Enkätsvar om påverkan från konstitutionella ramar

I enkäten har påverkan från konstitutionella ramar tagits upp i fyra frågor44. I dessa frågor lyfts fram hur konstitutionella ramar influerar stoffurval (urvalsfrågan), övningars och aktiviteters svårighetsgrad (tempofrågan), idrottslektionens innehåll (innehållsfrågan) samt idrottslektionens uppläggning (arbetssätt). Vid enkätundersökningen görs det ingen distinktion mellan central läroplan/kursplan och lokala arbetsplaner i Sverige. Dessa texter betraktas som mer eller mindre ”offentliga arbetsplaner”. I Grekland är kopplingen till ”det detaljerade programmet” ganska oproblematisk. Att offentliga arbetsplaner är ganska detaljrika kan kanske ur ett svensk perspektiv förefalla märkligt (jfr arbetssätt). Detta stämmer enbart vad gäller Lpo 94. I lokala arbetsplaner finns inte sällan detaljer som att exempelvis elever ”tar ansvar för framplockning och borttagande av redskap och material” (Larsson, 2004a, s. 212).

I urvalsfrågan visade det sig att framför allt idrottslärare i SH-gruppen noggrant följde offentliga arbetsplaner, MSH=4.35(.59), MSL=4.18(.77), MGL=4.07(.77),

M_GH=4.02(.82). Statistiskt säkerställda är enbart skillnader mellan SH-gruppen och de övriga grupperna, F(3,1157)=12.93, p<.001 (Bonferroni). Detta betyder att svenska idrottslärare som undervisar i de lägre skolåren svarade på samma sätt som grekiska idrottslärare.

Fler detaljer beträffande idrottslärarnas svar i urvalsfrågan visas i tabell 6.10.

Tabell 6.10 Offentliga arbetsplaners inverkan på stoffurval

Värde Inverkan SL SH GL GH 5 Påverkar alltid 35 % 41 % 28 % 29 % 4 Påverkar ofta 53 % 54 % 57 % 50 % 3 Påverkar ibland 9 % 4 % 11 % 17 % 2 Påverkar sällan 2 % 1 % 3 % 3 % 1 Påverkar aldrig 1 % 0 % 1 % 1 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Frågan om stoffurval är konstruerat på så sätt att läraren fick hänvisa till vilka inslag/moment som kan komma med i idrottsämnet under en längre period (t.ex. termin). Frågan om lektionsinnehåll (innehållsfrågan) relaterades framför allt till de övningar som kan ingå i en idrottslektion. Vilka övningar som kan vara med fokuseras inte i svenska offentliga arbetsplaner, vilket de däremot gör i grekiska styrdokument. Idrottslärarnas svar vad gäller lektionsinnehåll presenteras i tabell 6.11.

Tabell 6.11 Offentliga arbetsplaners inverkan på lektionsinnehåll

Värde Inverkan SL SH GL GH 5 Påverkar alltid 23 % 22 % 20 % 26 % 4 Påverkar ofta 56 % 64 % 64 % 55 % 3 Påverkar ibland 16 % 13 % 11 % 15 % 2 Påverkar sällan 3 % 1 % 4 % 3 % 1 Påverkar aldrig 2 % 0 % 1 % 1 % 100 % 100 % 100 % 100 %

I tabellen framgår att såväl svenska som grekiska idrottslärare, oavsett grupp-tillhörighet, följer offentliga arbetsplaner vad gäller lektionsinnehåll, MSH=4.07 (.64), MGH=4.02(.79), MGL=3.98(.72), MSL=3.95(.82). Inga statistiskt säkerställda mellangruppsskillnader finns, F(3,1157)=1.65, p=.176 (Dunnett T3).

I tempofrågan var de svenska ”högstadielärarna” mer följsamma gentemot offentliga arbetsplaner än de grekiska idrottslärarna, MSH=4.01(.69), MSL=3.92 (.84), MGH=3.77(.81), MGL=3.70(.88). Det finns signifikanta skillnader mellan svenska idrottslärare som undervisar i de högre skolåren och de två grekiska grupperna samt mellan SL- och GL-gruppen, F(3,1157)=9.24, p<.001 (Dunnett

T3). I den aktuella frågan svarade svenska idrottslärare som undervisar i de läg-re skolåläg-ren på samma sätt som gläg-rekiska idrottsläraläg-re som undervisar i de högläg-re skolåren (tabell 6.12).

