar alltid 5 % 8 % 5 % 6 % 4 Begränsar ofta 17 % 22 % 20 % 21 % 3 Begränsar ibland 39 % 45 % 37 % 36 % 2 Begränsar sällan 25 % 16 % 26 % 25 % 1 Begränsar aldrig 14 % 9 % 12 % 12 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Tillgänglig undervisningstid (tabell 6.15) begränsar undervisningstempot utifrån samma mönster som vid fallet med urvalsfrågan. Det är framför allt idrottslärare i SH-gruppen som begränsas mest, MSH=3.09(.95), MGH=2.96(1.00), MGL=2.82 (.98), MSL=2.78(.92). Statistiskt säkerställda skillnader finns enbart mellan grupper SH och GL samt mellan grupper SH och SL, F(3,1157)=7.11, p<.001 (Dunnett T3). Annorlunda uttryckt begränsas svenska idrottslärare som visar i de högre skolåren i större utsträckning än vad idrottslärare som under-visar i de lägre skolåren i såväl Sverige som Grekland gör. Grekiska idrotts-lärare som undervisar i de högre skolåren förmedlar en oklar bild eftersom de varken skiljer sig från gruppen SH eller grupperna SL och GL.

Tabell 6.15 Tillgänglig undervisningstids inverkan på tempot i undervisning Värde Inverkan SL SH GL GH 5 Begränsar alltid 3 % 8 % 4 % 7 % 4 Begränsar ofta 19 % 23 % 20 % 25 % 3 Begränsar ibland 42 % 45 % 40 % 35 % 2 Begränsar sällan 27 % 18 % 24 % 23 % 1 Begränsar aldrig 9 % 6 % 12 % 10 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Det i tempofrågan uppmärksammade mönstret bekräftas även i frågan om lektionsinnehållet (tabell 6.16). Det framkommer tydligt att idrottslärare i SH-gruppen drabbas mest av brist på undervisningstid, MSH=2.99(.93), MGH=2.83 (.99), MGL=2.70(.96), MSL=2.69(.94). Variansanalys visar statistiskt säkerställda

skillnader enbart mellan grupperna SH och GL samt mellan SH och SL,

F(3,1157)=7.31, p<.001 (Dunnett T3).

Tabell 6.16 Tillgänglig undervisningstids inverkan på lektionsinnehåll

Värde Inverkan SL SH GL GH 5 Begränsar alltid 2 % 6 % 3 % 5 % 4 Begränsar ofta 16 % 20 % 17 % 22 % 3 Begränsar ibland 41 % 47 % 41 % 34 % 2 Begränsar sällan 30 % 21 % 25 % 29 % 1 Begränsar aldrig 11 % 6 % 14 % 10 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Även i arbetssättet (tabell 6.17) finns det tidigare mönstret kvar. Svenska idrottslärare som undervisar i de högre skolåren begränsas oftast av den till-gängliga tiden, MSH=2.84(1.00), MGH=2.78(.98), MGL=2.61 (.94), MSL=2.60 (.98). Statistiskt säkerställda är skillnader mellan grupperna SH och GL samt SH och SL, F(3,1157)=4.62, p=.003 (Dunnett T3).

Tabell 6.17 Tillgänglig undervisningstids inverkan på arbetssätt

Värde Inverkan SL SH GL GH 5 Begränsar alltid 3 % 5 % 4 % 5 % 4 Begränsar ofta 14 % 20 % 10 % 21 % 3 Begränsar ibland 35 % 37 % 41 % 33 % 2 Begränsar sällan 35 % 29 % 32 % 30 % 1 Begränsar aldrig 13 % 9 % 13 % 11 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Idrottslärarna besvarade de fyra frågorna som kopplas till organisatoriska ramar enligt ett enhetligt mönster. Mönstret kan tydas som att påverkan från tillgänglig undervisningstid till viss del är en kombination av samhälls- och stadiespecifika drag. Denna kombination bör ses inom ramen för den historiska utvecklingen av den tid som ett ämne tilldelas. Idrottslärarnas entydiga svar kan tolkas som att reglering av den tillgängliga tiden är ett starkt instrument vid en reform. Detta instrument tycks ha påtagliga konsekvenser i undervisningen.

