Som feministisk poststrukturalism betonar är det viktigt att etiskt förhålla sig till de som deltar i studien. Det gäller dels hur jag har förhållit mig till mitt eget deltagande under studiens genomförande precis som deltagarnas utsagor i tolknings- och analysprocessen, men även hur jag generellt har förhållit mig till förskolepersonalens deltagande i stu- dien. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2011) har tagits i beaktning. Dessa är informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav (a.a.).
Före studiens genomförande har jag skriftligen och muntligt informerat deltagarna om studiens syfte och upplägg och därefter fått deras samtycke till deltagande. Anslag har gjorts på förskolan i samband med filminspelningen med information om studien, filminspelningens syfte och hänvisning till mig vid frågor om barnens medverkan. Jag har genomgående strävat efter att vara tydlig med att det är förskolepersonalens tankar och agerande som är i fokus i studien, inte barnen. Med hänsyn till deltagarnas integritet och konfidentialitet har de erbjudits anonymitet vilket de alla velat ha. Namnen som an- vänds i studien är fiktiva. Eftersom studien handlar om deltagarnas inställning till vissa frågor och de som förskolepersonal tillhör en bestämd grupp anses anonymiteten inte, i enighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2011), påverka studiens vali- ditet då deltagarnas identitet ses som irrelevant för resultatet. Deltagarna har fått ut- skickat de transkriberade samtalen för att kunna respondera till och om de önskat rätta eller motsäga sig uttalanden. De har även fått ta del av och responderat på det färdiga resultatet. Det har endast varit i studiens syfte och av mig som de inspelade samtalen och det filmade materialet nyttjats vilket deltagarna informerats om.
Vetenskapsrådet (a.a.) ställer vidare ett individskyddskrav vilket innebär att de som medverkar i forskningsstudien ska skyddas från kränkning. Jag har genomgående i ana-
lysarbetet och framför allt i det skriftliga arbetet med resultatdelen etiskt tagit ställning för hur jag ser på och tolkar materialet och hur jag skriftligen formulerar mig kring del- tagarnas utsagor. Som Kvale & Brinkmann (2009) belyser är transkriberingen en över- sättning och därmed tolkning från en muntlig diskurs till en skriftlig vilket innebär att de är förbundna med olika sammanhang och kulturer. Utsagorna transformeras och änd- rar form genom transkriberingen. Interaktion, kroppsspråk, tonfall och liknande som är en del av samtalen när de sker, faller bort för den som läser utskriften. Jag har därmed försökt förhålla mig till att ge deltagarnas utsagor rättvisa i den skriftliga diskursen. För mig har det inneburit att inte förvränga citaten genom att ändra i själva innehållet eller genom att lägga in utsagan i en kontext som skulle få den att kan framstå som helt an- nan. Däremot har jag valt att ta till stor del ta återkommande upprepningar som m-ljud, ju, liksom osv.. Detta för att skapa en mer flytande skriftlig form och för att ”osamman- hängande och repetitiva ordagranna intervjuutskrifter kan leda till en oetisk stigmatise- ring av specifika personer eller grupper av människor” (a.a., s. 204).
4 Analys- och tolkningsprocessen
”Ingenting är självklart, utan allt får sin betydelse i sitt sammanhang. I varje sam- manhang har den som tolkar med sig sina personliga erfarenheter och resurser. Tolk- ningsakten sker dessutom inom vissa ramar, där samhälle, tid, språk, kultur och normsystem tillsammans bestämmer vad som är rimligt och möjligt att tolka in i en händelse eller ett fenomen.”