Tabell 6.12 Offentliga arbetsplaners inverkan på tempot i undervisningen Värde Inverkan SL SH GL GH 5 Påverkar alltid 23 % 22 % 16 % 16 % 4 Påverkar ofta 52 % 60 % 50 % 53 % 3 Påverkar ibland 20 % 16 % 24 % 23 % 2 Påverkar sällan 3 % 2 % 7 % 6 % 1 Påverkar aldrig 2 % 0 % 3 % 2 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Tempofrågan bör associeras till de ”övergripande” målen som finns i styr-dokumenten. I Sverige finns det t.ex. mål som skall ha uppnåtts i förutbestämda skolår (Lpo 94). Dessa mål skapar rimligen ett tryck hos idrottslärarna och har en inverkan på tempot i undervisningen.

Såväl svenska som grekiska idrottslärare påverkas mycket av offentliga arbets-planer vad beträffar arbetssättet, MSH=4.04(.65), MSL=3.96(.82), MGH=3.944 (.83), MGL=3.943(.74). Variansanalyser påvisar inga signifikanta mellangrupps-skillnader, F(3,1157)=1.34, p=.259, vilket innebär att svenska idrottslärare i genomsnitt svarade på samma sätt som grekiska idrottslärare. De gruppvisa svaren presenteras i tabell 6.13.

Tabell 6.13 Offentliga arbetsplaners inverkan på arbetssätt

Värde Inverkan SL SH GL GH 5 Påverkar alltid 23 % 21 % 20 % 24 % 4 Påverkar ofta 56 % 65 % 59 % 54 % 3 Påverkar ibland 15 % 12 % 16 % 15 % 2 Påverkar sällan 4 % 2 % 4 % 6 % 1 Påverkar aldrig 2 % 0 % 1 % 1 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Frågan om arbetssätt är inriktad mot hur idrottsläraren lägger upp en lektion, vilket jag förutsätter äger rum huvudsakligen utifrån idrottslärarens

ämnes-I Lpo 94 finns inga riktlinjer om arbetssättet, dvs. lektionens uppläggning. Det verkar emellertid som att idrottslärarna gör detta när de formulerar lokala arbetsplaner (se Larsson, 2004a).

Av hittills presenterad information blir det tydligt att idrottslärare i SH-gruppen påverkas mer av offentliga arbetsplaner än vad idrottslärare i de andra grupper-na gör i urvalsfrågan. Detta mönster återkommer i stort sett även i tempofrågan. Vad gäller lektionsinnehåll och arbetssätt utövar offentliga arbetsplaner inflyt-ande på alla idrottslärare oavsett grupptillhörighet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att skillnaderna huvudsakligen gäller mellan svenska idrottslärare som undervisar i de högre skolåren och de två grekiska grupperna. Beskriv-ningar från svenska ”lågstadielärare” finns i spektrumet mellan SH-gruppen och de två grekiska grupperna.

Resultaten beträffande påverkan från konstitutionella ramar stämmer väl med Katsikadellis (1990) fynd i Grekland. Enligt Katsikadelli svarade hälften av idrottslärarna att de genomförde det i offentliga arbetsplaner förespråkade ämnesinnehållet. Den andra hälften antyddeatt de hoppade över några moment pga. bristande tillgång till lämplig idrottsanläggning och undervisningsmaterial. Data från den svenska delen är i linje med Sandahl (2005), vad gäller enbart genomsnittlig påverkan från styrdokument. I Sandahl uppgav nästan alla idrotts-lärare, att ett viktigt mål är uppfyllelse av läroplanens/arbetsplanens mål, vilket jag tolkar som att de flesta svenska idrottslärarna påverkas starkt av offentliga arbetsplaner. Detta gör enligt Sandahl färre idrottslärare som undervisar i skolår 9, än idrottslärare som undervisar i skolår 3 och 6. Enligt mina egna data verkar det vara tvärtom. I Sverige påverkas ”högstadielärarna” mer av offentliga arbetsplaner än vad ”lågstadielärarna” gör. Detta finner jag rimligare, eftersom idrottslärare i SH-gruppen i högre grad bestämmer lokala arbetsplaners utform-ning än de som undervisar i de lägre skolåren. Om detta stämmer bör idrotts-lärare som undervisar i högre skolår påverkas mer av de ”egna” texterna. I tidig-are avsnitt presenterades resultat som tydde på att idrottslärarnas ställning är något säkrare i de högre skolåren i Sverige än vad situationen är i de lägre skol-åren. Den starkare ställningen skulle kunna översättas till ett högre inflytande vid formandet av lokala arbetsplaner.