Genomförandet av Lpo 94 medförde stora förändringar i Sverige, inte minst vid tilldelning av undervisningstid bland olika skolämnen. Idrottsämnets behandling

talet. Protesterna gav en viss utdelning, eftersom den tid som idrottsämnet garanterades ökade något. I praktiken menar Sandahl (2005) att endast en marginell minskning har ägt rum. Enligt Sandahl har fortfarande flertalet elever mellan 90 och 100 minuter idrott per vecka i den svenska grundskolan. Visserligen konstaterade han att även om den tillgängliga undervisningstiden i genomsnitt har varit ganska konstant, har variationen mellan olika skolor ökat. Mina egna resultat är i linje med Sandahls konstaterande. Det är framför allt variationsvidden som bekräftas genom att uppmärksamma stora avvikelser hos idrottslärarnas enkätsvar. Enligt dessa svar råder det en stor variation i det sätt som svenska idrottslärare upplever begränsningar relaterade till den tillgängliga tiden på.

Situationen i Sverige är problematisk, eftersom eleverna inte får en chans till lika mycket idrottsundervisning över hela landet. Allert och Bergh (2000) rapporterade att enbart fem procent av svenska 7–9 elever har mer än två under-visningstimmar. Eriksson m.fl. (2003) konstaterade att en stor tidsminskning har ägt rum under de senaste fem åren. Enligt Allert och Berg samt Eriksson m.fl. är situationen vad gäller undervisningstid ytterst problematisk. Resultat från min undersökning stödjer delvis Allert och Bergh samt Eriksson m.fl. Framför allt idrottslärare som undervisar i de högre skolåren i Sverige upplever stora begränsningar av den tillgängliga tiden. Dessutom begränsas dessa idrottslärare signifikant mer än idrottslärare i SL-gruppen i urvals- och tempofrågan samt i frågorna om lektionsinnehåll och arbetssätt. I objektiva termer, dvs. minuter undervisningstid, förfogar SH-idrottslärare över mer tid än vad idrottslärare i SL-gruppen har tillgång till (Sandahl, 2005). Varför förefaller ”tidstrycket” vara större i SH-gruppen? Jag tror att företeelsen kan kopplas till traditionsbundna mönster. Svenska idrottslärare i grundskolans högre skolår har under tidigare år förfogat över mer tid än vad de gör nuförtiden.

Grekiska idrottslärare (GH) har tillgång till 135 minuter per vecka i skolår 7 och 8 enligt timplanen, medan svenska idrottslärare (SH) i genomsnitt förfogar över 99 minuter per vecka enligt Sandahl (2005). Trotts detta finns inga statistiskt sä-kerställda skillnader mellan dessa två grupper. En förklaring kan vara att idrotts-lärare i GH-gruppen inte har en reell tillgång till 135 minuters undervisningstid. Under vårterminen 2005besöktejag drygt 40 ”högstadieskolor” i Atenområdet. Idrottslärare i dessa skolor berättade för mig att varje undervisningstillfälle i själva verket enbart varade i dryga 30 minuter. Lektionstid, som försvinner pga. ombyte, korta raster (i regel 5 min) och schemaläggningsproblem, kan innebära att dessa idrottslärare i realiteten enbart kan utnyttja drygt 90 minuter per vecka. Sådana problem kan uppstå även i den svenska skolan men de brukar angripas

på ett mer konstruktivt sätt, enligt min uppfattning47. Således kan den totala tillgängliga undervisningstiden i GH-gruppen vara jämförbar med situationen i SH-gruppen.