(Thomsson, 2010, s. 37)
Att arbeta med kvalitativ forskning och intervjuanalys har för mig inneburit en strävan mot flexibilitet och pluralitet. En postmodern förståelseform som tillåter en mångfald av tolkningar i motsats till en enda sanning. Mina förförståelser, framför allt från att ha ar- betat inom förskolan, har inverkat på hur jag läst och tolkat empirin och de teorier som skapat ramen för studien. Min upplevelse av att vi som förskolepersonal många gånger säger en sak men gör något annat, som beskrevs i inledningen, ligger nära mitt ställ- ningstagande att försöka se, förstå och agera med hänsyn till och respekt för vad det in- nebär för den andra. Att dessa tankar skapats i förskolans kontext relaterar jag till de ojämlika relationer som tyvärr blir allt för möjliga i mötet mellan barn och vuxna. Sam- tidigt har förskolepersonalen ett uppdrag och förväntningar från omvärlden att förhålla sig till. Det ena behöver inte utesluta det andra men är enligt mig nödvändigt att belysa och problematisera utifrån olika synvinklar. Olika frågor har därmed visat sig leda till olika meningstolkningar (Kvale & Brinkmann, 2009). Vikten av flexibilitet blev tidigt tydlig för mig i mötet mellan empirin och Foucaults teorier då studien till viss del änd- rade riktning och kom, förutom subjektskapande, att innefatta makt, styrning och mot- stånd.
Redan under intervju- och reflektionssamtalen startade den analytiska processen av materialet. Deltagarnas utsagor väckte tankar och funderingar hos mig under samtalen som jag dels följde upp direkt genom att respondera i samtalet, eller noterade för fram- tida analys och reflektion. När jag sedan har transkriberat samtalen har det i sig gett upphov för reflektion och blivit en del av tolkningsprocessen då jag återupplevt våra samtal(a.a.), men i ett annat sammanhang vilket bidragit till andra insikter och förståel- ser än tidigare. Deltagarnas tankar och påståenden har hörts annorlunda för mig än när
vi genomförde samtalen och därmed gett mig nya/andra funderingar. Tankar som ibland utmanat tidigare förståelser. För att, som Kvale & Brinkman (a.a.) förespråkar, få en uppfattning av intervjuerna i dess helhet har jag efter transkriberingen läst igenom dem ett par gånger. Utifrån syftet att genom deltagarnas tankar och reflektioner vidga tolk- ningen och förståelsen av profession, styrning och motstånd i förskolepersonalens teori- praktiker, har jag noterat, för mig, framträdande teman. Dessa har sedan legat till grund för det fortsatta arbetet med resultat och analys.
Inspirationen från feministisk poststrukturalism i mina metodologiska överväganden och ställningstagande innebär att analysen främst inriktats på reflektioner kring likhet- ernas och skillnadernas betydelse i och mellan de enskilda deltagarnas utsagor. Begrepp som kvinna, professionell, erfarenhet och makt ses snarare som subjektskonstruktioner, dvs. att dess betydelse skapas av den enskilda individen i relation till andra och annat, än som något vi naturligt bär inom oss (Haraway 2008, Lykke, 2009). Det deltagarna och jag ”gjorde” med begreppet makt när vi diskuterade det under intervjusamtalen hade stor inverkan på min förståelse och tolkning, liksom studiens fortsatta riktning och innehåll. Samtidigt som vi gjorde något med begreppen just då i samtalen, stod de under fortsatt problematisering och förhandling i analysprocessen med en förhoppning om att aldrig upphöra.
Tolknings- och analysprocesserna har även genomsyrats av en, för mig, tydligt etiskt balansakt kring rätten jag tillskriver mig att tolka deltagarnas utsagor. Samtidigt som jag strävat efter att ha en kritisk blick har jag även strävat efter att skildra deltagarna med respekt och förståelse. Syftet har varit att problematisera deltagarnas diskussioner och reflektioner för att synliggöra, ifrågasätta och utmana framträdande diskurser och den makt som produceras. Det vi tillsammans synliggjort för varandra i samtalen och det som synliggjorts i den fortsatta analysen ”kan ha frigörande konsekvenser lokalt i tid och rum” (Lenz Taguchi, 2004, s. 55), vilket är en bärande del av feministisk post- strukturalism och som varit och är en del av min förhoppning i arbetet med denna stu- die.
De samtalsområden, och med dem en viss förförståelse, jag har haft med mig in i in- tervju- och reflektionssamtalen har därmed mötts och utmanats tillsammans med delta- garnas tankar och diskussioner och de teoretiska ingångar jag har valt att förhålla mig till. I analys- och tolkningsprocessen har därför ett reflexivt och kritiskt tänkande kring de fenomen som diskuteras och lyfts fram bland deltagarna eftersträvats.